Malingsbo-Kloten: Skillnad mellan sidversioner
Zejo (Diskussion | Bidrag) Bilder |
Yger (Diskussion | Bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (39 mellanliggande sidversioner av 17 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Faktamall naturreservat WD}} |
|||
{{coord|60|00|37|N|15|18|10|E|region:SE_type|display=title}} |
|||
[[ |
[[Fil:Malingsbo-Kloten vinter skräddartorp.jpg|thumb|Skräddartorp, Malingsbo-Kloten.]] |
||
[[Image:Sandtjärn_20_okt_2005.jpg|thumb|Sandtjärn, Malingsbo-Kloten.]] |
|||
'''Malingsbo-Kloten''' är |
'''Malingsbo-Kloten''' är namnet på ett område i gränslandet mellan [[Örebro län]], [[Dalarnas län]] och [[Västmanlands län]] som [[1977]] av [[Sveriges regering|regeringen]] avsattes för att främja det rörliga [[friluftsliv]]et. Området är beläget mellan [[Riksvägar i Sverige|riksväg]]arna [[riksväg 50|50]], [[riksväg 66|66]] och [[riksväg 68|68]] och berörda kommuner är [[Lindesbergs kommun|Lindesberg]], [[Ljusnarsbergs kommun|Ljusnarsberg]], [[Ludvika kommun|Ludvika]], [[Smedjebackens kommun|Smedjebacken]], [[Fagersta kommun|Fagersta]] och [[Skinnskattebergs kommun|Skinnskatteberg]]. |
||
== Historia == |
== Historia == |
||
| ⚫ | Hela skogslandskapet blev [[exploatering|exploaterat]] för bergshantering i [[hytta|hyttor]] och [[Stångjärnshammare|hammare]], vilka mer eller mindre alla avvecklades kring tidigt 1900-tal. Den [[biologiska norrlandsgränsen]] skär tvärs igenom området, på diagonalen, och man finner allt mellan [[slättland]]skap och [[tallhed]]ar. Klimatet begränsar möjligheten till lönsamt jordbruk och antalet [[bonde|bönder]] är få. |
||
| ⚫ | |||
| ⚫ | Hela skogslandskapet blev exploaterat för bergshantering i [[hytta|hyttor]] och [[hammare]] vilka |
||
| ⚫ | |||
== Friluftsliv == |
== Friluftsliv == |
||
| ⚫ | |||
| ⚫ | |||
| ⚫ | I områdets kärna finns byarna [[Malingsbo]], [[Kloten, Lindesbergs kommun|Kloten]] och [[Björsjö]] och kring dessa bildades ett [[naturreservat]] redan när det större naturvårdsområdet skapades 1977. Idag finns ett |
||
| ⚫ | Skyddsstatusen gavs namnet [[naturvårdsområde]] och skötselplanen angav att bebyggelse och [[exploatering]] skulle prövas utifrån aspekten att inte störa det rörliga friluftslivets förutsättningar, samtidigt som ett aktivt [[skogsbruk]] inte skulle hindras i området. I och med den nya [[miljöbalken]]s införande 1999 ersattes tidigare naturvårdsområden i Sverige med skyddsstatusen naturreservat. |
||
I Länsstyrelsens värdebeskrivning 2013<ref>{{Webbref |url=http://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/SiteCollectionDocuments/Sv/nyheter/2013/del1_VastraLanet.pdf |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2014-01-26 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140225222441/http://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/SiteCollectionDocuments/Sv/nyheter/2013/del1_VastraLanet.pdf |arkivdatum=2014-02-25 }}</ref> av Malingsbo-Klotenområdet anges ett antal åtgärder som påtagligt skulle kunna skada områdets värden: |
|||
* en omfattande exploatering (t.ex. permanentbostads- eller fritidshusbebyggelse, industrianläggningar m.m.) |
|||
* bulleralstrande verksamheter i känsliga områden (vattenskoterkörning, vattenskidåkning, överflygning med motordrivna flygplan på låg höjd m.m.) |
|||
* barriärskapande verksamheter (större vägbyggen) |
|||
| ⚫ | |||
* negativ visuell påverkan i anslutning till utsiktspunkter, större relativt orörda områden och kulturmiljöer (t.ex. telemaster, kraftledningar och vindkraftverk) |
|||
* friluftslivsverksamheter som påverkar eller skadar naturvårdsvärden som utgör en del av motivet för att området är av riksintresse för friluftslivet (t.ex.utplantering av fisk i störningskänsliga vattenmiljöer) |
|||
* storskaliga bruksformer (större kalavverkningar eller alltför stora områden med ung skog) |
|||
* upphörd hävd i odlingslandskapet |
|||
| ⚫ | Skyddsstatusen gavs namnet [[naturvårdsområde]] och |
||
[[Naturvårdsverket]] har genom åren anslagit medel till markägaren [[Sveaskog]] för att utveckla områdets förutsättningar för friluftsliv med ett stort antal stigar, leder, vindkojor och rastplatser. Med hänvisning till skyddsstatusen gäller inte [[allemansrätten]] i området, utan man har därmed möjlighet att styra övernattningsställen till gamla skogskojor från flottningstid och skogsarbete samt genom bygget av campingmöjligheter på olika ställen i skogen med sanitära möjligheter. Utan dessa möjligheter att reglera vistelsen i området är det sannolikt att slitaget hade blivit oproportionerligt stort och extremt kostsamt att hantera{{källa behövs|datum=2012-12-03}}. |
|||
==Referenser== |
|||
*https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besok-och-upptack/naturreservat/smedjebacken/malingsbo-kloten.html |
