Visa källa för Göta älv

{{flod
|namn             = Göta älv
|bild             = Trollhattefallen.jpg
|bildtext         = [[Trollhättefallen]]
|längd            = 93
|starthöjd        = 
|flöde            = 570
|tillflödesområde = 50229
|källa            = Västra [[Härjedalen]]
|mynning          = [[Göteborg]]
|världsdel        = 
|länder           = Sverige, Norge
|karta               = {{Kartposition Sverige|bild1}}
|karta_text           = Läge för Göta älvs utflöde.
|karta_position_x         = 10
|karta_position_y         = 180
|osmkarta={{#invoke:Vatten OSM|show|height=500}}
|osmkarta_text=Göta älv med biflöden
}}

[[Fil:Gotaalvbild.jpeg|miniatyr|Göta älv vid [[P A Carlmarks repslageri|P.A. Carlmarks]] i [[Älvängen]]. [[Mars (månad)|Mars]] [[2009]].]]
[[Fil:GotaAlv.jpeg|miniatyr|Vy över Göta älv från [[Marieholmsbron]]. [[Gasklockan, Göteborg|Gasklockan]] till vänster i bakgrunden. Göteborg 2009.]]

'''Göta älv''' är en stor flod i sydvästra [[Sverige]]. Den avvattnar [[Vänern]] och mynnar ut i [[Kattegatt]] i [[Göteborg]] på [[svenska västkusten]]. 

Vid inloppet från Vänern har staden [[Vänersborg]] anlagts. Totala höjdskillnaden ner till havsnivån är 44 meter, varav 32 meter historiskt har utgjorts av de väldiga [[Trollhättefallen]]. Dessa är idag normalt ersatta av vattenkraftverk och slussar ([[Trollhätte kanal]]). Resten av älven har ett lugnt flöde med cirka 12 meters nivåskillnad på 80 km. Vid [[Kungälv]] delar sig älven i två armar. Den östra armen heter fortsatt Göta älv och passerar genom [[Göteborg]] innan den mynnar i [[Älvsborgsfjorden]] i Kattegatt. Den andra flodarmen är [[Nordre älv]], som mynnar 12 km längre norrut. Ön [[Hisingen]] utgör landet mellan de två flodarmarna. 

Älvens längd är 93 km. Tillsammans med [[Klarälven]] blir total längd 731 km. Avrinningsområdet om 50 000 km<sup>2</sup> är Sveriges största. Medelvattenflödet om 565 m<sup>3</sup>/s är också högst i Sverige, men under vårfloden är många norrlandsälvar vattenrikare. 

Före [[freden i Roskilde]] 1658 var Göta älv delvis gränsflod mellan Sverige och Norge, mellan landskapen [[Västergötland]] och [[Bohuslän]]. Idag ligger floden helt inom [[Västra Götalands län]].<ref>{{Webbref |url=http://www.vattenorganisationer.se/gotaalv/downloads/33/FaktaomGotaalv2005slutversion_tryck07.pdf |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2016-11-08 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160304121358/http://www.vattenorganisationer.se/gotaalv/downloads/33/FaktaomGotaalv2005slutversion_tryck07.pdf |arkivdatum=2016-03-04 }}</ref><ref>''Göteborg'', red. Jan Jonasson, utgiven av [[Svenska Turistföreningen]], STF-landskapsserie, Esselte, Nacka 1978 ISSN 0347-6081 "Hur landet formats", professor Sten Rudberg, s. 168</ref><ref>''Göteborg - 777 frågor & svar'', Sören Skarback, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1997 {{ISBN|91-7029-335-X}} s. 96</ref><ref name="SMHI">[https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.10713!/webbSveriges%20vattendrag%2016.pdf SMHI Faktablad nr 44, 2010, Sveriges vattendrag]</ref><ref name="SNA">Sveriges Nationalatlas, Klimat, sjöar och vattendrag, sidan 110, {{ISBN|91-87760-31-2}}</ref>

==Vattenföring och topografi==
[[Bild:Aerial photo of Gothenburg 2013-10-27 462.jpg|miniatyr|[[Bifurkation (vattendrag)|Bifurkation]]en där Göta älv delar sig. Göta älv rinner uppifrån och Nordre älv tar av åt vänster i bild.]]
[[Fil:Passenger ferries Göteborg.jpg|thumb|Färjorna [[Elvy (färja)|Elvy]], Älvfrida och Älv-Snabben på väg till och från [[Lindholmen, Göteborg|Lindholmenspiren]] en decembermorgon 2019]]
Medelvattenföringen vid mynningen är cirka 570 [[kubikmeter]] i sekunden, med ett maxflöde på cirka 1&nbsp;000 kubikmeter per sekund (genomsnitt för perioden 1961–1990). [[Avrinningsområde]]t är 50&nbsp;229 [[kvadratkilometer]] (inklusive Vänerns alla tillflöden), varav 42&nbsp;468 kvadratkilometer i Sverige och resten i [[Norge]].<ref>{{Webbref |url=http://www.smhi.se/sgn0102/n0205/lan_haro_huvud.pdf |titel=Län och huvudavrinningsområden i Sverige (SMHI) |hämtdatum=2007-09-02 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180928202529/http://www.smhi.se/sgn0102/n0205/lan_haro_huvud.pdf |arkivdatum=2018-09-28 }}</ref> Göta älvs dalgång är ett cirka 850 kvadratkilometer stort område, i en cirka 4 kilometer bred korridor längs Göta älv, från Vänern till Agnesberg i Göteborgs kommun. Därefter fortsätter dalgången som tektonisk zon tvärs över Säveådalen och går mot [[Kungsbacka]], där den löper vidare på östsidan av [[Onsala]]landet. Ännu längre söderut fortsätter sprickzonen ut i Kattegatts urberg.

[[Topografi]]n är 0–100 meter över älvens yta,<ref>''Göta Älvs dalgång : översiktlig markanvändning'', huvudred. arkitekt Stig Granhed, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborg 1976 s. 10-11</ref> medan den relativa reliefen – avståndet mellan högsta och lägsta nivå hos bergytan i dalgången – uppgår till 200–250 meter, vilket är i nivå med de djupaste [[fjord]]arna i Bohuslän.<ref>''Kring Göta älv : studier i en dalgång'', Göteborgs historiska museum, Älvsborgs länsmuseum och Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1993 {{ISBN|91-7029-111-X}} s. 12</ref>

[[File:Klaralvensource.jpg | thumb | 220x124px | right | alt= Göta älvs källa.  |
Klarälvens/Göta älvs källa på nordöstsluttningen av fjället Brändstöten i Härjedalen.]]
Både med avseende på vattenföring och avrinningsområde är Göta älv [[Sverige]]s största vattendrag. Vänerns största tillflöde är [[Klarälven]]. Räknat från Klarälvens källa, som ligger i västra [[Härjedalen]], utgör Göta älv dessutom sista biten i Sveriges längsta vattendrag, vanligen benämnt ''Göta älv–Klarälven'', med en totallängd på 756 kilometer från källan till havet.<ref>[https://web.archive.org/web/20060721130302/http://www.smhi.se/sgn0102/n0204/vdragreg.pdf Vattendragsregister (SMHI)]</ref>

Den egentliga Göta älv lämnar Vänern vid [[Vargön]], strax öster om [[Vänersborg]], går söderut via [[Trollhättan]], [[Lilla Edet]], [[Ale kommun|Ale]] och [[Kungälv]], där den delar sig i två armar. Den norra armen kallas [[Nordre älv]], medan den södra behåller namnet Göta älv (även kallad Göteborgsgrenen). Båda rinner ut i [[Kattegatt]], på en dryg mils avstånd från varandra. Mellan dessa två älvarmar ligger ön [[Hisingen]]. Upp till 75 procent av vattenföringen går ut i Nordre älv. Rinntiden från Vänern till havet är 1,5–5 dagar.<ref>[https://www.gotaalvvvf.org/download/18.6f444a5612dc39f158f80004464/1359469817679/Fakta+om+G%C3%B6ta+%C3%A4lv+2005.pdf Göta älvs Vattenvårdsförbund s.17]</ref> Den totala fallhöjden mellan Vänern och havet är 44 meter. Vid kraftverksdammen i Trollhättan sänker sig vattenytan cirka 33 meter genom [[Trollhättefallen]].

