Visa källa för Science fiction-film

[[Fil:Forbiddenplanetposter.jpg|miniatyr|upright|''[[Förbjuden värld (film)|Förbjuden värld]]'' (1956).]]
'''Science fiction-film''' (förkortas ibland ''SF-film'') är lika gammal som [[film]]konsten i sin helhet. [[Genre]]n innehåller mycket [[specialeffekter]], eftersom den ofta behandlar sådant som ännu inte är möjligt för människan, som besök på andra planeter eller skapandet av levande varelser av död [[materia]]. De första som gjorde science fiction-film var [[bröderna Lumière]] och [[Georges Méliès]] kring sekelskiftet 1800/1900. Senare spreds intresset till övriga Europa och till USA. Under 1920-talet skapades i Europa några av genrens mästerverk, bland annat av [[Fritz Lang]]. 1930- och 1940-talet kännetecknades av amerikanska [[monster]], [[galna vetenskapsmän]] och [[superhjältar]], vilka gärna återkom i uppföljare efter uppföljare.

== Historia ==
=== Fransmännen Lumière och Méliès: 1890-1910-talet ===
Redan från början stod det klart att film var ett alldeles utmärkt medium för [[science fiction]]. En av [[Auguste och Louis Lumière]]s första enminutsfilmer, ''Charcuterie Méchanique'', som ingick i deras filmvisning den 28 december 1895, var en komisk science fiction-film om en framtida maskin där man i ena änden stoppar in levande djur och i andra änden faller det ut färdiga charkuteriprodukter.<ref name="Holmberg 2006, 389">Holmberg 2006, sid 389.</ref> Georges Méliès, som var teaterman, tecknare och scenmagiker, lät sig inspireras och skapade 1897 de två korta science fictionfilmerna ''Chirurgien Americain'', om kirurger som transplanterar organ i försköningssyfte, och ''Les rayons Roentgen'', som driver med de nyupptäckta röntgenstrålarnas användning.<ref name="Holmberg 2006, 389"/>

[[Fil:Méliès, viaggio nella luna (1902) 04.jpg|miniatyr|Bild från Méliès ''Resan till månen'']]
Den första längre science fiction-filmen som gjordes var Méliès ''[[Resan till månen]]'' (''Le voyage dans la Lune'') från 1902, en filmatisering av på samma gång [[Jules Verne]]s ''[[Från jorden till månen]]'' från 1865 och [[H.G. Wells]] ''De första männen på månen'' från 1901.<ref name="Holmberg 2006, 390">Holmberg 2006, sid 390.</ref><ref name="Waldekranz 1985, 140">Waldekranz 1985, sid 140.</ref> ''Resan till månen'' var 13 minuter lång och bestod av 30 scener.<ref>{{SFDb|film=18290|namn=Resan till månen}}, läst 2009-03-04, Teknisk fakta, anger att filmen är 13 minuter lång vid uppspelningshastigheten 18 filmrutor/sekund.</ref><ref>Waldekranz 1985, sid 140. Waldekranz anger att filmen var 16 minuter fördelade på 30 tablåer.</ref><ref>Holmberg 2006, sid 390. Holmberg anger att filmen var 21 minuter lång och uppdelad i 30 scener.</ref> Denna, i den tidens ögon, långa film var ett stort chanstagande från Méliès sida, då den var hela 260 m lång och kostade 30&nbsp;000 franc, vilket betydde att han behövde sälja den i minst 40 kopior för att gå runt.<ref>Waldekranz 1985, sid 139-140.</ref> Vid den tiden fanns det högst 10 stycken fasta biografer i hela Europa, och de kringresande filmvisarna köpte ytterst sällan filmer som var längre än 100&nbsp;m.<ref name="Waldekranz 1985, 140"/> Vågspelet med den "långa" handkolorerade stumfilmen ''Resan till månen'' blev dock en succé som banade väg för både Méliès kommande filmer de närmaste åren och för filmen i stort.<ref>Waldekranz 1985, sid 144-145</ref><ref>{{SFDb|film=18290|namn=Resan till månen}}, läst 2009-03-04, Teknisk fakta, anger att filmen är en handkolorerad stumfilm.</ref>

