Visa källa för Empati

'''Empati''' (sökande till kärlek) betecknar den psykiska förmågan att uppleva och förstå en annan person utifrån ens egen uppfattning om sig själv och sin omgivning. Empatibegreppet är nära besläktat med begreppen [[inlevelse]] och [[medkänsla]]. Inom empatiforskningen finns en bred konsensus om att empati är ett komplext fenomen som saknar en enkel definition. Empati studeras inom [[socialpsykologi]], [[kognitionspsykologi]] och [[neurovetenskap]]. Ordet ''empat'' används ibland för att beskriva en person som har en stark förmåga att känna och förstå andra människors [[Känsla|känslor]] och perspektiv.

==Delkomponenter i det empatiska systemet==
=== Affektiv empati ===
Empati som involverar att det automatiskt väcks en matchande eller instrumentell [[affekt]] hos en individ när den observerar en annan kallas för ''affektiv empati''. Ett exempel på matchande affekt är att en individ som observerar en ledsen person blir upplever också ledsamhet. En instrumentell affekt refererar till en komplementär affekt, som exempelvis [[tröst]] då den andre observeras vara ledsen.<ref name="Preston">Preston & de Waal (2002). Empathy: It's ultimate and proximate bases, Behavioral and Brain Sciences, 25(1), 1-65</ref> Affektiv empati kallas ibland för ''emotionell empati''.

=== Kognitiv empati ===
''Kognitiv empati'' innebär att kunna identifiera och förstå den andre personens känslor och perspektiv.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Empathy and the Development of Affective Skills|url=https://doi.org/10.5688/ajpe7192|tidskrift=American Journal of Pharmaceutical Education|år=2018-12|hämtdatum=2024-07-09|issn=0002-9459|sid=7192|volym=82|nummer=10|doi=10.5688/ajpe7192|pmc=PMC6325458|pmid=30643318|förnamn=Anna|efternamn=Ratka}}</ref> Förmågan att kunna använda sig av kognitiv empati används för att förstå och besvara en annan person på ett adekvat sätt utifrån det sociala sammanhanget. De allra första tendenserna till kognitiv empati anses först vara då barnet är runt två år gammalt.<ref name="Decety">Jean Decety & Phhilip L. Jackson (2004).The Functional Architecture of Human Empathy, Behavioral and Cognitive Neuroscience Reviews, 3(2), 71-100.</ref>

Ibland kan kognitivt perspektivtagande vara intakt utan att individen känner med någon annan, som t.ex. i krig.{{källa behövs||månad=2022-10}}

=== Empatisk precision ===
Förmågan att korrekt kunna identifiera den andres tillstånd och skilja på om känslan härrör från en själv eller en annan person heter ''empatisk precision''. När en individ felaktigt tolkar en annan person utifrån sitt eget känslomässiga tillstånd kallas det för [[Projektion (psykologi)|projektion]], det grundar sig i försämrad empatisk precision. Både affektiv empati och kognitiv empati är beroende av empatisk precision.

=== Empatisk omtanke ===
Begreppet ''empatisk omtanke'' benämner förmågan att besvara andras känslotillstånd med [[medkänsla]] och vänlig intention.

== Yttre faktorers påverkan ==
Andras välmående kan påverkas av fördomar, åsikter eller värderingar; det kan exempelvis handla om kön, etnicitet eller sexuell läggning. Individer värdesätter andra, vilket påverkar empatin individen kommer att känna gentemot andra:{{källa behövs||månad=2022-10}}

* Positivt värde (den andres välmående är viktigt)
* Neutralt värde (den andres välmående är oviktigt)
* Negativt värde (den andres välmående är illabefinnande)

En individs upplevelse av intensiteten på annan persons mående avgör kraften i individens respons. En sådan respons kallas [[medkänsla]].

Graden av empati har visat sig ha samband med hur lik en individ är med en annan (t.ex. utseende, intressen, nationalitet), samt hur nära relation de har. Empati mellan personer som är nära och har mycket gemensamt väcks lättare och i högre frekvens än hos motsatsen. Mekanismen anses vara förknippat med fördomar mot, och ibland [[avhumanisering]] av, människor som inte tillhör samma demografiska kategorier som en själv.<ref name="Preston" />

Studier{{källa behövs||månad=2022-10}} visar att om ett negativt värde placeras på en annan persons välbefinnande, aktiveras [[Belöningssystem|belöningscentra]] i hjärnan när den andre lider. Det är tätt relaterat till känslan av aggression och önskan att hämnas, bestraffa, eller "lära den andre en läxa".

