Oppmanna kyrka: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

Inline

Versionen från 15 mars 2010 kl. 22.06

Oppmanna kyrka är en kyrka tillhörig Oppmanna församling som ligger i samhället Oppmanna i Kristianstads kommun. Kyrkan är belägen på en höjd i närheten av Oppmannasjön.

Kyrkobyggnaden

Ursprungliga tegelkyrkan i romansk stil uppfördes på 1100-talet. Under 1400-talet förlängdes kyrkan åt väster och ett vapenhus byggdes till åt söder. Samma århundrade försågs innertaket med valv. 1772 byggdes ett kyrktorn ovanpå västra tillbyggnaden från 1400-talet. Norra korsarmen uppfördes 1805 efter ritningar av murarmästaren Nils Billing i Kristianstad. Vid mitten av 1800-talet övervägde man att riva kyrkan och bygga en ny. Kyrkan bedömdes vara för liten och dessutom förorsakade dåliga grundförhållanden sprickor i tornet som rasade juldagsmorgonen 1852. Istället för att riva kyrkan genomgick den åren 1855 - 1856 en radikal ombyggnad då den breddades och förlängdes åt väster. Norra korsarmen från 1805 inlemmades i det nya och bredare långhuset. I symmetri med norra korsarmen byggdes en ny korsarm åt söder. Ovanför västra ingången byggdes ett nytt torn. Vid en restaurering 1932 byggdes norra korsarmen om till dopkapell. 1955 fick altarväggen en al freskomålning utförd av Bertil Landelius. Av den ursprungliga kyrkobyggnaden återstår bara koret och den halvrunda absiden som är belägna bakom altarväggen. Målningar från 1200-talet finns i absiden. Ursprungskyrkans kor har ett kryssvalv från 1400-talet som saknar målningar.

Inventarier

Dopfunten från omkring 1200 tillskrivs Calcarius.
Mittpartiet av ett altarskåp är från omkring 1500.
Altaruppsatsen i kyrkans norra korsarm är från 1652. I altaruppsatsens mitt finns en tavla som skildrar Jesu instiftelse av nattvarden. En mindre målning skildrar Jesus som Smärtornas Konung.
Predikstolen är från slutet av 1500-talet. Dess bildfält har blomsterornament istället för bilder.
Det fristående altaret av grå granit är från 1969. Altaret smyckas av ett altarbrun från 1969 ritat av Bertil Landelius och vävt av Elisabet Holmer i Vånga.
Orgeln på 21 stämmor byggdes 1964 av Mårtenssons orgelfabrik. Orgelfasaden härstammar från den första orgeln från 1866.
I tornet hänger två klockor från 1521 respektive 1904.

Referenser

Tryckta källor

Våra kyrkor, sidan 454, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8

Webbkällor

Mall:Kyrkostub-Lunds stift

Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 ==Kyrkobyggnaden==
-Ursprungliga tegelkyrkan i [[romansk stil] uppfördes på [[1100-talet]]. Under [[1400-talet]] förlängdes kyrkan åt väster och ett [[vapenhus]] byggdes till åt söder. Samma århundrade försågs innertaket med valv. 1772 byggdes ett kyrktorn ovanpå västra tillbyggnaden från 1400-talet. Norra korsarmen uppfördes 1805 efter ritningar av murarmästaren [[Nils Billing]] i [[Kristianstad]]. Vid mitten av [[1800-talet]] övervägde man att riva kyrkan och bygga en ny. Kyrkan bedömdes vara för liten och dessutom förorsakade dåliga grundförhållanden sprickor i tornet som rasade juldagsmorgonen 1852. Istället för att riva kyrkan genomgick den åren 1855 - 1856 en radikal ombyggnad då den breddades och förlängdes åt väster. Norra korsarmen från 1805 inlemmades i det nya och bredare [[Långhus (kyrka)|långhuset]]. I symmetri med norra korsarmen byggdes en ny korsarm åt söder. Ovanför västra ingången byggdes ett nytt torn. Vid en restaurering 1932 byggdes norra korsarmen om till dopkapell. 1955 fick altarväggen en [[Fresk|al freskomålning]] utförd av [[Bertil Landelius]].
+Ursprungliga tegelkyrkan i [[romansk stil]] uppfördes på [[1100-talet]]. Under [[1400-talet]] förlängdes kyrkan åt väster och ett [[vapenhus]] byggdes till åt söder. Samma århundrade försågs innertaket med valv. 1772 byggdes ett kyrktorn ovanpå västra tillbyggnaden från 1400-talet. Norra korsarmen uppfördes 1805 efter ritningar av murarmästaren [[Nils Billing]] i [[Kristianstad]]. Vid mitten av [[1800-talet]] övervägde man att riva kyrkan och bygga en ny. Kyrkan bedömdes vara för liten och dessutom förorsakade dåliga grundförhållanden sprickor i tornet som rasade juldagsmorgonen 1852. Istället för att riva kyrkan genomgick den åren 1855 - 1856 en radikal ombyggnad då den breddades och förlängdes åt väster. Norra korsarmen från 1805 inlemmades i det nya och bredare [[Långhus (kyrka)|långhuset]]. I symmetri med norra korsarmen byggdes en ny korsarm åt söder. Ovanför västra ingången byggdes ett nytt torn. Vid en restaurering 1932 byggdes norra korsarmen om till dopkapell. 1955 fick altarväggen en [[Fresk|al freskomålning]] utförd av [[Bertil Landelius]].
 Av den ursprungliga kyrkobyggnaden återstår bara [[kor]]et och den halvrunda [[absid]]en som är belägna bakom altarväggen. Målningar från [[1200-talet]] finns i absiden. Ursprungskyrkans kor har ett [[kryssvalv]] från 1400-talet som saknar målningar.