Méliès var den tidiga [[trickfilm]]ningens mästare och gjorde förutom dessa verk en mängd andra filmer, bland andra ''En världsomsegling under havet'' (''Vingt mille lieus sous les mers'') 1907, ''Le tunnel sous la Manche'' 1908 och ''Nordpolens erövring'' (''A la conquête du Pôle'') 1912, där han utvecklade de filmtekniker som skulle bli så viktiga framöver.<ref name="Holmberg 2006, 390"/><ref>Waldekranz 1985, sid 148. Waldekranz nämner den svenska titeln till ''A la Conquête du Pole''.</ref> ''Nordpolens erövring'', som var något längre än 600 m och producerades för filmbolaget [[Pathé]], blev dock ingen framgång då den vuxna filmpublikens smak hade ändrats från förtjusning över fantastiska berättelser till förmån för realistisk film.<ref>Waldekranz 1985, sid 148-149.</ref> Filmen visades därför som barnmatiné.<ref>Waldekranz 1985, sid 149.</ref>

=== Utmanare från båda sidor av Atlanten: 1910-talet ===
[[Fil:Frankenstein1910.jpg|thumb|''Frankenstein'', 1910]]
Méliès genombrott med ''Resan till månen'' visade filmfabrikanterna i Europa och USA att spektakulär fiktionsfilm var ett framgångskoncept, men att den krävde genomarbetad regi för att betala sig.<ref>Waldekranz 1985, sid 150.</ref> 1911 gjorde franska Pathé ''Dans cent années'' som satiriserade kvinnorättsrörelsen genom att visa en framtidsvision av New York år 2011, där männen, iklädda kvinnokläder, för en undanskymd tillvaro medan kvinnorna styr världen iklädda manskläder.<ref name="Holmberg 2006, 391">Holmberg 2006, sid 391.</ref> Samma år kom den brittiska ''The Pirates of 1920'', även den en framtidshistoria men inte om könsroller utan om kampen mellan pirater till luftskepp, och amerikanen [[D.W. Griffith]]s ''The Inventor's Secret'' om tillkomsten av en mänsklig [[robot]].<ref name="Holmberg 2006, 391"/>

Filmtekniken, liksom tekniken kring filmen, utvecklades för att kunna visa mer realistiska berättelser än tidigare. De första autentiska undervattensscenerna, till amerikanen [[Stuart Paton]]s version av ''[[En världsomsegling under havet (1916)|En världsomsegling under havet]]'' (''Twenty Thousand Leagues Under the Sea'') från 1916, krävde en specialkamera.<ref name="Holmberg 2006, 391"/> Även dansken [[Holger-Madsen]]s film om en rymdresa Mars tur och retur och om fredspredikande utomjordingar, ''[[Himmelsskeppet]]'' (''Himmelskibet'') från 1917,<ref>Holmberg 2006, sid 391. Holmberg anger filmens år till 1917.</ref><ref>Waldekranz 1985, sid 476. Waldekranz anger filmens år till 1918.</ref><ref>{{SFDb|film=26752|namn=Himmelsskeppet}}, läst 2009-03-04, Grundfakta anger årtalet till 1917.</ref> var påkostad och förhållandevis realistisk.<ref name="Holmberg 2006, 391"/> ''Himmelsskeppet'', som skrevs av [[Sophus Michaëlis]] och [[Ole Olsen (filmarbetare)|Ole Olsen]] och producerades av det danska produktions- och distributionsföretaget [[Nordisk Films Kompagni]], blev dock ingen framgång hos publiken som tyckte att filmens fredsbudskap var naivt och filmens regi fantasilös.<ref>Waldekranz 1985, sid 477.</ref>

=== Europeiska mästerverk: 1920-talet ===
Enligt science fiction-kännaren [[John-Henri Holmberg]] skapades i Europa några av genrens få mästerverk under 1920-talet: [[René Clair]]s ''[[Paris sover]]'' (''Paris qui dort'') 1923 i Frankrike, [[Lev Kulesjov]]s ''[[Lutj smerti]]''<ref>Holmberg 2006, sid 392. Holmberg anger filmtitelns stavning som ''Lutj Smerti''.</ref><ref>Waldekranz 1986, sid 326. Waldekranz anger filmtitelns stavning som ''Lutsj smerti''.</ref> och [[Jakov Protazanov]]s ''[[Aelita]]'' (''Aélita'')<ref>{{SFDb|film=10734|namn=Aelita}}, läst 2009-03-04, Grundfakta anger originaltiteln till ''Aélita''.</ref> 1924 i Sovjetunionen,<ref>Holmberg 2006, sid 392. Holmberg anger att ''Aelita'' är från Ryssland.</ref><ref>Waldekranz 1986, sid 367. Waldekranz anger att ''Aelita'' är från Sovjetunionen.</ref> 
[[Jean Renoir]]s icke fullbordade ''[[Sur un air de charleston]]'' 1927 i Frankrike samt Fritz Langs<ref name="Holmberg 2006, 392"/> ''[[Metropolis (film)|Metropolis]]'' 1927
<ref>Holmberg 2006, sid 392. Holmberg anger filmens år till 1926.</ref><ref>Waldekranz 1986, sid 254. Waldekranz anger filmens år till 1927.</ref><ref>{{SFDb|film=13489|namn=Metropolis}} läst 2009-03-04, Grundfakta, anger filmens år till 1927.</ref> och ''[[Månraketen]]''<ref>Waldekranz 1986, sid 263. Waldekranz anger filmens svenska titel.</ref><ref>{{SFDb|film=9237|namn=Frau im Mond}} Läst 2009-03-04</ref> (''Frau im Mond'')<ref>Holmberg 2006, sid 392. Holmberg anger titeln till ''Die Frau im Mond''.</ref><ref>Waldekranz 1986, sid 263. Waldekranz anger titeln till ''Frau im Mond''.</ref><ref>{{SFDb|film=9237|namn=Frau im Mond}} läst 2009-03-04, Grundfakta, anger originaltiteln till ''Frau im Mond''.</ref> 1929 i Tyskland.<ref name="Holmberg 2006, 392">Holmberg 2006, sid 392.</ref> Dessa sex filmer är, enligt Holmberg, vuxna och konstnärliga spekulationer, vilket science fiction skall kännetecknas av.<ref name="Holmberg 2006, 392"/>