==Empatibegreppets historia==
Ordet empati härstammar från [[Klassisk grekiska|gammelgrekiskans]] {{lang|el|ἐμπάθεια}} (''empatheia'') och betyder "stark [[känsla]] eller [[passion]]". Det grekiska adjektiv som har återgetts med "visa medkänsla" betyder ordagrant "lidande tillsammans med".

I början på 1800-talet började ordet användas för att beteckna en spontan förmåga att lida med andra kännande varelser. Begreppet kan spåras till sent tyskt 1800-tal, där ''{{lang|de|Einfühlung}}'' användes när man talade om processen som personer försjunker in i när de betraktar ett konstverk. [[Edith Stein]] fördjupade sig i begreppet i sin avhandling ''On the problem of empathy'' 1912, under handledaren [[Edmund Husserl]]. Det var också året då ordet empati introducerades i engelska ordböcker, medan det i Sverige har använts sedan mitten av 50-talet. Forskargemenskapen delades upp i två läger: den ena gruppen använde talade om empati i termer av [[mystik]] och något utöver det vanliga; den andra gruppen såg empati som något vardagligt och vanligt förekommande.

Idag anses{{enligt vem|datum=2024-07}} empati vara en avgörande förmåga för all social kommunikation som kräver att man förstår andras behov, känslor och intentioner. Denna definition grundar sig i empatisk förmåga som att korrekt förstå och känna vad den andre känner. Den som hyser sympati däremot, inkluderar dessutom också att känna ''för'' någon och inte bara ''med'' någon.

==Empati ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv==
De flesta forskare{{Vilka|datum=2024-07}} är eniga om att empati är beroende av både arv och miljö. Det innebär att våra [[gener]] i samspel med miljöfaktorer leder fram till en viss [[personlighet]].

Det är en traditionell uppfattning att bara människor kan känna empati, men även vissa andra djurarter har tillgång till olika grader av empati. Emotionell smitta anses grunda sig i den evolutionära utformningen av [[nervsystemet]], en enkel mekanism vi delar med många andra djurarter.

Hos människor innebär det att nyfödda barn automatiskt börjar [[gråt]]a om de hör andra jämnåriga gråta. Det härstammar från att när en individ observerar något hos någon annan, aktiveras en liknande mental representation hos den själv på en neuronal nivå. Så när en individ ser någon som ler så känner den sig oftast gladare; när den ser någon som verkar arg så känner den sig ofta mer arg eller [[rädsla|rädd]].<ref name="Preston" /> Nyfödda barn föds predisponerade med förmågan att vara sensitiva och responsiva till andras tillstånd. Det innebär att nyfödda redan 45 minuter efter födsel kan skilja på glada, ledsamma och förvånade ansiktsuttryck.<ref name="Decety" />

Förmågan att reglera, inhibera och anpassa den emotionella responsen till sociala sammanhang anses vara beroende av framför allt inlärning. Den emotionella inlärningen sker framför allt i samspelet mellan föräldern och barnet och spelar en avgörande roll för utvecklingen av empati. En förälder som kan spegla barnets känslor skapar upplevelser av meningsfullhet, sammanhang och begriplighet och anses vara relaterat till förmågan att [[Mentalisering|mentalisera]]. God mentaliseringsförmåga innebär att barnet kan lära sig om och förstå sina egna och andras känslotillstånd.

Under senare tid har forskare i psykologi funnit belägg för att empati är relaterat till aktivering av [[spegelneuron]] i hjärnan, och att detta system fungerar från och med ettårsåldern.<ref>Terje Falck-Ytter, Gustaf Gredebäck & Claes von Hofsten (2006), ''Infants predict other people's action goals''[https://web.archive.org/web/20090325023415/http://www.psyk.uu.se/hemsidor/spadbarnslabbet/pdf/F_Y_NN_2006.pdf]'', Nature Neuroscience 9 (2006)''</ref> Dessa spegelneuroner spelar även roll för den mänskliga kommunikationen.

Förmågan till empati är en viktig faktor i bedömandet av en persons [[Emotionell intelligenskvot|emotionella intelligenskvot]] (EQ).

