Förolämpning
En förolämpning syftar till att förlöjliga, förnedra, kränka eller reta upp en annan person. Ofta tänker man på verbala förolämpningar, men man kan förolämpa även med exempelvis gester, klädsel, musik och beteende.
Ett pejorativt uttalande är ord eller uttryck ägnat att vara nedsättande eller förolämpande.
Förolämpningar i olika kulturer
[redigera | redigera wikitext]Förolämpningar ser mycket olika ut i olika kulturer. Svenska verbala förolämpningar är inte sällan korta och kärnfulla i stil med "Jävla idiot!". Det finns regionala skillnader i Sverige när det gäller hur ett skällsord uppfattas.
I Sydeuropa, Sydvästasien och Latinamerika är det inte ovanligt att man försöker såra en person genom att man verbalt skymfar dennes kvinnliga släktingar, i synnerhet modern. I vissa kulturer kan det räcka med att yttra Din mamma!, för att det ska anses besudla hela familjens heder och i synnerhet den man som agerar som familjens beskyddare. Den kinesiska motsvarigheten, hans mamma, är däremot ensamt inte så mycket en förolämpning som ett kraftuttryck.
Brottet förolämpning
[redigera | redigera wikitext]Förolämpning är i Sverige även ett brott enligt brottsbalkens 5 kap. 3 §. Brottet kan ge böter; om brottet anses grovt är maxstraffet 6 månaders fängelse. Förolämpning enligt brottsbalken är en gärning om den består i att någon smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom, om handlingen inte uppfyller villkoren för förtal eller grovt förtal.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Enligt Sveriges historia 600-1350, sid 295, hade de medeltida lagsamlingarna listor över vilka benämningar man inte fick använda om sina medmänniskor; tikvalp, fegis, trollkona, hortuta, förgörerska, tjuv, sköka, hora, rövare, mördare, niding, träl, kasevarg (mordbrännare), agnabak (spannmålstjuv), skökoson, lögnare, son av hynda och så vidare.
I äldre tiders lagar kallades brottet förolämpning för användande av "okvädesord" eller "okvädinsord" (fornsv. oqväþins orþ).[1]
Exempel på sexistiska förolämpningar
[redigera | redigera wikitext]Uttryck som smädar moderns heder
[redigera | redigera wikitext]Uttrycket "Din mamma" förekommer i 1990-talets ungdomsslang och avser att indirekt förolämpa en person, vanligen en man, via dennes moder. Underförstått - men ibland också explicit - är orden "din mamma" en del av en längre, nedsättande fras, som ofta handlar om att moderns kyskhet eller trohet brustit.
Moderstemat är inlånat från kulturer där dylika frasers sanningshalt anses avgörande inte bara för moderns heder utan även för hela familjens ära, i synnerhet familjens manliga medlemmars ära, eftersom dessa förväntas beskydda de sina. Uttrycket "din mamma" har dock numera blivit både urvattnat och slentrianmässigt.
Den vanligaste svordomen på kinesiska, "hans mamma" spelar på samma tema.
Objektifierande uttryck
[redigera | redigera wikitext]Kring millennieskiftet 2000 rönte skolungdomars slentrianmässiga användning av exempelvis ordet "hora" stor publicitet och politisk debatt. Se även hora-madonna-komplex.
Sexistiska uttryck om män
[redigera | redigera wikitext]Killgissa var med i Språkrådets nyordslista 2017,[2] och mansplaining år 2015. Ytterligare exempel på förolämpning riktad mot män är manspreading [ en ].
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Ad hominem
- Dysfemism
- Förtal
- Lista över pejorativa geografiska epitet
- Lista över politiska epitet
- Modersförolämpning
- Skällsord
- Svordom
- Tryckfrihetsbrott
- Ärekränkning
- Tryckningsföreläggande
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Harrison, Dick (1966-); Sveriges historia - 600-1350, Norstedt, Stockholm, 2009, ISBN 978-91-1-302377-9 (inb.), LIBRIS-id 11378617
- Dombokslexikonet Arkiverad version 24 Jul 2020
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”okvädinsord”. SAOB. 1949. https://svenska.se/saob/?id=O_0283-0249.Jxbz.
- ^ ”Nyord 2017 - Institutet för språk och folkminnen”. www.sprakochfolkminnen.se. Arkiverad från originalet den 6 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180106120042/http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/nyord/nyordslistan-2017/nyord-2017.html. Läst 5 januari 2018.