René Clair formulerade ett [[manifest]], som han gav ut i samband med sin debutfilm ''Paris qui dort'', vari han hävdade att filmens estetik låg i rörelsen snarare än i livlösheten.<ref name="Waldekranz 1986, 117">Waldekranz 1986, sid 117.</ref> I ''Paris qui dort'' illustrerar han detta genom [[Eiffeltornet|Eiffeltornsvaktmästaren]] Albert, som tillsammans med några få andra undkommer en osynlig stråles förlamning. Resten av Paris har dock drabbats av den, vilket får till effekt att allt har stannat upp. Albert och de övriga som inte drabbats går runt i den förstenade staden och betraktar människorna i sina fastlåsta ögonblick och ser då sådant de annars inte skulle ha sett, som stöld och förbjudna möten. Så småningom bryts strålens effekt och allt återgår till det normala svekfulla, lögnaktiga och hetsiga livet.<ref name="Waldekranz 1986, 117"/> Även ''Lutj smerti'', skriven av [[Vsevolod Pudovkin]], handlar om en stråle - titeln kan översättas "Dödsstråle".<ref name="Waldekranz 1986, 326">Waldekranz 1986, sid 326.</ref> Kulesjov genomförde filmen enligt [[Konstruktivism (konst)|konstruktivistiska ideal]], vilket innebar att försöka överföra ingenjörskonsten till filmen bland annat genom användandet av [[montage]] och genom användandet av akrobatiska och rytmiska skådespelare vars karaktärstyp, utseende och [[pantomim]]iska förmåga är viktigare än deras inlevelseförmåga i rollen.<ref name="Waldekranz 1986, 326"/> Filmen blev dock inte särskilt lyckad.<ref name="Waldekranz 1986, 326"/>
Sovjetunionens första science fiction-film var Jakob Protazanovs ''Aelita'', baserad på [[Aleksej Tolstoj]]s roman ''Aelita''.<ref name="Waldekranz 1986, 367">Waldekranz 1986, sid 367.</ref><ref>{{SFDb|film=10734|namn=Aélita}} läst 2009-03-04, Förlaga, anger att filmen baseras på Aleksej Tolstojs roman ''Aelita''.</ref> I ''Aelita'' visas ett [[Futurism|futuristiskt]] Moskva av 1920 och en hårt [[Stilisering|stiliserad]] och konstruktivistisk framställning av livet på planeten Mars, vilket väckte uppmärksamhet.<ref name="Waldekranz 1986, 367"/> 
Komedin ''Aelita'' handlar om ingenjören Los som drömmer om tekniska framsteg, att bygga ett rymdskepp och om att bli den förste kosmonauten. I en dröm initierar han och två andra Marsresenärer en revolution mot den tyranniske [[androgyn]]a Aelitas totalitära regim på Mars. Berättelsen kompliceras av ett svartsjukedrama mellan Los, hans hustru, en kontrarevolutionär svartabörshaj och Aelita.<ref name="Waldekranz 1986, 367"/> ''Aelita'' blev en stor framgång i Sovjetunionen.<ref name="Waldekranz 1986, 367"/>

