Kikärt: Skillnad mellan sidversioner
Matanb (Diskussion | Bidrag) m källa Märke: 2017-källredigering |
Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v2.0beta2) |
||
| Rad 77: | Rad 77: | ||
== Externa länkar == |
== Externa länkar == |
||
{{commons|Cicer arietinum}} |
{{commons|Cicer arietinum}} |
||
* [ |
* [https://web.archive.org/web/20180319095737/http://kikartor.se/ Recept för kikärtor] |
||
* [http://www.baljvaxtakademin.se Baljväxtakademin] |
* [http://www.baljvaxtakademin.se Baljväxtakademin] |
||
Versionen från 20 juli 2018 kl. 23.13
| Kikärt | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Ärtordningen Fabales |
| Familj | Ärtväxter Fabaceae |
| Släkte | Kikärtor Cicer |
| Art | Kikärt C. arietinum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cicer arietinum | |
| Auktor | Linné |
Kikärt (Cicer arietinum) kallas även för garbanzoböna eller garbanzoärt[1] och liknar gul ärta, men har en skrynklig yta. Kikärtor härstammar från sydvästra Asien[1] men importeras i dag huvudsakligen till Sverige från Turkiet. De är rika på proteiner, mineraler och kostfiber och har en nötliknande smak. De mosar sig inte vid kokning utan ska kokas väl. Kikärtor används i grytor, sallader, soppor, pastejer, hummus och i falafel.
Till skillnad från andra ärtväxter bidrar kikärt inte till att liva upp jorden, utan uttömmer den i stället så att andra växter, även ogräs, får svårt att växa. Denna allelopatiska effekt observerades av Theofrastos redan 300 f.Kr.[2]
Tillagning
Torkade kikärtor blötlägges i rikligt med vatten ca 8-12 timmar. Blötläggningsvattnet hälls sedan bort och kikärtorna kokas i nytt lättsaltat vatten cirka 1 timme. Ett annat sätt är att koka upp kikärtorna, låta stå i 3 timmar och sedan koka dem klart.
Kikärtor säljs även konserverade och färdigkokta.
1 dl torkade kikärtor = 80 g ger ca 3 dl kokta.
Näringsinnehåll per 100 g
| Energi | 1394 kJ (333 kcal) |
| Protein | 21 g |
| Kolhydrater | 51 g |
| Kostfiber | 10 g |
| Fett | 5 g |
| Järn | 7 mg |
| Kalium | 800 mg |
Galleri
-
Vita och gröna kikärter -
Kikärta som börjat gro -
Maträtt från Kastilien-La Mancha – kikärtor och stuvning med Silene vulgaris (potaje de garbanzos y collejas). -
Chakhchoukha i Algeriska köket; nylagad Marqa före blandning med Rougag. -
Chana masala, Indien. -
Hummus med olivolja. -
Cicer arietinum noir - Museum specimen
Referenser
- ^ [a b] ”kikärt - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kik%C3%A4rt. Läst 18 maj 2018.
- ^ Zetterlund, Irene Ingvor. ”Allelopati i skogen”. Arkiverad från originalet den 3 december 2010. https://www.webcitation.org/5ugiIV16h?url=http://www.aboutplants.qtax.se/allelopati.html.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kikärt.