Gränsen mellan älven och havet vid mynningen går enligt [[Fiskeriverket]] längs en linje från nordligaste udden på Älvnabben vid [[Västerberget, Göteborg|Västerberget]] i [[Långedrag]] över [[Knippelholmens fyr]] till västra piren vid [[Arendal, Göteborg|Arendals]] småbåtshamn på Hisingen.<ref>[http://www.fiskeriverket.se/download/18.5994f41e110b6bbe5b680001643/2004-36-keu.pdf Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön] {{Wayback|url=http://www.fiskeriverket.se/download/18.5994f41e110b6bbe5b680001643/2004-36-keu.pdf |date=20070719165544 }}</ref>

En av de viktigaste användningarna av älven är som vattentäkt för dricksvatten för inemot 700 000<ref>{{Webbref|titel=Göta älvs vattenvårdsförbund|url=https://www.gotaalvvvf.org/faktaomgotaalv/gotaalvsomresurs.4.36ddd7521666f30b8b9e06c8.html|verk=www.gotaalvvvf.org|hämtdatum=2024-05-22|språk=sv|författare=Maria Axbrink}}</ref> personer, som får sitt vatten helt eller delvis från Göta älv. Älven används också av industrin för kyl- och processvatten, som recipient för avloppsvatten, för kraftproduktion och som farled.

[[1937]] trädde [[Vänernregleringen]] i kraft. Sedan dess är [[vattenföring]]en reglerad såväl dygnsvis som över längre tid.<ref>[http://www.ne.se/ Nationalencyklopedin]</ref> Olika risker måste vägas mot varandra: de ökade riskerna för [[översvämning]]ar uppströms Vänern till följd av [[klimatförändring]]en vägs mot riskerna för fler [[jordskred]] nedströms Vänern.

[[Göta älvs vattenvårdsförbund]] bildades [[1957]], för att få kontroll över de vid denna tid kraftiga föroreningarna. Enligt förbundet var nivån på organiska föroreningar år [[2000]] nere på [[1905]] års nivå.<ref name="gotaalvvvf.org">[http://www.gotaalvvvf.org/mainpage/resultat/vattenmagazinet2000.pdf Vattenmagazinet - Tillståndet i Göta älv med biflöden 1999–2000] {{Wayback|url=http://www.gotaalvvvf.org/mainpage/resultat/vattenmagazinet2000.pdf |date=20070930043241 }}, Göta älvs vattenvårdsförbund</ref>

<span style="font-size:85%;">''(Notera att listorna nedan i möjligaste mån är organiserade medströms.)''</span>

== Namnet ==
[[Adam av Bremen]] omtalade i ''[[Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum]]'' från omkring 1070 och bevarad i en avskrift från 1200-talet Göta älv både som ''Albis'', en [[latin]]isering av den [[Germanska språk|germanska]] formen av ordet ''älv'', och som ''Gothelba'', en latinisering av det [[fornvästnordiska]] ''Gautelfr''. Båda benämningarna har sin motsvarighet i fornvästnordiska skrifter. [[Snorre Sturlasson]] kallade före 1240 älven för enbart ''Elfin''. Namnet skrevs på 1200-talet ''Gautelfr'', omkring 1325 ''Elfr'', 1644 ''Stora Elffwan'' och först 1686 ''Giötha Ellf''. Att kalla älven för enbart ''Älven'' har sin motsvarighet i tyska ''[[Elbe]]''.<ref name="ortnamn">''Svenskt ortnamnslexikon'' sid 103</ref><ref name="Bohuslan">''Ortnamn i Bohuslän'' sid 84</ref>

Det finns två tolkningar av ''Gautelfr''. Enligt den ena kan förleden härledas till [[substantiv]]et ''gaut'' med betydelsen "utgjutning, utflöde, utlopp", syftande på älvens inlopp från Vänern.<ref name=Bohuslan/> Enligt den andra tolkningen, som är den nu förhärskande, syftar förleden på folkslaget [[götar]] och ''Gautelfr'' skulle då helt enkelt stå för "götarnas älv".<ref name=ortnamn/><ref name=Bohuslan/>

== Geologisk utveckling ==
Stora förändringar har skett från isavsmältningen och fram till idag. [[Inlandsisen]] försvann från Göteborgsområdet för cirka 14500 år sedan. Drygt 2000 år senare hade isen smält bort från hela Götaälvdalen. Den snabba [[landhöjning]]en medförde att älvdalen för 11000 år sedan utvecklades från [[skärgård]] till ett havs[[sund]]. Vänern var som ett innanhav med förbindelser till öppet hav via ett antal trånga sund. Vid denna tid låg fortfarande inlandsisen över norra [[Vänern]]området. För drygt 10000 år sedan, i samband med att [[klimat]]et blev varmare, blev Vänern en insjö.

Göta älvdalens berggrund domineras av [[gnejs]], men har även inslag av [[diabas]] och [[granit]]. Göta älvdalen är en utpräglad sprickdal med både väl utbildade och oregelbundna dalsidor. Älvdalens ravinlandskap har bildats genom vatten[[erosion]], ras och skred. Dalgången avgränsas av karga berg som reser sig cirka 100 m över dalbotten.
När inlandsisen smälte bort kom stora mängder suspenderade [[silt]]- och lerpartiklar att föras ut i havet där de avsattes som [[glacial]] lera. Nära iskanten och vid stora flöden av smältvatten bildades glacial lera. Efter isavsmältningen har delar av den glaciala leran och andra jordarter successivt eroderats. En ny jordart har bildats, som benämns postglacial lera. När klimatet blev varmare började också en hel del organiskt material som till exempel [[alger]] att inlagras i lerorna. Glacial lera utgör den helt dominerande jordarten och lermäktigheten är normalt större i de södra delarna än i de norra.

Tidigare delade sig älven ovanför [[Borgen Lindholmen|Lindholmen]] i Göteborgs hamnbassäng. Den ena grenen var den ännu existerande älvfåran, den andra var ''Kvillen'', ej att förväxla med [[Kvillebäcken]]. Kvillen passerade mellan [[Ramberget, Hisingen|Ramberget]] och Lindholmen och fortsatte genom Sannegårdsviken till dess att den förenade sig med huvudfåran mellan Slotts- och Sörhallsbergen.<ref>''Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i söder, öster och norr'', [Tredje delen], [[C R A Fredberg]] (1922). [[Faksimil]] med omfattande kommentarer och tillägg, [[Sven Schånberg]], Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 {{ISBN|91-7408-015-6}} s. 980</ref>

== Farled ==
{{huvudartikel|Trollhätte kanal}}
Trollhätte kanal är [[farled]]en genom Göta älv från [[Vänern]] till [[Kattegatt]] med anslutande [[sluss]]verk (i Vänersborg, Trollhättan och Lilla Edet) och [[Lista över svenska kanaler|kanaler]].

== Övrig trafik ==
[[Fil:Stallbackabron.JPG|höger|miniatyr|upright=2.5|Stallbackabron]]