Fritz Lang fick inspirationen till mastodontfilmen ''Metropolis'' från New York, när han var i USA på studiebesök 1924. Hemma i Tyskland mötte han motstånd från filmbolaget [[Universum Film AG|UFA]], som tyckte idén verkade vara för dyr. Lang kontrade med att det inte var hans tidigare filmer, vilka varit framgångsrika såväl ekonomiskt som anseendemässigt, som lett till UFA:s finansiella problem, utan bolagets rutinfilmer. Dessutom skulle han använda sig av fotografen [[Eugen Shüfftan]] och dennes optiska trickfilmning vilket skulle minska utgifterna för ateljébyggen då en del kulisser kunde ersättas av modeller med hjälp av fotograferingsmetoden [[the Shufftan process]], vilken innebär ett system av dubbla linser, speglar och miniatyrer.<ref>Waldekranz 1986, sid 253-254.</ref> Manuset skrevs av Langs hustru<ref>Waldekranz 1986, sid 201.</ref> [[Thea von Harbou]].<ref name="Waldekranz 1986, 254">Waldekranz 1986, sid 254.</ref> ''Metropolis'' handlar om världsstaden Metropolis där överklassen lever högst upp i höghus med soliga altaner medan arbetarna bor under jorden i bergrum. Däremellan ligger fabriksstaden dit arbetarna transporteras via hissar. Arbetarflickan Maria predikar bland arbetarna att enda sättet att få det bättre är om hjärtat får medla mellan hjärnan, representerad av överklassen, och handen, representerad av arbetarna. När stadens ledare John Fredersen hör detta blir han rädd och ser till att Maria blir kidnappad så att hans trogne vetenskapsman Rotwang skall kunna skapa en [[robot]]kopia av henne som kan så split bland arbetarna. Robot-Maria lyckas få arbetarna att genom en revolt skapa en översvämning som hotar att dränka deras barn. Katastrofen undanröjs av Fredersens son Freder, förälskad i Maria, som befriar Maria ur fångenskapen och tillsammans lyckas de rädda barnen. Berättelsen slutar med att den onde vetenskapsmannen besegras, Fredersen och arbetarnas förman skakar hand - hjärtat (kärleken mellan Freder och Maria) har medlat mellan hjärnan (Fredersen) och handen (arbetarna genom förmannen).<ref>Waldekranz 1986, sid 254-257.</ref>

Inspelningen, som tog 17 månader och kostade 5 miljoner mark vilket var UFA:s dittills dyraste film, kännetecknades av hårda villkor för skådespelarna, hot om nedläggning då UFA höll på att gå [[bankrutt]], [[Expressionism|expressionistisk]] [[abstraktion]] och perfektion men gav till resultat en långfilm på 3,5 timmars speltid som blev ett konstnärligt såväl som ekonomiskt bakslag.<ref>Waldekranz 1986, sid 257-260.</ref> [[Adolf Hitler]] och [[Joseph Goebbels]] gillade den dock, vilket ledde till att Lang fick erbjudandet att bli chef för den tyska filmproduktionen.<ref name="Waldekranz 1986, 260">Waldekranz 1986, sid 260.</ref> 
Lang, som hade en judisk förälder, avböjde anbudet och flydde från Tyskland. Thea von Harbou, som beundrade Hitler, stannade.<ref name="Waldekranz 1986, 260"/> Lang och Harbou fortsatte dock sitt samarbete och efter en ekonomisk succé skrev de ''Månraketen'' vilken UFA gärna ville finansiera, då de tyckte den var lämplig för en helt ny filmgenre: science fiction-filmen.<ref>Waldekranz 1986, sid 263.</ref> 

Thrillern ''Månraketen'' handlar om ett [[konsortium]] storfinansiärer som försöker manipulera vetenskapsmän att konstruera en månraket så att de kan fara till månen för att där gräva guld.
<ref>Waldekranz 1986, sid 264.</ref> Astronomen [[Willy Ley]] och den främste experten på tänkta rymdresor och rymdraketer, [[Hermann Oberth]], fungerade som rådgivare för månlandskapets formgivning, astronauternas upplevelser av rymdfärden inklusive tyngdlöshet och för byggandet av rymdskeppet, vilka därmed blev väldigt trovärdiga och i efterhand konstaterat korrekta.<ref>Waldekranz 1986, sid 264-265.</ref> Filmen blev 2,5 timmar lång och Langs avsked till stumfilmen.<ref>Waldekranz 1986, sid 266.</ref>

