Hoppa till innehållet

Axel Lagerbielke: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Emilia Sweden (Diskussion | Bidrag)
21 695 redigeringar
 
(30 mellanliggande sidversioner av 21 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Faktamall biografi WD
⚫
[[Fil:Brännkyrka kyrka, Axel Lagerbielke.JPG|miniatyr|stående|[[Epitafium]] över Axel Lagerbielke i [[Brännkyrka kyrka]].]]
| namn =
⚫
'''Axel Lagerbielke''', född [[17 juli]] [[1703]] och död [[20 maj]] [[1782]], var en svensk sjömilitär och tjänsteman.
| bild = Axel Lagerbielke.jpg
| alt =
| bildtext = Axel Lagerbielke iklädd [[riksrådsdräkt]] bärandes [[Serafimerorden]]s kedja samt Kommendörskorset av [[Svärdsorden]] runt halsen.
| dödsdatum ={{död datum och ålder|1782|5|20|1703|7|17}}
}}
⚫
[[Fil:Brännkyrka kyrka, Lagerbielkeska gravkoret.JPG|miniatyr|Lagerbielkeska gravkoret [[Brännkyrka kyrka]]]]
⚫
'''Axel Lagerbielke''', född [[17 juli]] [[1703]] i [[Karlskrona]], [[Blekinge län]], död [[20 maj]] [[1782]] på [[Älvsjö gård]] i [[Brännkyrka socken]], [[Stockholms län]], var en svensk [[friherre]], [[sjömilitär]] och [[ämbetsman]].


Född i [[Karlskrona]] som son till Amiralitetskammarrådet Johan Lagerbielke och hans hustru Kristina Stenström. Sedan han 1721 blivit befordrad till amiralitetskapten, sökte han och fick tillstånd att gå i utländsk sjötjänst. Han seglade därefter under olika länders flagg tills dess han i Söderhavet ombord på en holländsk fregatt blev tillfångatagen av ett spanskt örlogskepp och förd först till Callao och sedan [[Lima]], där satt fängslad över ett år innan han lyckades ta sig till Panama, därifrån vidare till [[Porto Bello]], Jamaica och så till [[London]], och därifrån hem till Sverige. Vid [[Hattarnas ryska krig|krigsutbrottet]] 1741 förde han befälet på [[HMS Freden (1731)]], och befordrades 1742 till kommendörkapten, och 1746 utnämndes han till [[kommendör]]. Efter att en tid ha förestått landshövdingeämbetet i Blekinge, förordnades han 1749 till generaladjutant vid örlogsflottan och fick 1756 fullmakt som [[schoutbynacht]]. 1757 blev han kommenderad som befälhavare för en större eskader i [[Östersjön]] och samma år blev han ledamot av amiralitetskollegium och 1758 [[vice amiral]]. Lagerbielke kallades vid [[mössorna]]s seger 1765 till [[riksråd]], trots att han inte varit aktiv mösspolitiker. 1766 utnämndes han till friherre under namnet [[Lagerbjelke]] och till [[serafimerriddare]]. Han dömdes efter [[hattarna]]s maktövertagande 1769 till att förlora sitt ämbete och vägrade 1771 att återta det. Han dog 1782 på sin gård [[Älvsjö gård]] i [[Brännkyrka socken]].
Lagerbielke var son till amiralitetskammarrådet [[Johan Lagerbielke den äldre|Johan Lagerbielke]] av adelsätten [[Lagerbielke]] och hans hustru Kristina Stenström. Sedan han 1721 blivit befordrad till [[amiralitet]]s[[kapten]], sökte han och fick tillstånd att gå i utländsk sjötjänst. Han seglade därefter under olika länders flagg till dess han i [[Söderhavet]] ombord på en [[Nederländerna|holländsk]] [[fregatt]] blev tillfångatagen av ett [[Spanien|spanskt]] [[örlogsskepp]] och förd först till [[Callao]] och sedan [[Lima]], där satt fängslad över ett år innan han lyckades ta sig till [[Panama]], därifrån vidare till [[Portobelo]], [[Jamaica]] och så till [[London]], och därifrån hem till Sverige. Vid [[Hattarnas ryska krig|krigsutbrottet]] 1741 förde han befälet på ''[[Freden (1731)|Freden]]'', och befordrades 1742 till [[kommendörkapten]], och 1746 utnämndes han till [[kommendör]]. Efter att en tid ha varit vice [[landshövding]] i [[Blekinge län|Blekinge]], förordnades han 1749 till generaladjutant vid örlogsflottan och fick 1756 fullmakt som [[schoutbynacht]]. År 1757 blev han kommenderad som befälhavare för en större eskader i [[Östersjön]] och samma år blev han ledamot av amiralitetskollegium och 1758 [[viceamiral]]. Lagerbielke kallades vid [[mössorna]]s seger 1765 till [[riksråd]], trots att han inte varit aktiv mösspolitiker. År 1766 utnämndes han till [[friherre]] under namnet [[Lagerbielke (friherrlig ätt)|Lagerbielke]] med nummer 254 och [[serafimerriddare]]. Han dömdes efter [[hattarna]]s maktövertagande 1769 till att förlora sitt ämbete och vägrade 1771 att återta det. Lagerbielke gifte sig första gången 1743 med friherrinnan Sofia Magdalena [[von Psilander]] och andra gången 1758 med Johanna Sofia [[Riddercreutz]]. I första äktenskapet föddes sonen [[Johan Gustaf Lagerbjelke]].

