Ljung och Annelund
- För delområdet i Malmö, se Annelund, Malmö. För gravfältet på Gotland, se Annelund, Gotland.
Ljung och Annelund | |
Tätort | |
Stationshuset
| |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Västergötland |
Län | Västra Götalands län |
Kommun | Herrljunga kommun |
Distrikt | Hovs distrikt, Grude distrikt |
Koordinater | 57°59′21″N 13°4′37″Ö / 57.98917°N 13.07694°Ö |
Area | 184 hektar (2020)[1] |
Folkmängd | 1 215 (2020)[1] |
Befolkningstäthet | 6,6 inv./hektar |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Postort | Ljung |
Tätortskod | T4712[2] |
Beb.områdeskod | 1466TB101 (1960–)[3] |
Geonames | 2725670 |
Ortens läge i Västra Götalands län
| |
Wikimedia Commons: Annelund och Ljung | |
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata |
Ljung och Annelund är en tätort i Herrljunga kommun, söder om Herrljunga. Orten har en station vid Älvsborgsbanan som benämns Ljung. Ån Nossan flyter genom den östra delen av tätorten. Annelund och Ljung var två separata tätorter fram till 2015 då de växte ihop. Annelund är idag den östra delen av tätorten och Ljung är den västra delen. Även namnet Mörlanda används, som i exempelvis namnet på skolan och en av livsmedelsbutikerna.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Annelund växte fram som bruksort då en fabrik förlades här vid Nossan i Hovs socken för tillverkning av VVS-produkter i gjutgods[4]. Ljung växte fram som stationssamhälle när Älvsborgsbanan drogs genom Grude socken. Ljung var även tidigare tingsplats för Gäsene härad. År 1952 bildades Gäsene landskommun där både Annelund och Ljung ingick. Gäsene landskommun inkorporerades i Herrljunga kommun år 1974.
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]De separata tätorterna Annelund och Ljung växte samman år 2015.
Befolkningsutvecklingen i Ljung 1960–2010[5] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1960 | 473 | |||
1965 | 470 | |||
1970 | 537 | |||
1975 | 503 | |||
1980 | 583 | |||
1990 | 687 | 82 | ||
1995 | 677 | 83 | ||
2000 | 709 | 87 | ||
2005 | 727 | 87 | ||
2010 | 734 | 86 | ||
Befolkningsutvecklingen i Annelund 1960–2010[5] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1960 | 362 | |||
1965 | 439 | |||
1970 | 492 | |||
1975 | 621 | |||
1980 | 692 | |||
1990 | 597 | 76 | ||
1995 | 594 | 77 | ||
2000 | 531 | 77 | ||
2005 | 503 | 77 | ||
2010 | 519 | 77 | ||
Befolkningsutvecklingen i Ljung och Annelund 2015–2020[5] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
2015 | 1 226 | 176 | ||
2020 | 1 215 | 184 | ||
Samhället
[redigera | redigera wikitext]Samhället består av de tidigare två separata tätorterna Ljung i väster och Annelund i öster. Mitt emellan tätortsdelarna ligger Mörlandaskolan, Mörlandahallen och Mörlanda Sportcenter. Två livsmedelsbutiker finns på orten: ICA Nära i Ljung och Mörlanda Livs i Annelund. Även en bemannad bensinstation under varumärket Paroy finns med visst utbud av livsmedel.
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]Länsväg 182 passerar och binder samman de två tätortsdelarna. I den västra delen av tätorten finns en järnvägsstation vid Älvsborgsbanan som benämns Ljung och har avgångar ca en gång i timmen dagtid mot Herrljunga och Borås. Det finns även busstrafik mot Herrljunga, Borås och Ulricehamn.
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]I östra delen, Annelund, ligger Herrljunga kommuns största företag[6], fabriken Tour & Andersson (TA), som grundades 1897 av August Hilmer Andersson. I fabriken tillverkas VVS-produkter för värme och kyla. Idag ingår TA i den brittiska storkoncernen IMI.[4]. En annan stor arbetsgivare på orten är rörtillverkaren PipeLife.
Personer från orten
[redigera | redigera wikitext]- Den numera avlidne Galenskaparna och After Shave-artisten Peter Rangmar föddes i Annelund.
- Samuel Holmén, fotbollsspelare, föddes i Ljung
- Jonny Hägerå, före detta fotbollsspelare (Ljung)
Se även
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 26 oktober 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Olika åsikter om avtalsrörelsen 2007 - Alingsås Tidning”. Arkiverad från originalet den 9 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170109023633/http://www.alingsastidning.se/2008/03/olika-asikter-om-avtalsrorelsen-2007/. Läst 8 januari 2017.
- ^ [a b c] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ 85 varslas på Tour & Andersson - P4 Skaraborg Sveriges Radio
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Ljung, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- Stendahl, Arne (1995). ”Armaturfabriken TA i Annelund/Ljung”. Från Borås och de sju häraderna (Borås : De sju häradernas kulturhistoriska förening, 1943-) 1995 (43),: sid. 106-134 : ill. ISSN 0347-2477. ISSN 0347-2477 ISSN 0347-2477. Libris 2143287
|
|