=== Amerikanska monster och galna vetenskapsmän: 1930-talet ===
I och med uppkomsten av 1920-talets amerikanska [[science fiction-tidskrifter]] fick litteraturgenren science fiction i USA stämpeln som dålig underhållningslitteratur för pojkar. Skiftet i syn på genren nådde snart även den amerikanska filmen, vilket förde med sig att den europeiska och den amerikanska science fiction-filmen gick skilda vägar.<ref name="Holmberg 2006, 392"/> Under samma period som det i Europa skapades klassiska mästerverk skapades de första science fiction-äventyrsfilmerna i USA.<ref name="Holmberg 2006, 392"/> Science fictions anseende skulle komma att dala i Europa först efter andra världskriget då de amerikanska novelltidskrifterna började exporteras dit.<ref name="Holmberg 2006, 392"/>

[[Fil:Frankenstein's monster (Boris Karloff).jpg|miniatyr|upright|[[Boris Karloff]] som Frankensteins monster i James Whales ''Frankenstein'' 1931]]
Under 1930-talet, med ljudfilmens intåg och de allt mer kostnads- och teknikkrävande produktionerna tog amerikansk film och filmberättande nästan helt över genren.<ref name="Holmberg 2006, 392"/> Den engelske teaterregissören [[James Whale]] började sin [[Hollywood]]karriär 1930 genom att regissera en filmatisering av en pjäs,<ref>Holmberg 2006, sid 393. Holmberg anger filmens engelska titel, året till 1930 samt att den är gjord i Hollywood.</ref><ref>Waldekranz 1986, sid 461. Waldekranz anger filmens år till 1930, att den är gjord i Hollywood, dess svenska titel samt att Whale tidigare var teaterregissör.</ref><ref>{{SFDb|film=12770|namn=Journey's End}} läst 2009-03-04, Grundfakta, anger filmens år till 1932 samt att den är gjord i Storbritannien.</ref> och fortsatte filmregisserandet genom att regissera ''[[Frankenstein (film, 1931)|Frankenstein]]'' (''Frankenstein'') 1931, vilket totalt blev den tredje filmversionen men den första [[ljudfilm]]sversionen av [[Mary Shelley]]s roman ''[[Frankenstein|Frankenstein eller den nye Prometeus]]''.<ref name="Holmberg 2006, 393">Holmberg 2006, sid 393.</ref><ref>Waldekranz 1986, sid 688-689.</ref> Whales version baserades även på den då aktuella pjäsversionen av berättelsen, ''Frankenstein; An Adventure in the Macabre'' av författaren [[Peggy Webling]].<ref>Waldekranz 1986, sid 689. Waldekranz anger att filmen baseras på både romanen och pjäsen.</ref><ref>{{SFDb|film=11803|namn=Frankenstein}} läst 2009-03-04, Förlaga, anger pjäsens namn och författare.</ref> Han lyckades trots det ge filmen en uttrycksfull filmgestaltning fri från känslan av att vara filmad teater.<ref name="Waldekranz 1986, 689">Waldekranz 1986, sid 689.</ref> Whales ''Frankenstein'' blev en stor publiksuccé som spelade in produktionskostnaderna många gånger om och blev upptakten till den långa raden monsterskräckfilmer som därefter producerades.<ref name="Holmberg 2006, 393"/>
<ref>Waldekranz 1986, sid 689-691.</ref> I Shelleys roman dör uppfinnaren Frankenstein, men filmproducenten [[Carl Leammle Jr]] lät ändra filmens slut så att det skulle gå att göra uppföljare.<ref name="Waldekranz 1986, 689"/> Först 1935 kom Whales uppföljare, ''[[Frankensteins brud]]'' (''The Bride of Frankenstein''), vilken blev hans höjdpunkt bland skräckfilmerna.<ref>Holmberg 2006, sid 393. Holmberg anger originaltiteln till ''The Bride of Frankenstein''.</ref><ref>Waldekranz 1986, sid 689-690. Waldekranz anger filmens originaltitel till ''The Bride of Frankenstein''.</ref><ref>{{SFDb|film=20165|namn=Bride of Frankenstein}} läst 2009-03-04, Grundfakta, anger originaltiteln till ''Bride of Frankenstein''.</ref> Whales Frankensteinfilmer följdes av åtskilliga uppföljare av andra regissörer för att 1944 kulminera i ''[[Frankensteins hus]]'' (''House of Frankenstein'') av [[Erle C. Kenton]], en film som samlade Frankensteins monster, [[Greve Dracula]] och Varulven, tre monster från filmbolaget [[Universal Studios|Universal]]s många framgångsrika skräckfilmer.<ref name="Holmberg 2006, 393"/><ref>{{SFDb|film=26917|namn=House of Frankenstein}} läst 2009-03-04, Grundfakta, anger svensk titel samt regissörens namn.</ref><ref>Waldekranz 1986, sid 688 och 691. Waldekranz anger att skräckfilmerna gjordes av Universal samt att de var framgångsrika.</ref>