=== Broar ===
''Se även [[Trollhätte kanal]] och [[Nordre älv]].''
* Stålbron, järnvägsbro över Göta älv, byggdes ursprungligen för [[Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg]] (UWHJ) [[1867]]
* Landsvägsbro över Göta älv mellan Vänersborg och [[Vargön]], Östra vägen / [[Länsväg 2050]]
* [[Stallbackabron]], [[E45]], [[Trollhättan]], frihöjd 28 meter, [[1981]]
* [[Lyftbron]], järnvägsbro, Trollhättan, maximal frihöjd 27 meter, [[2001]]
:Fortsätter i en fast järnvägsbro.
:[[1877]]–[[1913]] fanns en provisorisk svängbro på platsen, som 1913 ersattes av en permanent. Ursprungligen byggd för [[Bergslagernas Järnvägar]] (BJ).
* [[Stridsbergsbron]]är en klaffbro under uppförande
* [[NOHAB|Nydqvist & Holm]]s järnvägsbro
* [[Olidebron]] en gångbro, 2016
[[Fil:Strömkarlen av Carl Eldh.JPG|höger|miniatyr|Strömkarlsbron]]
[[Fil:Fallens dagar Juli 2005 008.jpg|höger|miniatyr|Oscarsbron]]
[[Fil:Tubaist - Angeredsbron.jpg|höger|miniatyr|Angeredsbron]]
'''I Trollhättan finns ett antal broar till och från öarna i älven. Dessa korsar inte farleden<ref>[http://www.trollhattan.se/thn_templates/StandardPage.aspx?id=2880 Broar i Trollhättan] {{Wayback|url=http://www.trollhattan.se/thn_templates/StandardPage.aspx?id=2880 |date=20070317075220 }}, Trollhättans kommun</ref>:'''
* Mossbergsbron, mellan Mossberget och Hjulkvarnsholmen
* Lilla Spiköbron, mellan Prästskedesholmen och Mossberget
* Spiköbron, mellan Spikön och västra älvstranden, [[1941]]
* Malgöbron, mellan Spikön och Malgön, [[1990]]
:Ersatte en äldre bro.
* [[Strömkarlsbron]], mellan Malgön och västra älvstranden via Gullön, [[1908]]
* Stora Luckans betongbro, över [[Olidan]]s regleringskanal, mellan Spikön och Malgön via Åker, [[1915]]
* [[Kyrkbron, Trollhättan|Kyrkbron]], över Olidans och [[Hojums vattenkraftverk|Hojums]] intagningskanaler, mellan Åker och Toppön via Malgön
* Oscarsbron, mellan Toppön och västra älvstranden, [[1969]]
:Det har även funnits en äldre Kung Oscars bro på samma plats.
* Betongbron vid Olidans reparationshall över Olidans intagningskanal, [[1921]]
* Flottbergsbron, en [[hängbro]] nedströms [[Olidestationen]]. Ursprungligen använd vid utbyggnaden av Olidestationen.

'''Nedströms Trollhättan:'''
* [[Lilla Edetbron]], klaffbro, [[1926]]. Nedmonterad, ersatt av Nya Lilla Edetbron.
* Lilla Edetbron, klaffbro, någon gång mellan 1978 och 1980
* Bron till [[Tjurholmen]], [[Romelanda socken]]
* [[Jordfallsbron]], [[Bohus]], klaffbro, [[1965]]
* [[Angeredsbron]], frihöjd 47 meter, [[1978]]
* [[Orrekulla bro]], [[Agnesberg]] vid Nyebro, [[Kärra, Göteborg|Kärra]] i [[Säve]], cirka [[1680]]–[[1786]]. Bron hade flyttats från Lärjeholmen,<ref>''Vid älven - Bygd och viking'', årsskrift 1974–1978, red. Lili Kaelas, [[Göteborgs arkeologiska museum]], Vasastadens Bokbinderi, Göteborg 1978 {{ISBN|91-85488-06-2}} s.64</ref> och ersattes kring 1786 av en ny bro som fanns här till cirka [[1820]]
* [[Marieholmsbron]], järnvägsbro, svängbro, [[1908]], ersatt [[1996]]
* [[Södra Marieholmsbron]], järnvägsbro, lyftsvängbro, [[2016]]
* [[Hisingsbron]], bil- och spårvägstrafik, lyftsvängbro, [[2021]]
* [[Götaälvbron]], bil- och spårvägstrafik, klaffbro, [[1939]]-[[2022]]
* [[Hisingsbron (1874)]], svängbro, [[1874]]–[[1968]]
* [[Älvsborgsbron]], frihöjd 45 meter, [[1966]]

=== Tunnlar ===
* [[Tingstadstunneln]], [[E6]], [[1968]]
* [[Marieholmstunneln]], [[E6]], [[2020]]

=== Färjelägen ===
''Se även [[Nordre älv]] och [[Göteborgs hamn]].''

* [[Bohus]], [[Nödinge socken]] – [[Eriksdal, Hisingen|Eriksdal]], [[Rödbo]], [[Hisingen]], [[Göteborgs kommun|Göteborg]] -[[1965]]
* [[Agnesberg]], [[Göteborgs kommun|Göteborg]] – Nyebro, [[Skälltorp]], [[Hisingen]] -[[1978]]

=== Ångbåtstrafik ===
''Huvudartikel [[Göta älvs ångbåtslinjer]]. Se även [[Göta kanal]].''

Lokal passagerartrafik i linjefart på Göta älv och [[Nordre älv]] pågick från [[1830-talet]] till [[1950-talet]].<ref>[http://www.ddss.nu/swedish/ Svensk skeppslista 1837–1939] {{Wayback|url=http://www.ddss.nu/swedish/ |date=20151118161506 }} på Demografiska Databasen Södra Sverige</ref><ref>[http://www.skargardsbatar.se/ Skärgårdsbåtar.se]</ref> Innan tågtrafiken på [[Bergslagsbanan]] mellan [[Göteborg]] och [[Trollhättan]] började [[1877]], var [[ångbåt]] det snabbaste färdmedlet på sträckan.

== Naturresurser och miljö ==
=== Kraftstationer ===
I slutet av [[1800-talet]] började [[vattenkraft]]verk att byggas för elproduktion i Sverige. De första kraftstationerna anlades på [[1880-talet]] för att förse städer och industrier med belysning. I början av [[1900-talet]] bestämde sig staten för att bli företagare i kraftverksbranschen och byggandet av det första kraftverket i Göta älv bidrog till "det moderna Sveriges födelse." Bygget av [[sluss]]ar och [[kraftstation]]er medförde att Göta älv kunde nyttjas för transport- och industriverksamheter.

Vattenkraftverken utnyttjar älvens fallhöjd och vattenflöde. Det är med andra ord vattnets lägesenergi mellan två nivåer som utnyttjas för att skapa [[elektricitet]]. För att öka fallhöjden och kunna lagra vatten bygger man dammar. Dammarna skapar stora vattenmagasin som gör det möjligt att anpassa elproduktionen efter säsong och användning. Överskottsvatten, som kan bildas vid snösmältning och höstregn, kan lagras för att användas under de perioder när mer el behövs. Vänern, Sveriges största sjö, har det största vattenmagasinet i Sverige och det tar cirka nio år att byta ut allt vatten i Vänern. Av Vänerns totala volym, som uppgår till 153000 miljoner kubikmeter, är cirka 6 procent (9180 miljoner kubikmeter) möjliga att utnyttja för vattenkraft.

Första etappen av [[Olidan]]stationen invigdes 1910, och stationen var färdigbyggd 1921. Olidan var det första större vattenkraftsprojektet i Sverige, anpassat för en vattenföring på 250 kubikmeter per sekund och var Sveriges största kraftstation ända in på 1940-talet. I dag klarar anläggningen 950 kubikmeter per sekund och effekten är 220 [[megawatt]]. På  [[Trollhättan|Fallens dag]] öppnas dammarna och dagens turister kan få uppleva lite av de forna fallens mäktighet.

Det finns i dag cirka 1800 vattenkraftverk i Sverige och av dem är drygt 200 större med definitionen att de har en effekt på 10 megawatt eller mer. Kraftverken i [[Norrland]] svarar för cirka 80 procent av vattenkraftsproduktionen i Sverige, där [[Stornorrfors]] i Umeå älv, med en årsproduktion på 2 252 GWh , är det största vattenkraftverket. I södra Sverige är Göta älv en betydande kraftleverantör. År 2004 producerade Göta älv 1,4 terawattimmar, vilket motsvarar 4 procent av Sveriges vattenkraftsproduktion och elbehovet för cirka 80 000 eluppvärmda småhus. Som jämförelse kan nämnas att det i Lule älv producerades 13,2 terawattimmar år 2004.

* [[Vargöns kraftverk]], [[1934]]
* [[Hojums vattenkraftverk|Hojums kraftverk]], [[Trollhättan]], [[1942]]
* [[Olidan|Olidans kraftverk]], Trollhättan, [[1910]]
* [[Lilla Edets Kraftverk|Lilla Edets kraftverk]], [[1926]]

=== Råvattentäkt ===
Älven utgör råvattentäkt för kommunerna [[Trollhättans kommun|Trollhättan]], [[Lilla Edets kommun|Lilla Edet]], [[Ale kommun|Ale]], [[Kungälvs kommun|Kungälv]], [[Göteborgs kommun|Göteborg]], [[Mölndals kommun|Mölndal]], [[Partille kommun|Partille]] och [[Öckerö kommun|Öckerö]].

