6145 Riemenschneider
Utseende
6145 Riemenschneider | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 26 september 1960 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (6145) Riemenschneider |
Alternativnamn | 2630 P-L, 1979 TP2, 1979 WB1[1] |
Uppkallad efter | Tilman Riemenschneider[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Nysa-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,885 AU |
Perihelium | 1,968 AU |
Halv storaxel | 2,426 AU |
Excentricitet | 0,189079 |
Siderisk omloppstid | 3,78 år |
Medelomloppshastighet | 19,12 km/s |
Medelanomali | 55,71° |
Inklination | 3,108° |
Longitud för uppstigande nod | 33,51° |
Periheliumargument | 12,42° |
Fysikaliska data[1] | |
Absolut magnitud (H) | 14,56[4] |
6145 Riemenschneider eller 2630 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 26 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter den tyske skulptören Tilman Riemenschneider.[3]
Den tillhör asteroidgruppen Nysa.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 6145 Riemenschneider” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=6145. Läst 13 februari 2020.
- ^ [a b] ”AstDyS 6145 Riemenschneider” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=6145. Läst 1 november 2020.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 6145 Riemenschneider” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=6145. Läst 13 februari 2020.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|