Hoppa till innehållet

Stephen King: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Plumbot (Diskussion | Bidrag)
Robotar
1 894 898 redigeringar
m →top: Länk lika med länktext
Ingen redigeringssammanfattning
Märken: Återställd Mobilredigering Redigering via mobilsajten
Rad 8: Rad 8:
| pseudonym = Richard Bachman
| pseudonym = Richard Bachman
| födelsenamn = Stephen Edwin King
| födelsenamn = Stephen Edwin King
| född_datum = {{ålder|1947|9|21}}
| född_datum = {{ålder|1948|9|21}}
| född_plats = [[Portland, Maine|Portland]], [[Maine]], [[USA]]
| född_plats = [[Portland, Maine|Portland]], [[Maine]], [[USA]]
| död_datum =
| död_datum =

Versionen från 10 februari 2023 kl. 22.53

 Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras.
Motivering: En så pass encyklopediskt viktig person som King behöver källor och fotnoter. (2014-02)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning. (2020-04)
Hjälp gärna Wikipedia med att förbättra språket i texten eller diskutera saken på diskussionssidan.
Stephen King
Stephen King 2007.
Stephen King 2007.
PseudonymRichard Bachman
FöddStephen Edwin King
21 september 1948 (76 år)
Portland, Maine, USA
YrkeFörfattare
NationalitetUSA Amerikan
SpråkEngelska
Verksam1967–
GenrerSkräck, thriller, deckare, science fiction, fantasy, drama
Noterbara verkCarrie, Staden som försvann, Varsel, Pestens tid, Lida, Det och fantasyserien Det mörka tornet
PriserMedal for Distinguished Contribution to American Letters, Hugopriset, Bram Stoker Award, World Fantasy Award
HemortPortland, Bangor, Fort Wayne och Stratford
Make/makaTabitha King (1971– )
BarnNaomi King
Joe Hill
Owen King
Namnteckning
Webbplatshttp://www.stephenking.com/

Stephen Edwin King, född 21 september 1947 i Portland i Maine, är en amerikansk författare som skrivit 63 romaner, varav sju under pseudonymen Richard Bachman, samt fem facklitterära verk.[1] King är framförallt verksam inom genrer som skräck, thrillers, deckare, science-fiction och fantasy, och har även skrivit cirka 200 noveller. Många av Stephen Kings böcker har legat på bästsäljarlistorna och sammantaget uppskattats hans böcker ha sålt 350 miljoner exemplar.[2][3] Bland hans mer framstående verk kan nämnas Varsel (The Shining), Pestens tid, Carrie, Det, Jurtjyrkogården, Dolores Claiborne och Den Gröna Milen. Flertalet av hans böcker och noveller har filmatiserats.

Kings böcker handlar ofta om vanliga människor som råkar ut för något otäckt och följer inte traditionella ramar. Han har skrivit annat än skräcklitteratur och har prisats för sina ungdomsskildringar. Det Stephen King ser som sitt främsta verk är romanen Lisey's Story.[4]

Biografi

Uppväxt

Stephen King föddes i staden Portland i delstaten Maine i New England. Många av hans berättelser utspelar sig i Maine. Som liten var han intresserad av att skriva vampyrhistorier.

King var ett överviktigt och klumpigt barn, som kände sig bortstött av sina jämnåriga. Han hade mardrömmar om att göra bort sig offentligt och var alltid den som blev sist vald vid baseboll-spel. För att koppla bort verkligheten fantiserade han ihop ett alter ego, en superhjälte vid namn Cannonball Cannon. Fantasiförmågan ihop med den osäkerhet och ångest han kände blev betydande och han började fundera. Under en period befarade han att han skulle bli sinnessjuk. I en TV-intervju berättade han att han brukade läsa dödsannonserna i lokaltidningar och därefter stryka över namnen i telefonkatalogen hemma.

Lite senare blev Stephen King mycket upptagen av döden, speciellt sin egen död,. Han var övertygad om att han inte skulle bli 20 år. King fantiserade om mörka, övergivna gator där märkliga figurer grep efter honom i mörkret. I samband med dessa tankar samlade han ihop information om en massmördare från 1950-talet, Charles Starkweather, och samlade materialet i en klippbok i hopp om att förstå sig på personen bakom dåden.

Skräckintresset växte sig allt större och Stephen King konsumerade det han kom över: radioprogram, serietidningar och filmer. Då han satt i en biosalong och såg Anfall från rymden 1957, bröts filmen plötsligt och biografägaren tillkännagav att Sovjetunionen sänt upp sin första satellit, Sputnik, i rymden. King kopplade ihop filmen med fiendens rymdsond som cirkulerade runt jorden, kanske lastad med atombomber. Den fiktiva skräcken slogs ihop med den verkliga om att när som helst bli utplånad. Skräckslagen satt han kvar under resten av filmen.