Vid råvattenintaget vid Lärjeholm tas det in cirka 2 000 liter [[vatten]] per sekund. Det är mindre än en halv procent av älvens flöde. Ungefär hälften av det vatten som tas in leds direkt till [[vattenverk]]et [[Alelyckan]]. Resten pumpas genom en bergtunnel till  [[Delsjön|Delsjöarna]] som fungerar som råvattenmagasin för det andra vattenverket, [[Lackarebäck]]. De två vattenverken producerar tillsammans 170 miljoner liter dricksvatten varje dygn, vilket pumpas ut i det nästan 180 mil långa ledningsnätet. Göteborg vatten har sju mätstationer längs älven som kan rapportera förhöjda halter av vissa föroreningar. Det finns även ett samarbete med räddningstjänsten och kommuner uppströms om att rapportera olyckor och utsläpp. Vid indikationer eller misstankar om försämrad vattenkvalitet stängs intaget vid Lärjeholm och allt råvatten tas från Delsjöarna. Vatten kan vid behov också pumpas från [[Rådasjön (Råda socken, Västergötland)|Rådasjön]] till Delsjöarna eller till vattenverket vid Lackarebäck. Tillsammans klarar Delsjöarna och Rådasjön Göteborgs råvattenförsörjning i mer än en månad. Råvattenintaget vid Lärjeholm stängs ungefär 100 dagar om året, och den vanligaste orsaken till detta är att saltvatten från havet tränger in vid pålandsvind eller andra väderfenomen. Vid risk för saltvatteninträngning kan skärmen i [[Ormo skärmanläggning]] aktiveras, vilket omfördelar flöde från Nordre älv till Göteborgsgrenen. Det högre flödet gör att gränsen mellan sött och salt vatten hamnar närmare havet.

Vattenverken är:

* [[Alelyckan]], [[Gamlestaden, Göteborg|Gamlestaden]]. Intaget sker vid [[Lärjeholm]] vid [[Lärjeån]]s utlopp.
* [[Lackarebäck]],  [[Mölndals kommun|Mölndal]]. Intaget sker i västra Stora delsjön, bergtunneln från älven mynnar i lilla delsjön.

'''Råvattenkvalitet:''' I sju mätstationer, från Vänerns utlopp till råvattenintaget vid Lärjeholm, övervakas vattenkvaliteten kontinuerligt. Mätvärden för [[pH]], [[turbiditet]] (grumlighet), [[konduktivitet]] (salthalt) och [[redoxpotential]] (syra/basförhållande) överförs till kontrollrummet på Alelyckans vattenverk och provtagning kan automatiskt starta om vattenkvaliteten skulle avvika från det normala. Utöver detta finns ett omfattande provtagningsprogram såväl på vattnet i Göta älv som på det råvatten som tas in på vattenverken. Totalt analyseras ett 70-tal ämnen (parametrar).

'''Råvattenskydd:''' Råvattentäkterna kan sägas utgöra en sårbar del i dricksvattenförsörjningen eftersom de påverkas av de verksamheter och aktiviteter som förekommer inom det aktuella avrinningsområdet. De måste därför skyddas mot utsläpp, föroreningar och sådan användning av mark och vatten som på sikt kan påverka vattenkvaliteten negativt. Göta älvs skyddsområde omfattar ett cirka 28 kvadratkilometer stort område från Lärjeholm i söder till Surte hamn i norr. Rinntiden från skyddsområdets norra gräns ner till råvattenintaget vid Lärjeholm är tre timmar.

=== Sportfiske ===
[[Sportfiske]]möjligheterna i Göta älv är mycket goda. De mest betydelsefulla arterna för sportfisket är [[Atlantlax|lax]], [[öring]], [[gädda]], [[abborre]], [[Europeisk ål|ål]], [[sik]] och [[karpfiskar|karpfisk]] som [[mört]], [[Id (fisk)|id]] och [[braxen]]. Nordre Älv har ett av Västsveriges bästa gäddvatten och laxfisket i Göta älv är ett av de förnämsta i landet. Lilla Edets laxfiske nedströms Lilla Edets kraftverk är kanske Sveriges bästa laxfiskeplats. Under år [[2000]] fångades över 2000 laxar på den 700 meter långa sträckan, vilket motsvarar lika många laxar som totalt fångades i alla andra västkustälvar under samma år.

Göta älvs ursprungliga laxstam dog sannolikt ut i samband med den omfattande vattenkraftverksutbyggnaden i Trollhättan och Lilla Edet under [[1900-talet]]s första hälft. Regleringen av Vänern innebar att den unika ''Göta älvlaxen'' försvann, medan biflödena [[Säveån]] och [[Grönån]] har lyckats behålla sina. De senaste årens återinplantering av genetiskt närstående lax från Säveån har dock gjort Göta älv till en av Sveriges bästa laxfiskevatten. Laxen i Säveån, Grönån och Göta älv uppehåller sig som vuxen i [[Nordatlanten]], men vandrar under leken åter upp i dessa vattendrag.

Göta älv är en av Sveriges fiskrikaste älvar. Även artrikedomen är stor; av 59 svenska insjöfiskar (enligt [[Naturhistoriska Riksmuseet]])<ref>[http://www.nrm.se/forskningochsamlingar/djur/vertebratzoologi/fiskar/svenskafiskar/ Svenska fiskar] {{Wayback|url=http://www.nrm.se/forskningochsamlingar/djur/vertebratzoologi/fiskar/svenskafiskar/ |date=20070929111402 }}, Naturhistoriska riksmuseet</ref>, är 35 arter belagda i Göta älv. Förutom de som nämnts ovan även [[vimma]], [[Färna (fisk)|färna]], [[stäm]], [[nejonögon|bäcknejonöga]], [[björkna]], [[Ruda (fisk)|ruda]] och [[elritsa]]. Sex arter är [[Rödlistning|rödlistade]]: [[havsnejonöga]], [[hornsimpa]] och [[öring]] klassas som hänsynskrävande; [[faren]] klassas som sällsynt; medan lax och [[asp (fisk)|asp]] är klassade som sårbara. Härutöver klassas två arter som försvunna: [[harr]] och [[atlantisk stör]].<ref name="gotaalvvvf.org"/>

Den senaste stören som säkert observerats nära Göta älv, fångades [[1985]] utanför [[Hanstholm]] på [[Jylland]] och vägde 137 kilo.<ref name="gotaalvvvf.org"/>

=== Fiskodling ===
Det finns två [[fiskodling]]ar i anslutning till Göta älvs avrinningsområde nedströms Vänern. En laxodling finns i [[Anten]] och en vid Delsjön ([[Sjölyckans fiskodling]]). Tidigare fanns också en fiskodling vid [[Vargön]] utanför [[Vänersborg]], men denna är nedlagd.

Sjölyckans fiskodling vid Delsjön producerar nästan bara [[laxsmolt]] för utsättning i Göta älv, men även i [[Mölndalsån]]. Totalt sätts cirka 30000 laxsmolt ut varje år. Förutom lax odlas öring i ett mindre antal. Verksamheten vid Antens fiskodling har minskat betydligt under senare år.

=== Reningsverk ===
[[Reningsverk]] finns i området. Bland annat [[Ryaverket]] vid [[Hisingen]] i [[Göteborgs kommun|Göteborg]].

== Tillverkning ==
=== Varv ===
Det har funnits minst 33 [[varvsindustri|varv]] mellan [[Vänersborg]] och [[Göteborgs kommun|Göteborg]]. Många har varit små och lokala.<ref>{{Webbref |url=http://www.come.to/varfshistoriska/ |titel=Varvs- och Sjöfartshistoriska Föreningen i Göta älvdalen |hämtdatum=2007-06-12 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070503155714/http://come.to/varfshistoriska |arkivdatum=2007-05-03 }}</ref><ref>[http://www.varvshistoriska.o.se/ Varvshistoriska Föreningen i Göteborg] {{Wayback|url=http://www.varvshistoriska.o.se/ |date=20070625154331 }}</ref> De större är:

* [[Torskog|Torskogs Mekaniska Verkstad]], [[Västerlanda socken]], 1865-?
* [[Lödöse varv]], [[Sankt Peders församling]], 1300-talet – 1985
* [[Götaverken]] (Göteborgs Mekaniska Verkstad), [[Brämaregården]], [[Hisingen]], [[Göteborgs kommun|Göteborg]], 1841–1977
* [[Götaverken|Cityvarvet]], Brämaregården
* [[Lindholmens varv]], Brämaregården, 1844–1976
* [[Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB]], [[Sannegården]], Hisingen, 1853–1978
* [[Arendalsvarvet]], [[Arendal, Göteborg|Arendal]], Hisingen 1963–1989
* [[Gamla Varvet]] (Amiralitetsvarvet), i nuvarande [[Stigberget (Göteborg)|Stigberget]], Göteborg
* [[Nya Varvet]], [[Hagen, Göteborg|Hagen]], Göteborg

=== Industrier ===
Älven som transportled samt tillgången på vattenkraft, gav Göta älvdalen en kraftig industriell expansion från mitten av [[1800-talet]].