==Empatiforskning==
Några av de mest inflytelserika forskarna under det senaste decenniet{{År?|datum=2024-07}} har varit:

* Martin Hoffman
* Nancy Eisenberg
* [[Frans de Waal]]
* Jean Decety
* Daniel Batson
* Mark Davis

De Waal, Hoffman och Eisenberg's definition av empati fokuserar framför allt på den affektiva/[[perception|perceptuella]] komponenten. Batson och Decety fokuserar mer på den kognitiva komponenten. Batson har även undersökt hur empati förhåller sig till [[altruism]]. Mark Davis uttryckligen betraktar empati som ett flerdimensionellt fenomen.

Sex svenska forskare har disputerat på ämnet empati:

* Ulla Holm – doktorerat på empati år 1985 och studerat det i patient–läkarrelationer
* Marianne Sonnby-Borgström – doktorerat inom psykologi på avhandlingen ''Between Ourselves: Automatic mimicry reactions as related to empathic ability and patterns of attachment'' (2002)
* Jakob Håkansson Eklund – doktorerat inom psykologi på ''[https://web.archive.org/web/20111110145718/http://www.psychology.su.se/staff/jh/dissertation.pdf Exploring the phenomenon of empathy] (2003)''
* Peter Nilsson – doktorerat inom filosofi på [http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_umu_diva-75-1__fulltext.pdf ''Empathy and emotions: On the notion of empathy as emotional sharing''] (2003)
* Mats Johansson – doktorerat inom filosofi på [https://web.archive.org/web/20111110153211/http://www.fil.lu.se/publicationfiles/pp56.pdf ''Empatisk förståelse: Från inlevelse till osjälviskhet''] (2004)
* Chato Rasoal – doktorerat inom psykologi på ''Ethnocultural empathy: Measurement, psychometric properties, and differences between students in healthcare educations (2009)''

Erik Wallmark och Kousha Safarzadeh, Lunds Universitet, har 2011 genomfört en RCT-studie på ett program som syftar att utveckla empati och altruism genom meditation: [http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1977623&fileOId=1977642 The Four Immeasurables Program (FIP)- training empathy and promoting altruism through meditation]

== Störningar som påverkar empati ==

=== Personlighetssyndrom ===
{{Huvudartikel|Personlighetsstörning}}
Brist på empati (i bemärkelsen affektiv empati och medkänsla) är ett av kriterierna för [[Psykopati|psykopatisk personlighet]] (enligt [[PCL-R]]). Det ingår även [[Personlighetsstörning|personlighetssyndromen]]  [[Narcissistisk personlighetsstörning|narcissistiskt personlighetssyndrom]] och [[Antisocial personlighetsstörning|antisocial personlighetssyndrom]], som båda är del av "kluster B" i [[Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders|DSM-5]]. Trots bristande affektiv empati så är den kognitiva empatin i regel väl bevarad. Det öppnar upp för en skicklighet i att [[Psykologisk manipulation|manipulera]] andra och nedsatt förmåga till ånger för sina ageranden.<ref>di Giacomo, Ester; Andreini, Elena; Lorusso, Ottavia; Clerici, Massimo (2023-03-30). ”The dark side of empathy in narcissistic personality disorder”. Frontiers in Psychiatry 14. doi:10.3389/fpsyt.2023.1074558. ISSN 1664-0640. Läst 28 november 2023.</ref>

=== Autism ===
{{Huvudartikel|Autismspektrumtillstånd}}
Autismspektrumtillstånd (AST) kan påverka hur empati upplevs och uttrycks. AST påverkar förmågan att uppfatta, tolka och läsa av andra människors känslouttryck, vilket kan innebära en nedsatt kognitiv empati. Däremot har sällan personer med AST en nedsatt affektiv empati. När personer med autismtillståndet som tidigare kallades [[Aspergers syndrom]] inser att de sårat någon kan de bli upprörda över att ha betett sig olämpligt och ledsna för den personens skull.<ref>Attwood, Tony (1997). Asperger's Syndrome: A Guide for Parents and Professionals. London: Jessica Kingsley Pub. sid. 89–92. {{ISBN|1-85302-577-1}}</ref>

=== Övriga störningar ===
Andra tillstånd som kan påverka den empatiska förmågan är [[frontallobsdemens]]<ref>Rascovsky K, Hodges JR, Knopman D, Mendez MF, Kramer JH, Neuhaus J, et al. (September 2011). "Sensitivity of revised diagnostic criteria for the behavioural variant of frontotemporal dementia". Brain. 134 (Pt 9): 2456–2477. doi:10.1093/brain/awr179. PMC 3170532. <nowiki>PMID 21810890</nowiki>.</ref> eller skador i [[Frontallob|frontalloberna]] med andra orsaker.