Mellan filmerna om Frankenstein och hans monster gjorde Whale bland annat ''[[Den osynlige mannen (1933)|Den osynlige mannen]]'' (''The Invisible Man'') 1933, baserad på H.G. Wells roman.<ref name="Holmberg 2006, 393"/><ref name="Waldekranz 1986, 689"/><ref>{{SFDb|film=17780&|namn=The Invisible Man}} läst 2009-03-04, Förlaga, anger att filmen baseras på Wells roman med samma namn.</ref> Whale var dock inte den ende som vid denna tid filmatiserade H.G. Wells berättelser, andra var Erle C. Kenton som 1932 filmade ''[[Island of Lost Souls]]'' baserad på romanen ''[[Dr Moreaus ö]]'',<ref>Holmberg 2006, sid 393. Holmberg anger regissörens namn till Earle Kenton.</ref><ref>{{SFDb|film=26494|namn=Island of Lost Souls}} läst 2009-03-04, Grundfakta, anger regissörens namn till Erle C. Kenton.</ref> och [[William Cameron Menzies]] som 1936 filmade ''[[Tider skola komma (film)|Tider skola komma]]'' (''Things to Come'') baserad på romanen ''[[Tider skola komma]]'' (''The Shape of Things to Come'').<ref>Holmberg 2006, sid 393. Holmberg anger filmens år till 1936.</ref><ref>{{SFDb|film=31758|namn=Things To Come}} läst 2009-03-04, Förlaga, anger filmens år till 1935 samt förlagans namn och att det är en roman (romanens svenska titel anges om man klickar på originaltiteln).</ref> ''Tider skola komma'' är, enligt Holmberg, en viktig science fiction-film eftersom den behandlar idékonflikter och idéer seriöst.<ref name="Holmberg 2006, 393"/>

''Frankenstein'' och filmatiseringarna av Wells romaner visade att berättelser om galna vetenskapsmän i högsta grad var gångbara. Således skapades flera filmer och filmserier på detta tema, exempelvis ''[[Den osynliga strålen]]'' (''The Invisible Ray'') 1936 av [[Lambert Hillyer]]<ref>Holmberg 2006, sid 392. Holmberg nämner temat, originaltiteln och året.</ref><ref>{{SFDb|film=27423|namn=The Invisible Ray}} läst 2009-03-04, Grundfakta, anger svensk titel samt regissör.</ref> och den 12 avsnitt långa [[Följetongsfilm|filmföljetongen]] ''[[The Phantom Creeps]]'' från 1939 regisserades av [[Ford Beebe]] och [[Saul A. Goodkind]].<ref>Holmberg 2006, sid 392. Holmberg anger originaltitel samt antalet delar i serien.</ref><ref>{{SFDb|film=51988|namn=The Phantom Creeps}} läst 2009-03-04, Grundfakta, anger regissörernas namn.</ref>

=== Amerikanska superhjältar: 1930-1940-talet ===
[[Fil:Mad-sci.jpg|miniatyr|upright|Albert Dekker som den galne vetenskapsmannen Dr. Alexander Thorkel i filmen ''Dr. Cyclops'']]
Med början under 1930-talet och fortsatt in i 1940-talet spelades det in många filmer och filmserier baserade på [[tecknad serie|tecknade serier]], och då i synnerhet sådana som handlar om [[superhjältar]]. Först ut var filmföljetongerna ''[[Blixt Gordon]]'' (''Flash Gordon'') 1936, regisserad av [[Frederick Stephani]], i 13 delar,<ref>Holmberg 2006, sid 392. Holmberg anger titlar, år och antal delar.</ref><ref>{{SFDb|film=25886|namn=Flash Gordon}} läst 2009-03-04, Grundfakta, anger regissörens namn.</ref> och ''[[Buck Rogers]]'' 1939 i 12 delar,<ref name="Holmberg 2006, 392"/> följt av filmer om ''[[Captain Marvel (DC Comics)|Captain Marvel]]'', ''[[Captain America]]'', ''[[Batman (filmserie)|Läderlappen]]'' och ''[[Stålmannen]]''<ref name="Holmberg 2006, 393"/> (''Stålmannen och spindelligan'' (''Superman'') från 1948 av [[Thomas Carr]] och [[Spencer Bennet]]).<ref>{{SFDb|film=40423|namn=Superman}} läst 2009-03-04, Grundfakta.</ref><ref name="Holmberg 2006, 393"/>