Lagerbielke gifte sig första gången 1743 med friherrinnan Sofia Magdalena von Psilander och andra gången 1758 med Johanna Sofia Riddercreutz


==Källor==
==Källor==
*{{bokref |kapitelurl=http://runeberg.org/sbh/b0151.html |titel=[[Svenskt biografiskt handlexikon]] |år=1906 }}
*{{runeberg.org|sbh|b0005.html Lagerbielke, 1. Axel}}
== Noter ==
<references/>


{{STANDARDSORTERING:Lagerbielke, Axel}}
{{STANDARDSORTERING:Lagerbielke, Axel}}
⚫
[[Kategori:Svenska riksråd under 1700-talet]]
[[Kategori:Svenska militärer under 1700-talet]]
⚫
[[Kategori:Svenska amiraler]]
⚫
[[Kategori:Svenska friherrar under 1700-talet]]
[[Kategori:Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden]]
[[Kategori:Mottagare av Serafimerorden]]
[[Kategori:Personer under frihetstiden]]
[[Kategori:Militärer från Karlskrona]]
[[Kategori:Födda 1703]]
[[Kategori:Födda 1703]]
[[Kategori:Avlidna 1782]]
[[Kategori:Avlidna 1782]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Svenska riksråd]]
[[Kategori:SBH]]
{{Auktoritetsdata}}
⚫
[[Kategori:Svenska amiraler]]
[[Kategori:Landshövdingar i Blekinge län]]
[[Kategori:Ätten Lagerbielke|Axel]]
[[Kategori:Svenska friherrar]]
[[Kategori:Gravsatta på Brännkyrka kyrkogård]]
⚫
[[Kategori:KMO]]
⚫
[[Kategori:Personer under frihetstiden]]

Nuvarande version från 10 december 2023 kl. 21.19

Axel Lagerbielke
Axel Lagerbielke iklädd riksrådsdräkt bärandes Serafimerordens kedja samt Kommendörskorset av Svärdsorden runt halsen.
Född17 juli 1703[1][2][3]
Karlskrona[2][3][4], Sverige
Död20 maj 1782 (78 år)
Älvsjö gård[2][3][4], Sverige
BegravdBrännkyrka kyrka[1]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningSjöofficer
Befattning
Riksråd (1765–1769)
BarnJohan Gustaf Lagerbjelke (f. 1745)[5]
Utmärkelser
Kungliga Serafimerorden (1766)
Redigera Wikidata
Lagerbielkeska gravkoret Brännkyrka kyrka

Axel Lagerbielke, född 17 juli 1703 i Karlskrona, Blekinge län, död 20 maj 1782 på Älvsjö gård i Brännkyrka socken, Stockholms län, var en svensk friherre, sjömilitär och ämbetsman.

Lagerbielke var son till amiralitetskammarrådet Johan Lagerbielke av adelsätten Lagerbielke och hans hustru Kristina Stenström. Sedan han 1721 blivit befordrad till amiralitetskapten, sökte han och fick tillstånd att gå i utländsk sjötjänst. Han seglade därefter under olika länders flagg till dess han i Söderhavet ombord på en holländsk fregatt blev tillfångatagen av ett spanskt örlogsskepp och förd först till Callao och sedan Lima, där satt fängslad över ett år innan han lyckades ta sig till Panama, därifrån vidare till Portobelo, Jamaica och så till London, och därifrån hem till Sverige. Vid krigsutbrottet 1741 förde han befälet på Freden, och befordrades 1742 till kommendörkapten, och 1746 utnämndes han till kommendör. Efter att en tid ha varit vice landshövding i Blekinge, förordnades han 1749 till generaladjutant vid örlogsflottan och fick 1756 fullmakt som schoutbynacht. År 1757 blev han kommenderad som befälhavare för en större eskader i Östersjön och samma år blev han ledamot av amiralitetskollegium och 1758 viceamiral. Lagerbielke kallades vid mössornas seger 1765 till riksråd, trots att han inte varit aktiv mösspolitiker. År 1766 utnämndes han till friherre under namnet Lagerbielke med nummer 254 och serafimerriddare. Han dömdes efter hattarnas maktövertagande 1769 till att förlora sitt ämbete och vägrade 1771 att återta det. Lagerbielke gifte sig första gången 1743 med friherrinnan Sofia Magdalena von Psilander och andra gången 1758 med Johanna Sofia Riddercreutz. I första äktenskapet föddes sonen Johan Gustaf Lagerbjelke.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Lagerbielke, AXEL, Svenskagravar.se, läs online, läst: 11 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Nordisk familjebok : Kromat - Ledvätska, vol. 15, 1911, s. 831, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon, 1906, s. 5, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Torsten Dahl (red.), Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok 4. I-Lindner, vol. 4, Albert Bonniers Förlag, 1948, s. 407, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Johan Gustaf Lagerbjelke, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10846, läst: 11 oktober 2017.[källa från Wikidata]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Axel_Lagerbielke&oldid=54207733”