vaka

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Version från den 12 september 2017 kl. 23.49 av 37.248.50.203 (diskussion) (+la: vigilia (assisterat))
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

Substantiv

Böjningar av vaka  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ vaka vakan vakor vakorna
Genitiv vakas vakans vakors vakornas

vaka

  1. natt utan sömn; valvaka; se även ett vak
    Besläktade ord: likvaka, vak, nattvak

Översättningar

Verb

Böjningar av vaka  Aktiv
Infinitiv vaka
Presens vakar
Preteritum vakade
Supinum vakat
Imperativ vaka
Particip
Presens vakande, vakandes
Perfekt

vaka

  1. undvika att sova, vara vaken
    vaka och bed
    Besläktade ord: bevaka, övervaka, vak, vakta

Översättningar

Bottniska

Verb

vaka

  • "Mall:uttal"
  1. vaka
    Etymologi: Av Mall:härledning-, jämför norska vake, vaka, danska våge; av samma rot som nederländska waken, tyska wachen, engelska wake jämte watch.
    Grammatik: Pret. vók eller vakað, sup. vakið eller vakað, perf.part. vǫkjinn, vǫkinn eller vakjinn.
    Besläktade ord: vak, vakk’, vekj’, vektar, vukn’

Substantiv

vaka f pl

  1. böjning