''Se även [[Nordre älv]], [[Säveån]] och [[Mölndalsån]].''

{| border="0" width="80%"
|----- valign="top"
| width="50%" |
* [[Wargöns AB]]
* [[Vargön Alloys AB]]
* [[Saab Automobile AB]], [[Trollhättan]]
* [[Volvo Aero]], Trollhättan
* [[AB Ferrolegeringar]], Trollhättan
* [[Stridsberg & Biörck]], Trollhättan
* [[Trollhättans pappersbruk]], 1880-?
* [[Gustaf de Laval]]s [[karbid]]fabrik, Trollhättan, 1896-?
* [[NOHAB]], Nydqvist & Holm, Trollhättan
* [[Sjuntorp|AB Sjuntorp]] (vid [[Slumpån]])
* [[Svenska Cellulosa AB SCA|Edets Bruk]], [[Lilla Edet]]
* [[Göta, Lilla Edets kommun|Göta Bruk]], 1905–1980
* [[P A Carlmarks repslageri]], [[Älvängen]], 1917–2003
* [[Wicanders korkfabrik]]er, Älvängen, 1946–1990 och [[Gårda]] (vid [[Mölndalsån]]), nuvarande [[Heden, Göteborg|Heden]], [[Göteborgs kommun|Göteborg]]
* [[Ahlafors spinneri]] (vid [[Alafors|Hältorpsån]]), 1855–1966
* [[Tudor (företag)|Tudor]], [[Nol]], 1914–1999
|
* [[Perstorp AB|Perstorp Oxo]] (tidigare [[Neste|Neste Oxo]]), [[Nol]] 
* [[Höganäs AB|Höganäs-Bohusverken]], Stora Viken, [[Bohus]], 1958–1992
* [[Ledu]] (tidigare Wasoverken), Stora Viken, [[Bohus]] nedlagd 1995
* [[Eka Chemicals AB]], Bohus, 1924–
* [[Surte glasbruk]], 1862–1978
* [[SKF]], [[Gamlestaden, Göteborg|Gamlestaden]], Göteborg, 1907-
* [[Pripps|Pripps bryggeri]], [[Stampen]], Göteborg, 1828–1974
* [[Hasselblad AB]], [[Inom Vallgraven]], Göteborg
* [[Rörstrand (porslinsmärke)|Rörstrands fabrik]], [[Brämaregården]], [[Hisingen]], Göteborg, 1926–1936
* [[Qville Mekaniska Verkstad]], Brämaregården
* [[Preem|Preems raffinaderi]], [[Arendal, Göteborg|Arendal]], Hisingen
* [[Shell|Shells raffinaderi]], [[Göteborgs Stad Torslanda|Torslanda]], Hisingen
* [[Volvo Personvagnar]], Torslanda
* [[Volvo]]koncernen, Torslanda och [[Göteborgs Stad Lundby|Lundby]], Hisingen
* [[Carnegie sockerbruk]], [[Kungsladugård, Göteborg|Kungsladugård]], Göteborg, 1808–1976
|
|}

== Administration och befolkning ==
=== Kommuner och tätorter ===
''Se även [[Nordre älv]], [[Säveån]] och [[Mölndalsån]].''

{| border="0" width="80%"
|----- valign="top"
| width="50%" |

* '''[[Vänersborgs kommun]]''', f.d. [[Älvsborgs län]]
** [[Vänersborg]]
** [[Vargön]]
* ''' [[Trollhättans kommun]]''', f.d. Älvsborgs län
** [[Trollhättan]]
** [[Sjuntorp]] (vid [[Slumpån]])
* ''' [[Lilla Edets kommun]]''', f.d. Älvsborgs län
** [[Lilla Edet]]
** [[Göta, Lilla Edets kommun|Göta]]
** [[Lödöse]]
** [[Nygård]] (vid [[Lödöse|Gårdaån]])
** [[Hjärtum]]
|
* ''' [[Ale kommun]]''', f.d. Älvsborgs län
** [[Alvhem]]
** [[Skepplanda]] (vid [[Grönån]])
** [[Älvängen]]
** [[Nödinge-Nol]] (inklusive [[Alafors]], [[Nol]] och [[Nödinge]])
** [[Surte]] (inklusive [[Bohus]])
* '''[[Kungälvs kommun]]''', f.d. [[Göteborgs och Bohus län]]
** [[Diseröd]]
* '''[[Göteborgs kommun]]''', f.d. Göteborgs och Bohus län
** [[Göteborg]] (inklusive [[Mölndal]] och [[Partille]])
|
|}

{| border="0" width="80%"
|----- valign="top"
| width="50%" |

=== Före detta städer ===
* [[Vänersborg]] [[1644]]–[[1970]]
* [[Brätte]] [[1619]]–[[1643]]
* [[Trollhättan]] [[1916]]–1970
* [[Lödöse]] –[[1526]] och [[1586]]–[[1646]]
* [[Nya Lödöse]] [[1473]]–[[1620]]
* [[Kungälv]] ? - [[1970]]
* [[Göteborg]] [[1621]]–1970
* [[Karl IX:s Göteborg]] [[1603]]–[[1611]]
* [[Älvsborgs stad|Älvsborg]] [[1545]]–[[1570]]

=== Före detta köpingar ===
* [[Lilla Edet]] [[1950]]–[[1970]]
|

=== Före detta härader ===
* [[Väne härad]], [[Västergötland]]
* [[Flundre härad]], Västergötland
* [[Inlands Torpe härad]], [[Bohuslän]]
* [[Ale härad]], Västergötland
* [[Inlands Södre härad]], Bohuslän
* [[Västra Hisings härad]], Bohuslän
* [[Vättle härad]], Västergötland
* [[Sävedals härad]], Västergötland
* [[Östra Hisings härad]], Västergötland
* [[Askims härad]], Västergötland

=== Före detta municipalsamhällen ===
* [[Trollhättan]] [[1896]]–[[1915]]
* [[Lilla Edet]] [[1890]]–[[1950]]
* [[Göteborgs Stad Lundby|Lundby]], [[Hisingen]], Göteborg [[1891]]–[[1905]]
* [[Hagen, Göteborg|Hagen]], Göteborg [[1910]]–[[1921]]
* [[Långedrag]], Göteborg [[1907]]–[[1921]]
* [[Göteborgs Stad Älvsborg|Älvsborg]], Göteborg [[1922]]–[[1944]]
|
|}

== Historia ==
De äldsta [[arkeologi]]ska fynden vid Göta älv med anknytning till [[sjöfart]] är [[Äskekärrskeppet|Äskekärrsskeppen]]. Det första av dessa hittades [[1933]] nordväst om [[Alafors]] i [[Starrkärrs församling]], [[Ale kommun]] och var ett [[fraktfartyg]], daterat till [[930-talet]].<ref name="ReferenceA">[[Erik Lönnroth]] (red): "Bohusläns historia", Uppsala 1963</ref><ref>[http://www.stadsmuseum.goteborg.se/ Göteborgs stadsmuseum]</ref><ref>[http://www.vidfamne.se/ Sällskapet Vikingatida Skepp]</ref> Fram till slutet av 1800-talet kantades Göta älvs stränder i Göteborg av stora vassbälten, som kallades [[Göteborgs stadsvassar|stadsvassarna]].