En helt annan sorts science fiction-film var ''[[Dr. Cyclops]]'' (1940) av [[Ernest Schoedsack|Ernest B. Schoedsack]].<ref name="Holmberg 2006, 394">Holmberg 2006, sid 394.</ref> ''Dr. Cyclops'', som baseras på [[Henry Kuttner]]s roman ''Dr. Cyclops'', handlar om hur annorlunda och hotfull världen kan te sig för några människor som blivit rejält krympta.<ref name="Holmberg 2006, 394"/>

=== Besökare från rymden: 1950-talet ===
[[Fil:Plan nine from outer space.jpg|miniatyr|upright|Under 1950-talet gjordes många science fiction-filmer av varierande kvalitet. ''[[Plan 9 from Outer Space]]'' har ofta kallats för en av världens sämsta filmer.]]
Science fictions status höjdes i USA efter andra världskriget som ett resultat av verklighetens tekniska landvinningar, landvinningar som skulle komma att leda till atomkraft och rymdraketer.<ref name="Holmberg 2006, 394"/> Både ''Månraketen'' - även känd som ''Destination månen'' - (''Destination Moon'') 1950 av [[Irving Pichel]],<ref>Holmberg 2006, sid 394-395. Holmberg anger originaltitel, år, tema och regissör.</ref><ref>{{SFDb|film=33635|namn=Destination Moon}} läst 2009-03-04, Grundfakta, anger de svenska titlarna.</ref> och ''Raketskeppet X-M'' (''Rocketship X-M'') 1950 av [[Kurt Neumann]]
<ref name="Holmberg 2006, 394-395">Holmberg 2006, sid 394-395.</ref><ref>{{SFDb|film=39385|namn=Rocketship X-M}} läst 2009-03-04, Grundfakta, anger svenska titeln.</ref> handlar om den första månlandningen.<ref name="Holmberg 2006, 394-395"/> ''Månraketen'', som baseras på romanen ''Rocket Ship Galileo'' av [[Robert A. Heinlein]]<ref name="Holmberg 2006, 395">Holmberg 2006, sid 395.</ref><ref>{{SFDb|film=33635|namn=Destination Moon}} läst 2009-03-04, Förlaga, anger att Heinleins berättelse är en roman och dess titel.</ref> och producerades av [[George Pal]], är uppbyggd som en dokumentär vilket, enligt Holmberg, gör den omständlig och långtråkig.<ref name="Holmberg 2006, 395"/> Den är dock påkostad och förutsåg realistiskt hur en månlandning verkligen skulle komma att gå till. Rådgivare var raketforskaren Hermann Oberth, som tidigare varit rådgivare för Langs ''Månraketen'', dekoren gjordes av [[Chesley Bonestell]] som var den då främste astronomimålaren,<ref name="Holmberg 2006, 395"/> 
och trickeffekterna stod Pal för vilket han fick en [[Oscar]] för.<ref>Waldekranz 1995, sid 527. Waldekranz nämner Pals roll och hans Oscar.</ref> Ironiskt nog, enligt Holmberg, har ''Raketskeppet X-M'', som är en orealistisk skröna om hur månexpeditionen hamnar på Mars istället för på månen, klarat tidens tand bättre än ''Månraketen''.<ref name="Holmberg 2006, 395"/>

Den första filmen som handlar om ondskefulla invadörer från rymden, rymdvarelser som dessutom kan ta över människornas vilja, kom dock redan 1945, nämligen ''The Purple Monster Strikes'' av [[Spencer Gordon Bennett]], i 15 avsnitt.<ref name="Holmberg 2006, 394"/> Efter att piloten Kenneth Arnold i juni 1947 rapporterat att han under en flygning observerat flygande föremål som han beskrev som "tefatsliknande" fick berättelser om besökande rymdvarelser ett uppsving.<ref name="Holmberg 2006, 394"/> 1951 kom två filmer som behandlade ämnet på ett, enligt Holmberg, vuxet sätt: ''Mannen från Mars'' (''The Day the Earth Stood Still'') och ''The Thing''.<ref name="Holmberg 2006, 395"/>''Mannen från Mars'', baserad på [[Harry Bates]] ''Farewell to the Master'' och i regi av [[Robert Wise]], handlar om hur utomjordingar kräver att människorna på [[Jorden]] slutar upp med att vara så aggressiva.<ref name="Holmberg 2006, 395"/>''The Thing'', baserad på [[John W. Campbell]]s ''[[Who Goes There?]]'' och i regi av [[Christian Nyby]], handlar om en expedition som i [[Arktis]] upptäcker ett rymdskepp och dess utomjordiska besättningsman. Expeditionens militärer ser varelsen som ett monster som skall dödas för allas säkerhet medan expeditionens forskare ser varelsen som unik och skyddsvärd trots att företaget att bevara den vid liv sätter expeditionsmedlemmarnas liv på spel.<ref>Holmberg 2006, sid 395 och 397.</ref> I USA rasade vid den tiden debatten om huruvida kärnvapen var militärens eller forskningens ansvar, så konflikten mellan forskningsintressen och militära säkerhetsintressen var vid den tiden högst aktuell.<ref name="Holmberg 2006, 397">Holmberg 2006, sid 397.</ref> Holmberg hävdar att ''The Thing'' har setts som ett tidigt exempel på amerikansk skräck för [[kommunism]]en, uttryckt som film om ondskefulla monster.<ref name="Holmberg 2006, 397"/>

