Kaliber

Kulorna i de båda patronerna har samma diameter (7,62 mm). För att undvika förväxling betecknas den vänstra 7,62×39 mm och den högra 7,62×25 mm.

Kaliber är ett mått som anger den minsta invändiga diametern i ett eldvapens pipa eller lopp. Måttet används ofta som en del av beteckningen för vapnet (exempelvis 7,62 mm automatkarbin 4 eller 8,4 cm granatgevär m/48) samt för den ammunition som är avsedd för vapnet.

Anglosaxiska kalibermått

I den angloamerikanska delen av världen anger man kalibermått i engelsk tum, följt av ett namn eller annan beteckning. I England anger man kalibern med en noggrannhet av en tusendels tum som i .303 British, .404 Jeffrey och .416 Rigby. I USA angavs kalibern med en noggrannhet av en hundradels tum, följt av någon uppgift om årtal, drivladdningens vikt, tillverkare eller liknande. Exempelvis .22 Long Rifle, .30-30 Winchester och .30-06 Springfield.

Senare har man likt engelsmännen använt noggrannheten en tusendels tum, som .270 Winchester. Dock är systemet inte helt konsekvent, ibland väljs en kaliberangivelse för att få ett slagkraftigt namn till marknasdsföring eller för att skilja kalibern från liknande kalibrar. Exempel på detta är .378 Weatherby Magnum som är .375" (för att särskilja) och .460 Weatherby Magnum som är .458" (marknadsföringsskäl). Remingtons .222 rem och .223 rem är bägge .224" men .222 valdes av marknadsföringsskäl och .223 för att skilja de olika patronerna åt.

Beteckningar

Det idag vanliga sättet att beskriva en patron ; exempelvis 9 × 57, stammar från Tyskland, och blev vanligt i Sverige efter andra världskriget. Den första siffran beskriver kalibern (ibland pipdiameter och ibland kuldiameter), och den andra måttet anger patronhylsans totala längd. I enstaka fall kan det finnas två olika patroner med samma måttangivelse. Så till exempel med 9,3×57, numera finns nästan bara studsarpatronen kvar i användning, men i början av 1900-talet fanns det en brytvapen patron med samma beteckning : 9,3x57. Denna hade betydligt slankare hylsa och en fläns.

Tidiga Husqvarna repeterstudsare stämplades bara med exempelvis 9,3 på pipan, utan att ange hylslängden, men Husqvarna tillverkade bara 9,3×57 på den tiden så det var inte så mycket att ta fel på. När sedan 9,3×62 kom till i sortimentet hade man infört komplett stämpling med hela beteckningen.

Suffix av typen Special, Magnum, Nitro, Express med flera, används ibland för att markera att det rör sig om en kraftigare ammunitionstyp. Beteckningarna efter måtten förklarar vad det är för typ av ammunition:

IS, exempel 8x57 IS står för Infanteri och Spetskula. (Kalibern heter 8x57 JS, detta beroende på att brittiska översättare läste fel på det gotiska I:et och tolkade det som ett J)

J, exempel 8x57 J, J står för det Tyska Jagt = Jakt. Patronen kommer från den tyska fabriken Mauser, en del länder tillät inte att militär ammunition användes till jakt, då tog man fram en snarlik patron att saluföra till jägarna. 8x57 J har en något mindre kaliber än JS. I patronens hemland Tyskland var jakt tillåten med militär patronen, men jägarna misstrodde den gången Spetskulor, man vill hellre ha äldre trubbkulor, 8x57 J laddades därför i början enbart med trubbkulor.

R betyder att det är en patronhylsa med Fläns (tyska: rand, engelska: rim). En vanlig patrontyp för brytvapen, kombibössor, dubbelstudsare och enkelstudsare.

LR, används i .22 LR betyder Long Rifle (också kallat salongsgevär tidigare).

Beteckningarna kan också ange företaget som utvecklat ammunitionen.

• Win står för Winchester
• Rem står för Remington
• Mag står för Magnum

Eller så skrivs hela namnet ut, t.ex. Norma, Savage eller Mauser.

Suffixen kan också avse ursprungsland för att skilja liknande kalibrar från varandra. T.ex.

• 6,5x55 Swedish Mauser
• 6,5 Japanese Arisaka
• .303 British
• 7,65 Argentine

Andra beteckningar som kan följa betecknar vad det är för typ av ammunition och inte kalibern. FMJ står för Full Metal Jacket och är en helmantlad kula och JHP eller bara HP står för Jacketed Hollow Point resp bara Hollow Point, dvs hålspetskulor.

Metriska kalibermått

Inom svenska försvarsmakten anges kalibrar under 6 cm i millimeter och kalibrar över eller lika med 6 cm i centimeter.

När det gäller ammunition till civila eldhandvapen avses med kaliber ofta en viss hylsstorlek.

Enligt det metriska systemet så anges en sådan kaliber med loppets invändiga diameter gånger hylsans längd. Exempelvis 6,5 × 55. Dock råder ej fullständig konsekvens eftersom man i en del fall anger loppets största diameter. Exempelvis har loppet i vapen av kalibrarna 9,3 × 57, 9,3 × 62 och 9,3 x 74R en innerdiameter av 9,0 mm. För ordningens skull ska nämnas att 9,3 × 72 har en annan pipkaliber än de övriga 9,3 mm. I andra fall har man avrundat siffrorna och loppet i ett vapen av kaliber 8 × 57 JS har en innerdiameter av 7,89 mm.

Dessutom förekommer fall där man översatt en angivelse i tum till millimeter utan att beakta att tum-angivelsen varit felaktigt (enligt ovan). T.ex. är den gamla sovjetiska enhetskalibern 7,62 x 39 egentligen 7,89 mm, men angavs till .30" vilket sedan översattes till 7,62 mm. I sin civila variant används kulor av kalibern .308 (7,83 mm) i hylsor på 39 mm, civil och militär 7,62 x 39 är ändå utbytbara, men med lite bristande precision.

De äldre ryska benämningarna

I Ryssland användes länge tum som mått enhet, och då mycket militära vapen kom in från väst vid tiden kring sekelskiftet var många gevär kaliber .30. I Ryssland kom dessa att kallas tre-linjers gevär, och man kallade en tiondels tum för en linje. Följaktligen motsvarade tre linjer kaliber .30. Också i andra sammanhang användes benämningen med 1 linje för en tiondels tum.

Luftgevär

Till luftgevär används idag oftast kaliber 4,5 mm (.177") eller 5,5 mm (.22"). Kaliber .20 (5 mm) har ännu inte blivit särskilt populär i Sverige, men används mer i både USA och Storbritannien. I äldre luftvapen användes ibland 4,44 mm, speciellt i gevär för skjutstånd på Tivoli. Flera stora tillverkare tillverkade luftgevär för skjutstånd, ofta med magasin, skjutavstånden var exempelvis 3 meter. Grövre kalibrar som 6,35 mm (.25), användes länge i olika skjutbane-gevär för pilar.

Kaliber på urverk

Inom äldre urmakeri talades om urverk i olika kalibrar. Detta beskrev urverkens diameter, liksom i Ryssland med 3-linjers gevär, talade man om urverkens kaliber i "linjer". Detta blev vanligt så snart som en del fabriker specialiserade sig på tillverkning av urverk, och försåg andra fabriker med färdiga urverk för inbyggnad.

Se även

• För kaliber på hagelammunition, se hagelgevär.
• Underkalibrig ammunition
• Överkalibrig ammunition
• Finkalibriga vapen