=== Tullstationer ===
Före [[Freden i Roskilde]] [[1658]] utgjorde en kortare och en längre sträcka av älven riksgräns mellan [[Norge]] och Sverige: Dels från [[Kvillebäcken]] på [[Hisingen]] till strax söder om nuvarande [[Surte]]; dels från Viken, strax norr om nuvarande [[Bohus]] till [[Åkerströmsån]], sydväst om nuvarande [[Trollhättan]]. I [[Ale härad]] fanns tullstationer vid Lödöse i [[Sankt Peders socken]], Hamnen i [[Skepplanda socken]] och Viken i [[Nödinge socken]]. I [[Vättle härad]] fanns en vid Lärje i [[Angereds socken]].<ref>Bror A. Andersson: ''Skepplanda socken'' sid 328</ref>

{| border="0" width="80%"
|----- valign="top"
| width="50%" |

=== Fästningar ===
Före mitten av [[1200-talet]] var Göta älv skärningspunkt för alla de tre [[Norden|nordiska rikena]]. Redan tidigare hade älven varit en viktig handelsled, varför den också var en angelägenhet ur försvarssynpunkt.<ref name="ReferenceA"/><ref>[http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html FMIS Fornsök] {{Wayback|url=http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html |date=20160701192016 }}, Riksantikvarieämbetet</ref>

''Se även [[Nordre älv]] och [[Göteborgs befästningar]].''

* [[Ekholm, Trollhättans kommun|Ekholm]], [[Slottsön]], [[Trollhättan]]
* [[Lödöse hus]], [[Sankt Peders socken]]
* [[Bohus fästning]], [[Kungälvs församling]]
* [[Gullbergs fästning]], i nuvarande [[Stampen]], [[Göteborgs kommun|Göteborg]]
* [[Skansen Lejonet]], Stampen
* [[Borgen Lindholmen|Lindholmens borg]], i nuvarande [[Brämaregården]], [[Hisingen]], Göteborg
* [[Skansen Kronan]], [[Haga, Göteborg|Haga]], Göteborg
* [[Gamla Älvsborg|Älvsborg]], [[Kungsladugård, Göteborg|Kungsladugård]], Göteborg
* [[Rya Nabbe]], [[Arendal, Göteborg|Arendal]], Göteborg
* [[Nya Älvsborg]], Aspholmarna, [[Långedrag]], Göteborg
|

=== Sätesgårdar ===
''Se även [[Nordre älv]] och [[Göteborgs landerier]].''

* [[Nygård, Vänersborgs kommun|Nygårds säteri]], [[Västra Tunhems socken]]<ref>[https://runeberg.org/rosenberg/2/0281.html Nygård], i Carl Martin Rosenberg: ''Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige'', Stockholm 1882-1883</ref>
* [[Rånnum|Rånnums herrgård]], Västra Tunhems socken<ref>[https://runeberg.org/rosenberg/2/0455.html Rånnum], i Carl Martin Rosenberg: ''Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige'', Stockholm 1882-1883</ref>
* [[Sjuntorp|Torpa säteri]], [[Fors socken, Västergötland|Fors socken]]<ref>[https://runeberg.org/rosenberg/2/0852.html Torpa], i Carl Martin Rosenberg: ''Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige'', Stockholm 1882-1883</ref>
* [[Ströms slott|Ströms säteri]], [[Hjärtums socken]]<ref>[https://runeberg.org/rosenberg/2/0703.html Ström], i Carl Martin Rosenberg: ''Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige'', Stockholm 1882-1883</ref>
* [[Göta, Lilla Edets kommun|Haneströms säteri]], [[Fuxerna socken]]<ref>[https://runeberg.org/rosenberg/1/0657.html Haneström], i Carl Martin Rosenberg: ''Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige'', Stockholm 1882-1883</ref>
* [[Thorskogs herrgård]], [[Västerlanda socken]]<ref>[https://runeberg.org/rosenberg/2/0860.html Torskog], i Carl Martin Rosenberg: ''Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige'', Stockholm 1882-1883</ref>
* [[Alvhems kungsgård]], [[Skepplanda socken]]<ref>[https://runeberg.org/rosenberg/1/0016.html Alfhem], i Carl Martin Rosenberg: ''Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige'', Stockholm 1882-1883</ref>
* [[Backa säteri]], [[Nödinge socken]]<ref>[https://runeberg.org/rosenberg/1/0061.html Backa], i Carl Martin Rosenberg: ''Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige'', Stockholm 1882-1883</ref>
* [[Stora Vikens herrgård]], Nödinge socken<ref>[https://runeberg.org/rosenberg/2/1034.html Viken], i Carl Martin Rosenberg: ''Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige'', Stockholm 1882-1883</ref><ref>[https://runeberg.org/hgsl/5/0313.html Nödinge] i ''Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige'' i 7 band, Stockholm 1856-1870</ref>
* [[Södra Surte herrgård]],<ref>[https://runeberg.org/rosenberg/2/0734.html Södra Surte], i Carl Martin Rosenberg: ''Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige'', Stockholm 1882-1883</ref> [[Angereds socken]] -1935, därefter Nödinge socken.
* [[Villa Ellesbo|Ellesbo herrgård]], [[Rödbo socken]], [[Hisingen]], Göteborg<ref>Bo Björklund: ''Kilanda - Ekman, von Schéele, Klingspor'', Älvängen 2010, {{ISBN|978-91-633-7367-1}} sid 143</ref>
* [[Lärjeholms gård|Lärjeholms herrgård]], i [[primärområde]]t [[Gamlestaden, Göteborg|Gamlestaden]], [[Göteborgs kommun|Göteborg]]<ref>[https://runeberg.org/rosenberg/2/0030.html Lerjeholm], i Carl Martin Rosenberg: ''Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige'', Stockholm 1882-1883</ref>
* [[Bäckebol|Bäckebols herrgård]], i primärområdet [[Bäckebol]], Hisingen, Göteborg<ref>[https://runeberg.org/rosenberg/1/0257.html Bäckebol], i Carl Martin Rosenberg: ''Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige'', Stockholm 1882-1883</ref>
* [[Sävenäs säteri]], i primärområdet Gamlestaden, Göteborg
* [[Säve socken#Jordbruk och geologi|Hökälla säteri]], i primärområdet [[Skogome]], Hisingen<ref>[https://runeberg.org/rosenberg/1/0833.html Hökälla], i Carl Martin Rosenberg: ''Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige'', Stockholm 1882-1883</ref>
* [[Lundby socken, Västergötland#Sätesgårdar|Lindholmens herrgård]], i primärområdet [[Brämaregården]], Hisingen<ref>[http://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/Sanneg%C3%A5rden%20-%20husb%C3%A5tar%20och%20sm%C3%A5b%C3%A5tshamn-Program%20-%20samr%C3%A5d-Programhandling/$File/Programhandlingsamrad.pdf?OpenElement Program för detaljplan - Sannegårdshamnens yttre del] {{Wayback|url=http://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/Sanneg%C3%A5rden%20-%20husb%C3%A5tar%20och%20sm%C3%A5b%C3%A5tshamn-Program%20-%20samr%C3%A5d-Programhandling/$File/Programhandlingsamrad.pdf?OpenElement |date=20160610044413 }}, Göteborgs kommun {{pdf}}</ref>
* [[Lindholmens säteri, Göteborgs kommun|Lindholmens säteri]], i primärområdet [[Brämaregården]], Hisingen<ref>[https://runeberg.org/hgsl/4/0451.html Lindholmen] i ''Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige'' i 7 band, Stockholm 1856-1870</ref>
* [[Lundby socken, Västergötland#Sätesgårdar|Sannegårdens säteri]], i primärområdet [[Eriksberg, Göteborg|Eriksberg]], Hisingen<ref>[https://runeberg.org/hgsl/6/0037.html Sannegården] i ''Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige'' i 7 band, Stockholm 1856-1870</ref>
* [[Gathenhielmska huset|Gathenhielmska egendomen]], i primärområdet [[Stigberget (Göteborg)|Stigberget]], Göteborg
* [[Älvsborgs Kungsladugård]], i primärområdet [[Kungsladugård, Göteborg|Kungsladugård]], Göteborg<ref>[https://runeberg.org/hgsl/2/0227.html Elfsborgs Kungsladugård] i ''Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige'' i 7 band, Stockholm 1856-1870</ref>
|
|}

== Natur och geografi ==
=== Jordskred ===
''Huvudartikel: [[Jordskred]]''

Det har inträffat minst 15 omfattande jordskred i Göta älv (med tillflöden) mellan [[1150]] och [[1996]], där det äldsta noterade skredet, det så kallade [[Jordskred|Jordfallet]] (fall = gammalt namn för skred) inträffade omkring år 1150 på älvens östra sida i [[Bohus]]. Skredet (60–65 [[hektar|ha]]) omfattade i stort hela nuvarande Bohus samhälle och skredkanten ligger cirka 1,5 kilometer från älvens strandlinje.

