Hoppa till innehållet

Sexköpare

Från Wikipedia
Version från den 4 november 2024 kl. 23.08 av 95.194.222.215 (Diskussion) (tillfredSStällelse)
(skillnad) ← Äldre version | visa nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Sexköpare

En sexköpare (i politisk argumentation även kallad könsköpare) är en person som köper sexuella tjänster, till exempel av en sexsäljare. Ett vanligt nedsättande ord för en manlig sexköpare är torsk.

Det finns en stor kulturell skillnad i synen på sexköp. Inom vissa kulturer och platser är aktiviteten av sexualmoraliska eller religösa skäl strikt tabubelagd, och inom andra väcker den inte mycket större uppmärksamhet än andra engångshändelser av sexuella möten. Det finns också en stor skillnad i olika personliga uppfattningar mellan olika individer, och frågan är flitigt diskuterad inom och utom olika feministiska och jämställdhetspolitiska sammanhang.

Köp av sexuella tjänster är lagliga i ett flertal länder. Detta inkluderar större delen av Nord- och Sydamerika (utom de flesta stater i USA), Europa och delar av Asien och Oceanien. I många länder ses fysiska sexuella tjänster åtskilt från virtuella tjänster eller sexuella handlingar via ett massmedium. Således är exempelvis pornografi (sexuell underhållning främst konsumerad för att ge sexuell upphetsning) laglig i många länder där prostitution och/eller sexköp är olagligt.

Köp av sexuell tjänst förbjöds i Sverige den 1 januari 1999, då sexköpslagen trädde i kraft.[1] I Sverige definieras en sexuell tjänst som tillhandahållande av samlag eller annat sexuellt umgänge. Det syftar på sexuella handlingar via kroppskontakt och exkluderar nakenposering, nakenbilder, filmer eller webbkameramodellande.[2][3] Det sistnämnda är en form av virtuell prostitution, en verksamhet som därför inte omfattas av den svenska lagen.[4] Inte heller hantering eller konsumtion av pornografi är då olaglig (om det inte bryter mot någon annan lagparagraf), eftersom det inte inkluderar direkt kontakt mellan producent och slutkund.

Däremot är köp av erotisk massage enligt den svenska lagstiftningen olaglig. Det är oklart om yonimassage – den syftar bland annat till att häva vestibulit – eller nurumassage är tillåtet att köpa i Sverige.[5][6]

Kulturell status och identitet

[redigera | redigera wikitext]

Det förekommer gott om åsikter om sexköp i bland annat populärkulturen, där prostituerade/sexarbetare regelmässigt utmålas som offer. De ses inte sällan som missbrukare och traumatiserade, och sexköpare ses i allmänhet som våldsamma och maktsökande män.

Forskning har visat att många av dem som säljer sexuella tjänster sig gör det av andra anledningar än självskadebeteende, och att de flesta som köper sexuella tjänster ser det som ett bekvämt sätt att nå sexuell tillfredsställelse. En annan spridd åsikt är att äldre outbildade män dominerar bland dem som köper sex. Svensk forskning från 2024 visar istället att sexköpare återfinns i alla samhällsklasser och ofta tillhör den yngre halvan av den manliga befolkningen.[7]

  1. ^ ”6 kap. 11 § brottsbalken”. lagen.nu. https://lagen.nu/1962:700#K6P11S1. Läst 1 september 2021. 
  2. ^ Lawline. ”Är köp av nakenbilder och sexuell posering via webcam olagligt? - Sexualbrott, 6 kap. BrB - Lawline”. lawline.se. https://lawline.se/answers/ar-kop-av-nakenbilder-och-sexuell-posering-via-webcam-olagligt. Läst 1 september 2021. 
  3. ^ Lawline. ”Köp av sexuell posering via webbkamera, är det olagligt? - Sexualbrott, 6 kap. BrB - Lawline”. lawline.se. https://lawline.se/answers/kop-av-sexuell-posering-via-webbkamera-ar-det-olagligt. Läst 1 september 2021. 
  4. ^ ”prostitution - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/prostitution. Läst 1 september 2021. 
  5. ^ Medic, Natalie (22 januari 2018). ”Polisen: ”Det har inte prövats rättsligt var gränsen går””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/oklar-grans-for-sexkop. Läst 1 september 2021. 
  6. ^ Kvarnevik, Mirja; Varas Hernandez, Andreas (31 augusti 2021). ”Åklagaren: Yonimassage kan vara sexköp”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/aklageren-yonimassagen-kan-vara-ett-sexkop. Läst 1 september 2021. 
  7. ^ Grönvall, Ylva (2024). The Purchase of Sex: Perceptions, Experiences, and Social Work Practices. Malmö universitet. https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&c=4&af=%5B%5D&searchType=SIMPLE&sortOrder2=title_sort_asc&query=Ylva+grönvall&language=sv&pid=diva2%3A1835828&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=-4221. Läst 15 april 2024