Familj

En av de mest kända händelserna från Stephen Kings barndom är hur hans pappa lämnade familjen. Donald King hade smak för både sprit och kvinnor och började arbeta som dammsugarförsäljare. Han hälsade gärna på hos unga änkor mitt i nätterna för att demonstrera dammsugare. Senare i livet arbetade pappan som sjöman i den amerikanska handelsflottan, vilket bland annat resulterade i att sonen Stephen fick en brasiliansk halvsyster. En detalj i sammanhanget är att i den oavkortade versionen av Pestens tid minns Mother Abagail en trevlig dammsugarförsäljare vid namn Donald King… (kapitel 50, andra segmentet). Innan Donald King formellt tog efternamnet King hade han flera olika alias. Under förevändningen att han skulle gå ut och köpa cigaretter lämnade Donald King sin familj år 1949 och kom aldrig tillbaka.

Trots att Stephen King har haft möjlighet att göra efterforskningar i faderns liv efter 1949 har han låtit bli. "Jag har tänkt tanken då och då under åren, men det har alltid varit något som stoppat mig. Vidskepelse, antar jag, likt det gamla talesättet om att inte väcka den björn som sover. Om sanningen ska fram så vet jag inte hur jag skulle reagera om jag hittade honom och vi stod ansikte mot ansikte", sa Stephen King i en intervju i tidningen Playboy (juni 1983).

Donald King lämnade ett inofficiellt arv till sin unge son. Fadern delade sonens intresse för skräck och hade en samling pocketböcker av bland annat H P Lovecraft som Stephen King sträckläste. King var överraskad över faderns skräckintresse och blev förvånad när han upptäckte att fadern även skrivit egna skräck- och science fictionhistorier. Dessa försökte han få publicerade i dåtida tidningar som Bluebook och Argosy. Ingen av berättelserna blev dock publicerad eller finns kvar i dag.

Faderns "bortgång" skapade problem för familjen, speciellt för modern, Nellie Ruth King (född Pillsbury), som fick ta flera dåligt betalda jobb på bland annat ett tvätteri och ett munkbageri.

Familjen King levde under knappa förhållanden, men var aldrig riktigt illa ute. "Det fanns alltid mat på bordet, även om det inte var stek särskilt ofta", har King sagt. Nellie Ruth var strängt religiös och uppfostrade Stephen och den två år äldre adopterade brodern, David, strängt. Trots den begränsade ekonomin hävdade hon bestämt att de båda pojkarna skulle gå på college. "Vi fick båda stipendier till University of Maine. Varje vecka skickade hon oss $5 att spendera. Efter hennes död fick jag reda på att hon stundtals skippat måltider för att skicka oss pengar som vi ogenerat tog emot."

När Nellie Ruth var 59 år gammal, dog hon i cancer 1973, sonen Stephen bearbetade sina känslor i berättelser som "Vägbygge" ("Roadwork") och "Kvinnan i Rummet" ("The Woman in the Room") från novellsamlingen "Dödsbädden" (Night Shift).

De första berättelserna

Vid tolv års ålder fick Stephen King en egen skrivmaskin och skickade in flera av de berättelser han skrivit till olika tidningar, men blev refuserad. Han lät sig inte hejdas utan stencilerade själv upp sina berättelser och sålde till sina skolkamrater, vilket skolans rektor satte stopp för.

Skrivandet tog fart under skoltiden och Stephen King försatte sig själv i knipa. Han skrev och tryckte upp en liten satirisk tidskrift kallad "The Village Vomit" där han häcklade lärare på Lisbon High School. Det var inga snälla ord han skrev och ett exemplar hamnade hos en medlem av lärarkåren. Den unge satirikern började fundera på vad hans författarskap kunde kunde resultera i. Han blev bestraffad för sina texter, vilket ledde till att en vägledare på hans skola hjälpte Stephen att utnyttja sin talang på ett bättre sätt. Stephen King fick därmed skriva om sport för Lisbon Enterprise där redaktören, John Gould, tog hand om King och lärde honom allt han kunde "om att skriva på 10 minuter".

År 1965 fick King sin första berättelse publicerad. Titeln förutsäger en del om hans blivande karriär: "I was a Teenage Graverobber" ("Jag var en tonårig gravskändare"). Senare under universitetsperioden var King en flitig skribent för skoltidningen, där han under sina sista år på college 1969–1970, hade sin egen spalt "King's Garbage Truck".