Det började emellertid luckras upp under [[1300-talet]]s första decennium.
För [[1200-talet|800 år]] sedan låg havsytan cirka två meter högre än i dag ([[2006]]) och de båda älvgrenarna som omger Hisingen var snarare att betrakta som två havsfjordar. Någon gång i mitten av [[1100-talet]] inträffade alltså Jordfallet, det mest dramatiska av alla ras i älven som man känner till. Plötsligt, på någon minut, täpptes det fem hundra meter breda sundet vid Bohus till, om inte helt så nästan. Bara en liten del av vattnet kunde ta vägen genom den östra älvarmen. Allt vatten från älven tvingades ut i Nordre älv, sannolikt med en [[flodvåg]] som följd.
[[E45 (Sverige)|E45]] liksom [[järnväg]]en och EKA Chemicals AB ligger i dag på rasmassorna från Jordfallet.

Skreden är bland andra:

* 1648 [[Jordfallet vid Åkerström]] vid [[Intagan]] vid [[Rosenberg och Åkerström|Åkerström]] söder om Trollhättan 27 [[hektar|ha]], minst 85 personer omkom.
* 1690 (ca) [[Torpa, Göteborg|Torpa]] strax norr om [[Slumpån]]s mynning cirka 8 ha.
* 1733 [[Ballabo och Kyrkeby|Ballabo]], västra älvsstranden cirka 3 ha.
* 1750 (ca) [[Västerlanda socken]], västra älvsstranden cirka 5 ha.
* 1759 norr om [[Ström, Lilla Edets kommun|Ström]], [[Lilla Edet]]s kommun.
* 1806 [[Utby, Lilla Edets kommun|Utby]], cirka 4,5km norr om [[Hjärtums kyrka]].
* 1830-talet [[Västerlanda socken]], västra älvstranden > 5 ha.
* 1950 [[Surteraset]], cirka 24 ha, 1 person omkom.
* 1953 [[Guntorpsraset]], strandbanken sjönk med en längd av 60 m.
* 1957 [[Götaraset]], cirka 32 ha, 3 personer omkom.
* 1977 [[Tuveraset]], cirka 30 ha, 9 personer omkom.
* 1993 [[Agnesbergsskredet]], skred, huvudsakligen under vatten 0,24 ha.
* 1996 [[Ballaboskredet]], cirka 0,7 ha.

=== Naturreservat ===
Invid och i älven finns flera [[naturreservat]] som förvaltas av [[Västkuststiftelsen]].<ref>[http://www.vastkuststiftelsen.se/ Västkuststiftelsen]</ref>

* [[Brattorpsåns naturreservat|Brattorpsån]]
* [[Halle- och Hunnebergs platåer]], [[Vänersborgs kommun|Vänersborgs]] och [[Trollhättans kommun]]er
* [[Halle- och Hunnebergs rasbranter]] ([[Natura 2000]]), Vänersborgs och Trollhättans kommuner
* [[Älvrummets naturreservat|Älvrummet]], Trollhättans kommun
* [[Åkerströms naturreservat|Åkerström]], Trollhättans och [[Lilla Edets kommun]]er
* [[Svartedalens naturreservat|Svartedalen]] (Natura 2000), Lilla Edets och [[Kungälvs kommun]]er
* [[Lysegårdens naturreservat|Lysegården]] (Natura 2000), Kungälvs kommun
* [[Tjurholmens naturreservat|Tjurholmen]], södra delen, Kungälvs kommun
* [[Dösebackaplatåns naturreservat|Dösebackaplatån]] (sydöst om [[Diseröd]]), Kungälvs kommun
* [[Mariebergs naturreservat|Marieberg]], Kungälvs kommun
* [[Fontins naturreservat|Fontin]], Kungälvs kommun
* [[Göta och Nordre älvs dalgångar]] (Natura 2000), Kungälvs och [[Göteborgs kommun]]er

=== Öar ===
''Se även [[Trollhätte kanal]] och [[Nordre älv]].''

Älvens största ö är [[Hisingen]] mellan Göta älv, [[Nordre älv]] och [[Kattegatt]]. Den näst största naturliga ön är [[Tjurholmen]] vid [[Romelanda församling|Romelanda]]. Flera öar har bildats när kanalerna anlagts. Några öar har sprängts bort i samband med kanalbyggena, medan andra har förbundits med fastlandet genom [[meander|meandring]] och utfyllnad.

{| border="0" width="80%"
|----- valign="top"
| width="50%" |
* Huvudnäsön, [[Vänersborg]]
* Näset, [[Västra Tunhems socken]]
* Korsön, Trollhättan
* Kolön, Trollhättan
* Lövön, Trollhättan
* Flintön, Trollhättan
* Grötholmen, Trollhättan
* Bockön, Trollhättan
* Sågarön, Trollhättan
* [[Slottsön]], Trollhättan
* Ljungön, Trollhättan
* Långön, Trollhättan
|
* Hjulkvarnsholmen, Trollhättan
* Spikön, fördelad på:
** Mossberget, Trollhättan
** Prästskedesholmen, Trollhättan
* Malgön, Trollhättan
* Gullön, Trollhättan
* Toppön, Trollhättan
* Sävholmen, [[Lilla edet]]
* Ängsholmen, [[Sankt Peders socken]]
* Bäcksholmen, Sankt Peders socken
* [[Tjurholmen]], [[Romelanda socken]]
* Sävön (''Sävtuvan''), [[Kungälv]]
* [[Nya Elfsborg|Aspholmarna]], [[Långedrag]], Göteborg
|
|}

=== Tillflöden ===
''Se även [[Nordre älv]].''

''Tillflödenas namn och positioner kan hittas i Internetbaserade karttjänster<ref name="Kartsök och ortnamn">[https://kso.etjanster.lantmateriet.se/ Kartsök och ortnamn], Lantmäteriet</ref><ref name="Informationskartan Västra Götaland">[http://gis.lst.se/gisvg/ Informationskartan Västra Götaland] {{Wayback|url=http://gis.lst.se/gisvg/ |date=20070707100027 }}, Länsstyrelsens GIS-tjänst</ref>.<ref name="Hitta.se">[http://www.hitta.se/ Hitta.se]</ref><ref name="Eniro kartor">[http://kartor.eniro.se/ Eniro kartor]</ref>''

Flera av de åar och bäckar som rinner ut i Göta älv är viktiga lokaler för den [[Rödlistning|rödlistade]] [[flodpärlmussla]]n. Bland annat finns arten i [[Åkerströmsån]] och [[Skepplanda församling|Grönån]].

{| border="0" width="80%"
|----- valign="top"
| width="50%" |
* [[Bastån]], [[Vänersborg]] (öst)
* [[Stallbackaån]], [[Trollhättan]] (öst)
* [[Åkerströmsån]], på gränsen mellan Trollhättan och [[Hjärtums socken]] (väst)
* [[Slumpån]], [[Fors socken, Västergötland|Fors socken]] (öst)
* [[Sollumsån]], Hjärtums socken (väst)
* [[Brattorpsån]], Hjärtums socken (väst)
* [[Sannersbybäcken]], [[Västerlanda socken]] (väst)
* [[Västerlandaån]], Västerlanda socken (väst)
* [[Ryrsjöbäcken]], [[Fuxerna socken]] (öst) 
* [[Torskogsbäcken]], Västerlanda socken (väst)
* [[Lödöse|Gårdaån]] (''Ljudaån''), [[Sankt Peders socken]] (öst)
* [[Grönån]], [[Skepplanda socken]] (öst)
|
* [[Solbergsån]], [[Romelanda socken]] (väst)
* [[Vallerån]], Romelanda socken (väst)
* [[Välabäcken]], Romelanda socken (väst)
* [[Alafors|Hältorpsån]], [[Starrkärrs socken]] (öst)
* [[Nolån]] (''Sköldsån''), Starrkärrs socken (öst)
* [[Nödinge|Hållsdammsbäcken]] (''Nödingeån''), [[Nödinge socken]] (öst)
* [[Kungälvsbäcken]], [[Kungälv]] (väst)
* [[Lärjeån]], [[Gamlestaden, Göteborg|Gamlestaden]], [[Göteborgs kommun|Göteborg]] (öst)
* [[Säveån]], på gränsen mellan Gamlestaden och [[Olskroken]], Göteborg (öst), 
* [[Mölndalsån]], på gränsen mellan Gamlestaden och Olskroken, Göteborg (öst)
* [[Kvillebäcken]], [[Brämaregården]], Hisingen, Göteborg (väst)
|
|}

=== Sjöar ===
Några större sjöar med [[avrinning]] i Göta älv.