==Empati i konsten==
Den gängse bristen på empati skildras av [[Marcel Proust]] i ''[[På spaning efter den tid som flytt]]''. Scenen är Paris under Första världskriget: "Så gav Verdurins middagar.... utan att egentligen tänka på att tyskarna - visserligen hejdade av en blodig, ständigt förnyad mur - stod en timmes bilresa från Paris.... De tänkte mycket riktigt på dessa hektakomber av förintade regementen och drunknade sjöfarande, men genom en omvänd process mångdubblas allt som angår vårt välbefinnande och divideras allt som inte angår det med en så svindlande hög siffra att miljoner okändas död nästan förorsakar oss mindre obehag än ett korsdrag."

==Referenser==
===Noter===
<references/>

===Källor===
Määttä, S., M. (2006) Closeness and distance in the nurse-patient relation.
The relevance of Edith Stein’s concept of empathy. ''Nursing Philosophy'', 7: 3–10.

==Vidare läsning (litteratur)==
<!--===Olika definitioner av empati===
*Edith Stein: “Empathy… is the experience of foreign consciousness in general” (1989/1917, s. 11).
:''Källa: Stein, E. (1989). On the problem of empathy. Washington: ICS Publications. (Originalet publicerat 1917)''
*Heinz Kohut: “Empathy is the capacity to think and feel oneself into the inner life of another person.” (1984, s. 82).
:''Källa: Kohut, H. (1984). How does analysis cure? Chicago: The University of Chicago Press.''
*C. D. Batson: “Other-oriented feelings congruent with the perceived welfare of another person.”
:''Källa: Batson, C. D. (1994). Why act for the public good? Four answers. Personality and Social Psychology Bulletin, 20, 603-610, s. 606.''
*Jean Decety: "A sense of similarity in feelings experienced by the self and the other, without confusion between the two individuals."<ref>Decety, J., & Jackson, P.L. (2004). The functional architecture of human empathy. Behavioral and Cognitive Neuroscience Reviews, 3, 71-100.</ref><ref>Decety, J., & Meyer, M. (2008). From emotion resonance to empathic understanding: A social developmental neuroscience account. Development and Psychopathology, 20, 1053-1080.</ref>
*Nancy Eisenberg: “An affective response that stems from the apprehension or comprehension of another’s emotional state or condition, and that is similar to what the other person is feeling or would be expected to feel” (2002, s. 135).
:''Källa: Eisenberg, N. (2002). Empathy-related emotional responses, altruism, and their socialization In R. J. Davidson & A. Harrington (Eds.). Visions of compassion: Western scientists and Tibetan Buddhists examine human nature (pp. 131-164). London: Oxford University Press.''
*Martin Hoffman: “An affective response more appropriate to another’s situation than one’s own” (1987, s. 48)
:''Källa: Hoffman, M. L. (1987). The contribution of empathy to justice and moral judgment. In N. Eisenberg & J. Strayer (Eds.), Empathy and its development (pp. 47-80). Cambridge: Cambridge University Press.''
*Roy Schafer:  “Empathy involves the inner experience of sharing in and comprehending the mometary psychological state of another person” (1959, s. 345)
:''Källa: Schafer, R. (1959). Generative empathy in the treatment situation. The Psychoanalytic Quarterly, 28, 342-373.''
*R. R. Greenson: “To empathize means to share, to experience the feelings of another person.” (1960, s. 418).
:''Källa: Greenson, R. R. (1960). Empathy and its vicissitudes. International Journal of Psychoanalysis, 41, 418-424''
*Carl Rogers: “To perceive the internal frame of reference of another with accuracy and with the emotional components and meanings which pertain thereto as if one were the person, but without ever losing the “as if” condition. Thus, it means to sense the hurt or the pleasure of another as he senses it and to perceive the causes thereof as he perceives them, but without ever losing the recognition that it is as if I were hurt or pleased and so forth." (1959, s. 210-211)”
:''Källa: Rogers, C. R. (1959). A theory of therapy, personality and interpersonal relationships, as developed in the client-centered framework. In S. Koch (Ed.), Psychology: A study of science, (Vol. 3, pp. 184-256). New York: Mc Graw Hill.''