|||
===Noter=== |
|||
<references /> |
|||
[[Kategori:Naturskyddsområden bildade 1981]] |
|||
== Extern länk == |
|||
{{Nationalparker och naturreservat i Dalarnas län}} |
|||
* [http://www.algmark.se/ Älgmark Malingsbo-Kloten] |
|||
[[Kategori: |
[[Kategori:Naturreservat i Smedjebackens kommun]] |
||
[[Kategori:Smedjebackens kommun]] |
|||
[[Kategori:Skinnskattebergs kommun]] |
|||
[[Kategori:Ljusnarsbergs kommun]] |
|||
[[Kategori:Fagersta kommun]] |
|||
[[Kategori:Ludvika kommun]] |
|||
Nuvarande version från 24 februari 2024 kl. 14.15
| Malingsbo-Kloten Naturreservat | |
 Sandtjärn, Malingsbo-Kloten. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Smedjebackens kommun[1] |
| Area | 26 463,73 hektar[1] |
| - därav vatten | 1 796,25 hektar[1] |
| Inrättat | 16 november 1981[1] |
| Läge | |
  Malingsbo-Kloten | |
| Koordinat | 59°58′46″N 15°21′54″Ö / 59.979433°N 15.365109°Ö |
| Koder, länkar, kartor | |
| IUCN- kategori | IUCN-kategori V: Skyddat landskap/havsområde[1] |
| NVR-id | 2002711[1] (karta) |
| Förvaltare | Sveaskog[1] |
| Redigera Wikidata | |
Malingsbo-Kloten är namnet på ett område i gränslandet mellan Örebro län, Dalarnas län och Västmanlands län som 1977 av regeringen avsattes för att främja det rörliga friluftslivet. Området är beläget mellan riksvägarna 50, 66 och 68 och berörda kommuner är Lindesberg, Ljusnarsberg, Ludvika, Smedjebacken, Fagersta och Skinnskatteberg.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Hela skogslandskapet blev exploaterat för bergshantering i hyttor och hammare, vilka mer eller mindre alla avvecklades kring tidigt 1900-tal. Den biologiska norrlandsgränsen skär tvärs igenom området, på diagonalen, och man finner allt mellan slättlandskap och tallhedar. Klimatet begränsar möjligheten till lönsamt jordbruk och antalet bönder är få.
Området bär spår av både bergshanteringen från 1800-talet och det svedjebruk som inflyttade finnar ägnade sig åt på 1600-talet. Fortfarande efter 400 år finns till exempel små tjärnar som heter Paskalampi och Väckalampa.
Friluftsliv
[redigera | redigera wikitext]I områdets kärna finns byarna Malingsbo, Kloten och Björsjö och kring dessa bildades ett naturreservat i Smedjebacken kommun redan när det större naturvårdsområdet skapades 1977. Idag finns ett utbud av aktiviteter för fiske och annat friluftsliv.
Skötsel
[redigera | redigera wikitext]Skyddsstatusen gavs namnet naturvårdsområde och skötselplanen angav att bebyggelse och exploatering skulle prövas utifrån aspekten att inte störa det rörliga friluftslivets förutsättningar, samtidigt som ett aktivt skogsbruk inte skulle hindras i området. I och med den nya miljöbalkens införande 1999 ersattes tidigare naturvårdsområden i Sverige med skyddsstatusen naturreservat.
I Länsstyrelsens värdebeskrivning 2013[2] av Malingsbo-Klotenområdet anges ett antal åtgärder som påtagligt skulle kunna skada områdets värden:
- en omfattande exploatering (t.ex. permanentbostads- eller fritidshusbebyggelse, industrianläggningar m.m.)
- bulleralstrande verksamheter i känsliga områden (vattenskoterkörning, vattenskidåkning, överflygning med motordrivna flygplan på låg höjd m.m.)
- barriärskapande verksamheter (större vägbyggen)
- negativ visuell påverkan i anslutning till utsiktspunkter, större relativt orörda områden och kulturmiljöer (t.ex. telemaster, kraftledningar och vindkraftverk)
- friluftslivsverksamheter som påverkar eller skadar naturvårdsvärden som utgör en del av motivet för att området är av riksintresse för friluftslivet (t.ex.utplantering av fisk i störningskänsliga vattenmiljöer)
- storskaliga bruksformer (större kalavverkningar eller alltför stora områden med ung skog)
- upphörd hävd i odlingslandskapet
Naturvårdsverket har genom åren anslagit medel till markägaren Sveaskog för att utveckla områdets förutsättningar för friluftsliv med ett stort antal stigar, leder, vindkojor och rastplatser. Med hänvisning till skyddsstatusen gäller inte allemansrätten i området, utan man har därmed möjlighet att styra övernattningsställen till gamla skogskojor från flottningstid och skogsarbete samt genom bygget av campingmöjligheter på olika ställen i skogen med sanitära möjligheter. Utan dessa möjligheter att reglera vistelsen i området är det sannolikt att slitaget hade blivit oproportionerligt stort och extremt kostsamt att hantera[källa behövs].
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g] Skyddade områden, naturreservat, 18 december 2015, läs onlineläs online, läst: 20 januari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140225222441/http://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/SiteCollectionDocuments/Sv/nyheter/2013/del1_VastraLanet.pdf. Läst 26 januari 2014.