Efter studentexamen arbetade han på en bensinstation och även i ett tvätteri. Han gifte sig med Tabitha Spruce den 2 januari 1971. De fick dottern Naomi och senare sönerna Joe Hill och Owen. Till slut fick King ett jobb som engelsklärare på Hampden Academy High School, men efter varje arbetsdag satte han sig i skolans pannrum och gjorde det han älskade – skrev.

År 1972 hade King skrivit ett stort antal berättelser men fått fyra romaner refuserade. Han var besviken och deprimerad: "Jag började tro att det var bara redaktörernas kusiner som fick böcker publicerade", har King sagt, men så kom vändningen.

King hade skrivit fyra sidor på Carrie när han insåg att det var skräp, och förpassade alltihop till papperskorgen. När han kom hem senare samma dag låg sidorna på skrivbordet. Tabitha hade plockat upp dem, läst dem och skrivit en lapp:"Snälla fortsätt, detta är bra". Carrie slutfördes och skickades till Bill Thompson på Doubleday, och blev antagen.

"Jag satt en regnig eftermiddag i mars 1973 och förberedde en lektion i amerikansk litteratur när min fru ringde, så upphetsad att hon knappt kunde prata. Hon hade ett telegram som hon läste upp: '"Carrie" officiellt en Doubleday book. $2500 i förskott mot royalties. Grattis grabben – framtiden ser ljus ut. Bill'".

Richard Bachman

King har använt pseudonymen Richard Bachman. Böcker med Bachman som författare gavs ut på många språk. När den fjärde släpptes i USA 1985 hittade en bibliotekarie bevis för att det egentligen var King som skrev (hans namn fanns på copyrighthandlingar för en av Bachmans böcker) under pseudonym för att se om han kunde slå igenom igen. En av hans böcker under namnet Bachman hade sålts i 28 000 exemplar, men när det uppdagades att det var King som skrivit boken steg försäljningen till 280 000 exemplar. Efter att Bachmans rätta identitet hade avslöjats, meddelade hans förlag att Bachmann hastigt avlidit efter att ha drabbats av "cancer i pseudonymen, en sällsynt form av schizonomi".[5]