''Sjöarnas namn och positioner kan hittas i [[Kartografi|Internetbaserade karttjänster]]<ref name="Kartsök och ortnamn"/><ref name="Informationskartan Västra Götaland"/>.<ref name="Hitta.se"/><ref name="Eniro kartor"/>''

* [[Hullsjön]], [[Stallbackaån]], [[Vänersborgs kommun|Vänersborgs]] och [[Trollhättans kommun]]er
* [[Gravlången (Rommele socken, Västergötland)|Gravlången]], [[Slumpån]], [[Lilla Edets kommun|Lilla Edets]] och [[Trollhättans kommun]]er
* [[Vanderydsvattnet]], Slumpån, Lilla Edets och Trollhättans kommuner
* [[Anten]], [[Säveån]], [[Alingsås kommun]]
* [[Mjörn (sjö)|Mjörn]]<ref>[http://maps.google.com/maps?f=q&hl=sv&q=Mj%C3%B6rn,+Alings%C3%A5s,+Sverige&sll=57.97607,12.411804&sspn=0.305853,0.925598&ie=UTF8&ll=57.97607,12.411804&spn=0.305853,0.925598&z=10&iwloc=addr&om=1 Satellitkarta - Mjörn]</ref>, Säveån, Lerums och Alingsås kommuner
* [[Färgen]], Säveån, Alingsås kommun
* [[Sävelången]], Säveån, [[Lerums kommun]]
* [[Aspen, Lerums kommun|Aspen]], Säveån, Lerums kommun och [[Partille kommun]]
* [[Ömmern]], Säveån, Alingsås och [[Bollebygds kommun]]er
* [[Östra Nedsjön]], [[Mölndalsån]], Bollebygds kommun
* [[Västra Nedsjön]], Mölndalsån, [[Härryda kommun|Härryda]] och Bollebygds kommuner
* [[Landvettersjön]] (Gröen), Mölndalsån, Härryda kommun
* [[Rådasjön (Råda socken, Västergötland)|Rådasjön]], Mölndalsån, [[Mölndals kommun|Mölndals]] och Härryda kommuner

== Referenser ==
===Noter===
<references/>

===Källor===
* Mats Wahlberg (red): ''Svenskt ortnamnslexikon'', Uppsala 2003, {{ISBN|91-7229-020-X}}
* Roger Wadström: ''Ortnamn i Bohuslän'', Stockholm 1983, {{ISBN|91-20-07017-9}}

==Vidare läsning==
*{{tidskriftsref |författare=Avenius, Malin |rubrik=Hela gästgiveriet försvann i vattnet : än syns spåren av naturkatastrofen vid Göta älv 1648 |år=1998 |tidskrift=Populär historia |volym=1998:4 |utgivare=Lund : Populär historia |sid=46-48 : färgill |issn=ISSN 1102-0822 |libris=2525550 }}
*{{bokref |efternamn=Eriksson |förnamn=Folke |medförfattare=Bryman, Werner |titel=Resa i Göta älv-dalen : från Nya Lödöse till Lilla Edet |år=1992 |utgivare=[F. Eriksson] |utgivningsort=[Göteborg] |libris=1343995 }}
*{{tidskriftsref |författare=Hagberg, Johnny |rubrik=När dånet från Trollhättefallen hördes till Göteborg |år=2007 |tidskrift=Meddelanden / [[Föreningen för Västgötalitteratur]] |volym=2007:3 |utgivare=Nossebro : Föreningen för Västgötalitteratur |sid=9-12 : ill |libris=10533169 }}
*{{bokref |efternamn=Hallberg |förnamn=Stig |titel=Slussverken i Göta älv och kring Vänern |år=1990 |utgivare=Zakariasson |utgivningsort=Ed |libris=889503 }}
*{{tidskriftsref |författare=Jakobsson, Eva |rubrik=Vargöfallet : en kraftmätning mellan privata och statliga intressen |år=1993 |tidskrift=Polhem |volym=1993 (11) |utgivare=Göteborg : Svenska nationalkommittén för teknikhistoria SNT |sid=51-65 : ill |issn=ISSN 0281-2142 |libris=2844648 }}
*{{bokref |efternamn=Jonsson |förnamn=Oscar |medförfattare=Wilske, Gustaf |titel=Göta älv-dalen till Halle- och Hunneberg : geografisk exkursion |år=1960 |utgivare=Göteborgs skolfören., Studieresekommittén |utgivningsort=Göteborg |libris=1555771 }}
*{{bokref |titel=Kring Göta älv : studier i en dalgång |år=1993 |utgivare=Tre böcker |utgivningsort=Göteborg |isbn=91-7029-111-X |libris=7592873 }}
*{{tidskriftsref |författare=Linge, Lars |rubrik=Göta älv : en riksgräns med problem |år=2004 |tidskrift=Bohuslän |volym=2004 |sid=53-68 : ill |id=0348-937X |issn=0348-937X |libris=9827050 }}
*{{bokref |efternamn=Storkull |förnamn=Linda |titel=Fakta om Göta älv : en beskrivning av Göta älv och dess omgivning 2005 |år=2006 |utgivare=Göta älvs vattenvårdsförbund |utgivningsort=Göteborg |libris=10733902 }}
*{{tidskriftsref |författare=Söderpalm, Kristina |rubrik=Historiska resor i älvdalen |år=2014 |tidskrift=Fynd / tidskrift för Göteborgs stadsmuseum och Fornminnesföreningen i Göteborg |volym=2014 |sid=86-95 : ill |issn=0282-7301 |libris=21139316 }} - Behandlar älvdalen norr om Skepplanda.
*{{tidskriftsref |författare=Söderpalm, Kristina |rubrik=Historiska resor i älvdalen : en fortsättning |år=2018 |tidskrift=Fynd / tidskrift för Göteborgs stadsmuseum och Fornminnesföreningen i Göteborg |volym=2017 |sid=77-88 : ill |issn=0282-7301 |libris=21139316 }} - Behandlar älvdalen söder om Skepplanda.
*{{tidskriftsref |författare=Theliander, Claes |rubrik=Älven underlättade resandet |år=2000 |tidskrift=Populär historia |volym=2000:1 |utgivare=Lund : Populär historia |sid=61 : ill |issn=ISSN 1102-0822 |libris=8194620 }}
*{{bokref |titel=Över havet : vad varje svensk bör veta om sjöfarten på Vänern och Göta älv |år=1999 |utgivare=Sjöfartsforum |utgivningsort=Göteborg |libris=2870947 }}

== Externa länkar ==
* [http://www.gotaalvvvf.org/ Göta Älvs Vattenvårdsförbund]

{{Sveriges vattendrag}}
{{coord|57|41|0|N|11|49|1|E|display=title}}

[[Kategori:Vattendrag i Västergötland]]
[[Kategori:Vattendrag i Bohuslän]]
[[Kategori:Vattendrag i Trollhättans kommun]]
[[Kategori:Vattendrag i Ale kommun]]
[[Kategori:Vattendrag i Kungälvs kommun]] 
[[Kategori:Vattendrag i Göteborgs kommun]]
[[Kategori:Vattendrag i Vänersborgs kommun]]
[[Kategori:Vattendrag i Lilla Edets kommun]]
[[Kategori:Göteborgs geografi]]
[[Kategori:Göta älvs avrinningsområde]]