orgel
Svenska
Substantiv
| Böjningar av orgel | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | orgel | orgeln | orglar | orglarna |
| Genitiv | orgels | orgelns | orglars | orglarnas |
orgel |ipa='orˌjɛl}}
- tangentinstrument och blåsinstrument, där ljudet framställs genom att luftströmmar sätter i svängning luften i ett rör
- Fataburen: Redogörelse för Nordiska museet 1918: De viktigaste önskemålen [...] äro nu att kunna anskaffa en god orgel [...]
Etymologi
Jämför fornsvenska orghelmakare 1460 = danska; i nysvenska ånyo inlånat från tyska Orgel, av fornhögtyska orgala = fornengelska orgel, ombildning av fornhögtyska och fornengelska organa (engelska organ), medellågtyska, isländska organ, fornsvenska orgha; av (medeltids)latin organum, omkring 300: orgel (i modern betydelse), plural organa, orgelpipor; från grekiska órganon, verktyg.[1]
Sammansättningar
Översättningar
Danska
Substantiv
orgel
Nederländska
Substantiv
| Böjningar av orgel | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Nominativ | orgel | orgels |
orgel
Bokmål
Substantiv
orgel
Källor