Bibliografi

Årtalet anger amerikanska originalutgåvans publiceringsår

Romaner

1974 – Carrie, översättning: Bo G.A. Ericsson 1975 – Staden som försvann (Salem's Lot), översättning: Lennart Olofsson 1977 – Varsel (The Shining), översättning: Bo G.A. Ericsson 1978 – Pestens tid (The Stand), översättning: Lennart Olofsson 1979 – Död Zon (The Dead Zone), översättning: Jimmy Hofsö 1980 – Eldfödd (Firestarter), översättning: Jimmy Hofsö 1981 – Cujo, översättning: Jimmy Hofsö 1982 – Det mörka tornet 1: Revolvermannen (The Dark Tower I: The Gunslinger, även översatt som Det svarta tornet 1: Revolvermannen), översättning: John-Henri Holmberg 1983 – Christine, översättning: Jimmy Hofsö 1983 – Jurtjyrkogården (Pet Sematary), översättning: Lennart Olofsson 1984 – Talismanen (The Talisman, med Peter Straub), översättning: Lennart Olofsson 1986 – Det (It), översättning: Roland Adlerberth 1987 – Drakens ögon (The Eyes of the Dragon), översättning: Karl G. Fredriksson och Lilian Fredriksson 1987 – Lida (Misery), översättning: Lennart Olofsson 1987 – Det mörka tornet 2: De tre blir dragna (The Dark Tower II: The Drawing of the Three, även översatt som Det svarta tornet 2: Följeslagarna), översättning: John-Henri Holmberg 1987 – Knackarna (Tommyknockers), översättning: Roland Adlerberth 1989 – Stark (The Dark Half), översättning: Roland Adlerberth 1990 – Pestens tid: Den oavkortade versionen (The Stand: The Complete and Uncut Edition) 1991 – Det mörka tornet 3: De öde landen (The Dark Tower III: The Waste Lands), översättning: John-Henri Holmberg 1991 – Köplust (Needful Things), översättning: Lennart Olofsson 1992 – Geralds lek (Gerald's Game), översättning: Lennart Olofsson 1992 – Dolores Claiborne, översättning: Lennart Olofsson 1994 – Sömnlös (Insomnia), översättning: John-Henri Holmberg 1995 – Rasande Rose (Rose Madder), översättning: John-Henri Holmberg 1996 – Den gröna milen (The Green Mile), översättning: John-Henri Holmberg 1996 – Desperation, översättning: John-Henri Holmberg 1997 – Det mörka tornet 4: Magiker och glas (The Dark Tower IV: Wizard and Glass), översättning: John-Henri Holmberg 1998 – Benrangel (Bag of Bones), översättning: Thomas Preis 1999 – Flickan som älskade Tom Gordon (The Girl who Loved Tom Gordon), översättning: Tove Janson Borglund 1999 – Hjärtan i Atlantis (Hearts in Atlantis), översättning: John-Henri Holmberg 2001 – Drömfångare (Dreamcatcher), översättning: John-Henri Holmberg 2001 – Svarta huset (Black House, med Peter Straub), översättning: John-Henri Holmberg 2002 – Om en Buick 8 (From a Buick 8), översättning: John-Henri Holmberg 2003 – Det mörka tornet 5: Vargarna i Calla (The Dark Tower V: Wolves of the Calla), översättning: John-Henri Holmberg 2003 – Det mörka tornet 6: Sången om Susannah (The Dark Tower VI: Song of Susannah), översättning: John-Henri Holmberg 2003 – Det mörka tornet 7: Det mörka tornet (The Dark Tower VII: The Dark Tower), översättning: John-Henri Holmberg 2006 – Signal (Cell), översättning: Anders Bellis 2006 – Liseys berättelse (Lisey's Story), översättning: Anders Bellis 2009 – Duma Key, översättning: Anders Bellis 2009 – Under kupolen (Under the Dome), översättning: Anders Bellis 2011 – 22/11 1963 (11/22/63), översättning: Boo Cassel 2012 – The Dark Tower: The Wind Through the Keyhole 2013 – Doktor Sömn, översättning: Boo Cassel 2013 – Joyland, översättning: Boo Cassel 2014 – Mr. Mercedes, översättning: Boo Cassel 2014 – Väckelse (Revival), översättning: Boo Cassel 2015 – Den som finner (Finders Keepers), översättning: John-Henri Holmberg 2016 – Sista vakten (End of Watch), översättning: John-Henri Holmberg 2018 – Outsidern (The Outsider), översättning: John-Henri Holmberg 2019 – Törnrosor (Sleeping Beauties, i samarbete med Owen King), översättning: Boo Cassel 2019 – Institutet (The Institute), översättning: John-Henri Holmberg 2021 – Senare (Later), översättning: John-Henri Holmberg 2021 – Billy Summers (Billy Summers), översättning: John-Henri Holmberg 2022 – En Saga (Fairy Tale), översättning: John-Henri Holmberg

Under pseudonymen Richard Bachman

1977 – Raseri (Rage) 1979 – Maratonmarschen (The Long Walk), översättning: Karl G. Fredriksson och Lilian Fredriksson 1981 – Vägbygge 1982 – Den flyende mannen (The Running Man) 1984 – Förbannelse (Thinner) 1996 – Väktarna (The Regulators) 2007 – Blaze

Noveller

(**=Eventuellt ej utgiven på svenska)

Novellsamlingar

Övriga verk

Filmatiseringar av Kings böcker

Många av Stephen Kings verk har filmatiserats, bland annat nedanstående. Flera av dessa har blivit mycket uppskattade och kritikerrosade bland annat Carrie, Varsel, Den gröna Milen och Det.

(* = noveller)

Referenser

  1. ^ ”The Complete List of Stephen King Books in Order”. HookedToBooks.com. 3 juni 2021. https://www.hookedtobooks.com/the-complete-list-of-stephen-king-books-in-order/. Läst 26 juni 2021. 
  2. ^ ”Stephen King | The Author” (på engelska). stephenking.com. https://stephenking.com/the-author/. Läst 22 mars 2021. 
  3. ^ ”Stephen King”. Biography.com. 21 april 2020. https://www.biography.com/writer/stephen-king. Läst 26 juni 2021. 
  4. ^ ”Stephen King: The Rolling Stone Interview”. Rolling Stone. http://www.rollingstone.com/culture/features/stephen-king-the-rolling-stone-interview-20141031. Läst 20 januari 2017. 
  5. ^ ”Richard Bachman” (på engelska). Wikipedia. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Richard_Bachman&oldid=723876321. Läst 20 januari 2017. 
  6. ^ "The Tommyknockers (1993) – Titlar". Svensk Filmdatabas. Läst 3 februari 2014.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Stephen King.

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Stephen_King&oldid=51873202”