| dbo:abstract
|
- Matija Ban (en serbe cyrillique : Матија Бан ; né le 16 décembre 1818 à près de Dubrovnik et mort le 13 mars 1903) à Belgrade) est un homme politique, un diplomate, un poète et un dramaturge serbe. Il a été membre de l'Académie royale de Serbie. (fr)
- Matija Ban (Serbian Cyrillic: Матија Бан; 6 December 1818 – 14 March 1903) was a Serbo-Croatian poet, dramatist, and playwright. He is known as one of the earliest proponents of the Serb-Catholic movement in Dubrovnik. Ban was born in near Dubrovnik, then in the Kingdom of Dalmatia in the Austrian Empire, now in Croatia. Matija Ban settled in Serbia in 1844. He is commonly regarded as being the first to use the term "Yugoslav", in a poem in 1835. In 1848 he came from Serbia to Dalmatia to study the state of national sentiment there. He is known for his Romanticist popular tragedies. (en)
- Matija Ban, född 16 december 1818 i Dubrovnik, död 13 mars 1903 i Wien, var en kroatisk-serbisk poet och publicist. Ban var först lärare i franska och italienska vid ett lyceum i Konstantinopel och sedan informator för furst Alexander Karađorđevićs barn i Belgrad. Han var starkt politiskt intresserad och ivrade för en sammanslutning mellan serber och kroater mot turkar, ungrare och tyskar samt fick många politiska uppdrag av den serbiska regeringen, som enligt beslut av nationalförsamlingen (Narodna skupština) 1868 gav honom en liten pension. Såsom patriotisk poet utbildade Ban sig dels efter folkepiska mönster, dels efter italienska (särskilt Vittorio Alfieri och Alessandro Manzoni), på vilket språk han även skrev. I dramat sökte han, utan större framgång, likna William Shakespeare, och hans många historisk-romantiska skådespel, bland vilka märks Vanda (polskt ämne), Jan Hus (tjeckiskt), Tsar Lazar (serbiskt), Mejrima (bosniskt) och Marojica Kaboga (dalmatiskt), blev snabbt föråldrade. Förutom diverse politiska och pedagogiska skrifter utgav han 1849-53 en litterär tidskrift, "Dubrovnik". (sv)
- Матия Бан (16 декабря 1818, Дубровник — 14 марта 1903, Белград) — сербский поэт и драматург. Родился в хорватском городе Дубровник, но поселился в Сербии в 1844 году, где долгое участвовал в дипломатических миссиях на службе Княжества Сербского. Был ярым сторонником сербского единства и независимости, при этом одновременно являясь панславистом. Также примечателен тем, что первым использовал термин «Югославия» в одном из своих стихотворений, написанном в 1835-ом году. (ru)
|
| rdfs:comment
|
- Matija Ban (en serbe cyrillique : Матија Бан ; né le 16 décembre 1818 à près de Dubrovnik et mort le 13 mars 1903) à Belgrade) est un homme politique, un diplomate, un poète et un dramaturge serbe. Il a été membre de l'Académie royale de Serbie. (fr)
- Matija Ban (Serbian Cyrillic: Матија Бан; 6 December 1818 – 14 March 1903) was a Serbo-Croatian poet, dramatist, and playwright. He is known as one of the earliest proponents of the Serb-Catholic movement in Dubrovnik. Ban was born in near Dubrovnik, then in the Kingdom of Dalmatia in the Austrian Empire, now in Croatia. Matija Ban settled in Serbia in 1844. He is commonly regarded as being the first to use the term "Yugoslav", in a poem in 1835. In 1848 he came from Serbia to Dalmatia to study the state of national sentiment there. He is known for his Romanticist popular tragedies. (en)
- Матия Бан (16 декабря 1818, Дубровник — 14 марта 1903, Белград) — сербский поэт и драматург. Родился в хорватском городе Дубровник, но поселился в Сербии в 1844 году, где долгое участвовал в дипломатических миссиях на службе Княжества Сербского. Был ярым сторонником сербского единства и независимости, при этом одновременно являясь панславистом. Также примечателен тем, что первым использовал термин «Югославия» в одном из своих стихотворений, написанном в 1835-ом году. (ru)
- Matija Ban, född 16 december 1818 i Dubrovnik, död 13 mars 1903 i Wien, var en kroatisk-serbisk poet och publicist. Ban var först lärare i franska och italienska vid ett lyceum i Konstantinopel och sedan informator för furst Alexander Karađorđevićs barn i Belgrad. Han var starkt politiskt intresserad och ivrade för en sammanslutning mellan serber och kroater mot turkar, ungrare och tyskar samt fick många politiska uppdrag av den serbiska regeringen, som enligt beslut av nationalförsamlingen (Narodna skupština) 1868 gav honom en liten pension. (sv)
|