== Moderna filmer ==
Bland de modernare science fiction-filmerna ingår [[Star Wars]]-filmerna, [[Star Trek]]-filmerna och [[Alien]]-filmerna.

== TV-serier ==
{{källor avsnitt|månad=2016-09}}
Ett antal TV-serier från 1960-talet lyckades uppnå [[kultstatus]], eller har gjort det i efterhand. Förutom [[Star Trek]] som slog internationellt och som i slutet av 1990-talet visade tre serier samtidigt i många länder, nådde [[Doctor Who]] och [[Raumschiff Orion]] motsvarande framgångar i [[Storbritannien]] respektive [[Västtyskland]]. I vissa fall rådde skarp konkurrens och absolut sekretess kring manus, och bland tittarna var det ofta så att om man följde [[Babylon 5]] så ratade man Star Trek och vice versa. Dessa två serier var liksom [[Stargate]] som kom kring millennieskiftet av klar [[Matiné|matinéstatus]] med ofta rena och prydliga rymdskepp eller stationer. Hjältarna räddades av läkare som tillämpade en medicin som ligger hundratals år in i framtiden, eller om inte annat av fungerande avancerad teknologi som tillät att människor [[Teleportera|teleporterades]] bort från faran genom att på en sekund brytas ned på subatomisk nivå och sättas ihop igen långt därifrån. En helt annan typ av serier var [[Battlestar Galactica]] och uppföljaren [[Caprica]], med [[terrorism]], [[folkmord]] och en teknologi som vänt sig emot människan på schemat. Där mötte en vuxen publik en flyende, svältande, paranoid och [[rasistisk]] människospillra utan egentliga hjältar som ägnade sig åt [[statskupp|statskupper]], mord, avrättningar, [[tortyr]], [[religiös fanatism]] och andra grymheter på [[Kärnvapenkrig|kärnvapenskadade]], skitiga, oljeindränkta och läckande rymdskepp där läkarna skar med skalpeller och använde dropp och i något fall kedjerökte och söp. 

I Storbritannien står Gerry Anderson bakom många science fiction-serier, men de flesta är inte längre än en eller ett par säsonger. 

I Nordamerika gjordes nästan all science fiction för TV i USA, men efter millennieskiftet och ett antal serier som inte fått en tillräckligt stor publik har det blivit svårare för serieskapare att sälja sina idéer till filmbolagen i Kalifornien och på annat håll i USA. I stället har Kanada alltmer seglat upp som produktionsland. 

== Se även ==
* [[Science fiction]]

== Referenser ==
=== Noter ===
<references/>

=== Källor ===
* [[John-Henri Holmberg|Holmberg, John-Henri]], ''Filmtema'', BTJ Förlag, Lund, 2006, {{ISBN|91-7018-540-9}}
* Svensk Filmdatabas från Svenska filminstitutet, http://www.sfi.se/sv/svensk-film/
* [[Rune Waldekranz|Waldekranz, Rune]], ''Filmens historia, De första hundra åren, Del 1 Pionjärtiden 1880-1920'', P.A. Norstedt och söners förlag, Stockholm, 1985, {{ISBN|91-1-853292-6}} 
* Waldekranz, Rune, ''Filmens historia, De första hundra åren, Del 2 Guldålder 1920-1940'', Norstedts, Stockholm, 1986, {{ISBN|91-1-853262-4}}
* Waldekranz, Rune, ''Filmens historia, De första hundra åren, Del 3 Förändringens vind 1940-1990'', Norstedts Förlag AB, Stockholm, 1995, {{ISBN|91-1-863302-1}}

{{Filmgenrer}}

[[Kategori:Filmgenrer]]
[[Kategori:Science fiction-filmer| ]]

[[nl:Sciencefiction#Film en televisie]]