== Vidare läsning (litteratur)==--><!--
=== Vetenskapliga artiklar om empati av svenskar i internationella tidskrifter===
*Andréasson, P., & Dimberg, U. (2008). [http://dx.doi.org/10.1007/s10919-008-0052-z Emotional empathy and facial feedback]. ''Journal of Nonverbal Behavior'', 32, 215-224. 
*Terje Falck-Ytter, Gustaf Gredebäck & Claes von Hofsten (2006), ''Infants predict other people's action goals''[https://web.archive.org/web/20090325023415/http://www.psyk.uu.se/hemsidor/spadbarnslabbet/pdf/F_Y_NN_2006.pdf]'', Nature Neuroscience 9 (2006)
*Batson, C. D., Håkansson Eklund, J., Chermok, V. L., Hoyt, J. L., & Ortiz, B. G. (2007). [http://content.apa.org/journals/psp/93/1/65 An additional antecedent of empathic concern: Valuing the welfare of the person in need.] Journal of Personality and Social Psychology, 93(1), 65-74.
*Eklund, J., Andersson-Stråberg, T., & Hansen, E. M. (2009). ”I've also experienced loss and fear”: Effects of previous similar experience on empathy. Scandinavian Journal of Psychology, 50, 65-69.
*Holm, U. (1996).''[http://www.informaworld.com/smpp/content~content=a746609549~db=all~order=page The affect reading scale: A method of measuring prerequisites for empathy]''. Scandinavian Journal of Educational Research, 40, 239-253.
*Håkansson Eklund, J. (2006). ''[http://www.blackwell-synergy.com/doi/abs/10.1111/j.1467-9450.2006.00521.x?prevSearch=authorsfield%3A%28HAKANSSON+EKLUND%2CJAKOB%29 Empathy and viewing the other as a subject]{{Död länk|datum=2018-07 |bot=InternetArchiveBot }}''. Scandinavian Journal of Psychology, 47, 399-409.
*Håkansson, J., & Montgomery, H. (2002). ''[https://web.archive.org/web/20070703143146/http://www.uiowa.edu/~grpproc/crisp/crisp.8.4.html The role of action in empathy from the perspectives of the empathizer and the target]'' . Current Research in Social Psychology, 8, 50-62.
*Håkansson, J., & Montgomery, H. (2003). ''[http://spr.sagepub.com/cgi/content/abstract/20/3/267 Empathy as an interpersonal phenomenon]''. Journal of Social and Personal Relationships, 20, 267-284.
*Rasoal, C., Jungert. T., Hau, S., Edvardsson-Stiwne, E., & Andersson, G. (2009). Ethnocultural empathy among students in healthcare education. Evaluation & the Health Profession, 3, 300 -313.
*Sonnby-Borgström, M. (2002). ''[http://www.blackwell-synergy.com/doi/abs/10.1111/1467-9450.00312 Automatic mimicry reactions as related to differences in emotional empathy]{{Död länk|datum=2018-07 |bot=InternetArchiveBot }}.'' Scandinavian Journal of Psychology, 43, 433-443.
*Sonnby-Borgtröm, M., Jönsson, P., & Svensson, O. (2003). ''[http://springerlink.metapress.com/content/p81x69qth751v836/?p=119f81954ec3424bb89c3841264a96bc&pi=0 Emotional empathy as related to mimicry reactions at different levels of information processing]{{Död länk|datum=2018-07 |bot=InternetArchiveBot }}''. Journal of Nonverbal Behavior, 27, 3-23.
* Wallmark E., Safarzadeh K., Daukantaitë D., Maddux R. E. (2012). ''Promoting altruism through meditation: an 8-week randomized controlled pilot study''. Mindfulness. [Epub ahead of print].

=== Vetenskapliga artiklar om empati på svenska ===
*Eklund, J. (2013). Empati som känsla, förståelse och omsorg.<ref>{{Webbref|url = http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/979/789|titel = Socialmedicinsk tidskrift|hämtdatum = 20141003}}</ref> Socialmedicinsk tidskrift, 2, 214-221.
* Holm, U. (1991). Kan empatisk förmåga mätas? Socialmedicinsk tidskrift, 9-10, 427-432.
*Johansson, M. (2002). Om Schopenhauers syn på medlidandet, Filosofisk tidskrift, 1, 32-36.
*Nilsson, P. (2000). Schopenhauer och medlidandet. Filosofisk tidskrift, 3, 33-41.
*Håkansson Eklund, J. (2006). Empati: Att uppleva främmande upplevelser. Filosofisk tidskrift, 4, 8-26.
*Håkansson Eklund, J. (2017). Empati och fysik. Filosofisk tidskrift, 1, 3-14.-->

<!--===Böcker===-->
=== På svenska ===
*Bohlin, H., & Eklund, J. (2013). Empati: Teoretiska och praktiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
*Ciaramicoli, A. P., & Ketcham, K. (2001). Empatins makt: Hur man uppnår närhet, självinsikt och varaktig kärlek. Stockholm: Forum.
*Holm, U. (1985). Empati i läkare-patientrelationen: En teoretisk och empirisk analys. Avhandling för doktorsexamen, Uppsala universitet.
*Holm, U. (2001). Empati: Att förstå andra människors känslor. Stockholm: Natur och Kultur., 
*[https://www.filosofisktidskrift.se/fulltext/2017-1/pdf/FT_2017-1_03-14_jakob_hakansson_eklund.pdf Håkansson Eklund, J. (2017). Empati och fysik. Filosofisk tidskrift, 1, 3-14.]
*Höjer, D. (2007). Empati - vägledning för pedagoger och föräldrar. Stockholm: UR.
*Johansson, M. (2004). Empatisk förståelse - från inlevelse till osjälviskhet. Lund: Filosofiska institutionen, Lunds universitet.
*Kinge, E. (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur.
*Kåver, A.., & Nilsonne, Å. (2007). Tillsammans - Om medkänsla. Natur och kultur.
*Raundalen, M. (1997). Empati och aggression. Lund: Studentlitteratur.
*Öhman, M. (1997). Empati genom lek och språk. Stockholm: Liber.

===På engelska===
*Andréasson, P. (2010). [http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-126825 Emotional Empathy, Facial Reactions, and Facial Feedback]. Acta Universitatis Upsaliensis. Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Social Sciences, 58.
*Davis, M. H. (1996). Empathy: A Social-Psychological Approach. Westview.
*Decety, J., & Ickes, W. (2009). The Social Neuroscience of Empathy. Cambridge: MIT Press.
*Decety, J., & Meyer, M. (2008). From emotion resonance to empathic understanding: A social developmental neuroscience account. Development and Psychopathology, 20, 1053-1080.
*Decety, J., Michalska, K.J., & Akitsuki, Y. (2008). Who caused the pain? A functional MRI investigation of empathy and intentionality in children. Neuropsychologia, 46, 2607-2614. 
*Preston, S., & de Vaal, F. (2002). Empathy: Its ultimate and proximate bases. Behavioural and Brain Science, 25, 1-72.  
*Rogers, C. R. (1975). Empathic: An unappreciated way of being. Counseling Psychologist, 5, 2-10. 
*Stotland, E. (1969). Exploratory investigations of empathy. In L. Berkowitz (Ed.), Advances in experimental social psychology (Vol. 4, sid. 274-314). New York: Academic Press.
*Rasoal, C. (2009). Ethnocultural empathy: Measurement, psychometric properties, and differences between students in healthcare educations. Academic dissertation. Linköping University. Linköping studies in Behavioral Sciences No: 147.

== Externa länkar ==
*[https://web.archive.org/web/20090803074613/http://www.psypress.com/shopping_cart/products/product_detail.asp?curTab=DESCRIPTION&id=&parent_id=&sku=&isbn=9781841698380&pc=%2F Interpersonal Sensitivity] a special issue of the journal Social Neuroscience.
*[http://magazine.uchicago.edu/0604/features/emotion.shtml Mirrored emotion] by Jean Decety from the University of Chicago.
*[http://www.pdcnet.org/pdc/bvdb.nsf/purchase?openform&fp=pcw&id=pcw_2013_0020_0001_0028_0038 Eklund, J. (2013). The nature of empathy, Philosophy in the Contemporary World, 20, 28-38.]
*[https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0738399120304493?via%3Dihub Toward a consensus on the nature of empathy: A review of reviews]

{{Dygder}}

[[Kategori:Kognition]]
[[Kategori:Känslor]]
[[Kategori:Personlighet]]
[[Kategori:Samvete]]