Hoppa till innehållet

Edvin Öhrström

Från Wikipedia
Edvin Öhrström
Edvin Öhrström framför modellen för "Kristall, vertikal accent i glas och stål" (glasobelisken) i Stockholm.
Född22 augusti 1906[1][2][3]
Burlövs församling[2], Sverige
Död2 december 1994[1][2] (88 år)
Saltsjöbadens församling[4][2], Sverige
BegravdSkogsö kyrkogård
Medborgare iSverige
Utbildad vidKonstfack
Kungliga Konsthögskolan
Académie Colarossi
Académie Scandinave
Académie Moderne
SysselsättningGlaskonstnär, tecknare, skulptör, grafiker
ArbetsgivareOrrefors glasbruk
Lindshammars glasbruk
Noterbara verkKristallvertikalaccent
MakaBrita Kugelberg-Öhrström
(g. 1939–1983)
Utmärkelser
Prins Eugen-medaljen (1979)
Webbplatsedvinohrstrom.com/
Redigera Wikidata
Musernas gunstling i Växjö.
Öhrströms Kristallvertikalaccent framför Kulturhuset i Stockholm.

Karl Edvin Öhrström, född 22 augusti 1906 i Burlöv, död 2 december 1994, var en svensk skulptör, glaskonstnär, tecknare och grafiker.

Liv och verk

[redigera | redigera wikitext]

Han var son till snickeriförmannen Axel Öhrström och Ida Jönsson och från 1939 gift med Brita Wilhelmina Kugelberg. Öhrström växte upp i Halmstad, där hans far arbetade som hantverkare vid järnvägen.[5] Efter att ha börjat som järnvägsarbetare 1923–1925, utbildade Öhrström sig till teckningslärareTekniska skolan i Stockholm 1925–1928 och på Konsthögskolans skulpturlinje 1928–1932 med Carl Milles och Nils Sjögren som lärare. Vid skolan tilldelades han en kanslermedalj 1930, en kunglig medalj och ett resestipendium 1932 som han använde för studieresor till bland annat Nederländerna, Frankrike, Italien, Tyskland och Belgien. Under sin tid i Paris 1932 studerade han på Académie Colarossi för Charles DespiauAcadémie Scandinave Maison Watteau och för Fernand LégerAcadémie Moderne och bedrev i övrigt självstudier av fransk katedralkonst och egyptisk skulptur.

Åren 1936–1957 arbetade han efter förmedling av Edward Hald två månader per år för Orrefors glasbruk. Där använde han sig ofta av arielteknik, som uppfunnits tillsammans med mästaren Gustaf Bergkvist och konstnären Vicke Lindstrand. Senare arbetade han med Lindshammars glasbruk där han utvecklade sina skulpturer till prismor i ädelstensfärger som spelade med ljusets reflexioner och brytningar i glaset. Förutom glas formgav han Gustaf VI Adolfs 5- och 1-kronors samt 50-, 25-, och 10-öres mynten samt teckningar och litografier i ett uttrycksfullt maner.

Edvin Öhrström vann en tävling om utsmyckning av Sergels Torg i Stockholm med en 37,5 meter hög stålkonstruktion med 60 000 glasprismor[6] och upplyst inifrån. Juryns motivering var att "dess proportionering till platsen är övertygande och den utgör en accentuerad axel för hela cityområdet."[7] Denna 130 ton tunga glaspelare, Kristall, vertikal accent i glas och stål, är tillverkad av stål, vilken är beklädd med arkitekturglas från Lindshammars glasbruk och invigdes 1974. Enligt Edvin Öhrströms ursprungliga intentioner skulle glaspelaren belysas inifrån. En sådan belysning installerades först 1993. Ljuskällan är fyra inuti obelisken monterade strålkastare med metallhalogenlampor på vardera 1 800 Watt och med en färgtemperatur på 5 600 Kelvingrader.[8]

Separat ställde han ut i bland annat Malmö, Kalmar och på Galerie Blanche i Stockholm. Tillsammans med Bror Marklund och Gösta Fougstedt ställde han ut i Gävle 1954 och tillsammans med Alfred Manessier ställde han ut på Kunstnerernes Hus i Oslo. Han visade en större kollektion i samband med De ungas utställning på Liljevalchs konsthall 1954 och Riksförbundet för bildande konst visade vandringsutställningen Nordisk trio med hans, Haugen Sørensen och Reidar Aulies arbeten 1961–1962. Han medverkade några gånger i Sveriges allmänna konstförenings salonger i Stockholm 1936–1941 och i Skånes konstförenings utställningar 1944–1962, Nordiska konstförbundets utställningar i Helsingfors och Göteborg, Liljevalchs Stockholmssalong 1959 och 1962 samt samlingsutställningar i Göteborg, Borås, Båstad Antwerpen, Rom och Tokyo. Han var representerad i utställningarna Skulptur i naturen som visades i Stockholm 1948, världsutställningen i Paris 1937 och Triennalen i Milano där han belönades med ett Grand prix 1955 Öhrström finns representerad vid bland annat Nationalmuseum[9], Moderna museet[10] i Stockholm, Göteborgs konstmuseum[11], Kalmar konstmuseum[12], Malmö museum, Helsingborgs museum[13], Hallands konstmuseum, Röhsska konstslöjdmuseet[14], Orrefors glasbruksmuseum, Arkiv för dekorativ konst, Sörmlands museum[15] och Metropolitan Museum of Art i New York.

Öhrström är begravd på Skogsö kyrkogård i Saltsjöbaden.[16]

Jag har alltid arbetat med glasets inneboende kraft. Glas är på sitt sätt så elegant. Jag vill få bort elegansen, jag vill ta fram glasets naturliga kraft!
– Edvin Öhrström, 1986[17]

Offentliga verk i urval

[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri, verk i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • Folke Holmér: Edvin Öhrström - skulpturer, teckningar och litografier under 50 år, Nordiska bokhandeln, Stockholm 1979, ISBN 9151600153, 9789151600154
  • Alfons Hannes (mit Beiträgen von Wolfgang Kermer und Erwin Eisch): Die Sammlung Wolfgang Kermer, Glasmuseum Frauenau: Glas des 20. Jahrhunderts; 50er bis 70er Jahre. Schnell & Steiner, München, Zürich, 1989 (= Bayerische Museen; 9) ISBN 3-7954-0753-2, p. 118-120
  • Märta Holkers och Folke Holmér: Edvin Öhrströms skulptur i glas, Carlssons i samarbete med Glasmuseet i Växjö, Stockholm 1991, ISBN 91-7798-461-7
  • Charlotte och Peter Fiell: Scandinavian design, Köln 2002, ny utgåva Taschen, Köln 2005, ISBN 3-8228-4118-8
  • Hugo Palmskiöld: Glasskulptören Edvin Öhrström, Signum, Lund 2006, ISBN 91-87896-81-8

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, läst: 4 januari 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Edvin_ÖhrströmStore_norske_leksikon.[källa från Wikidata]
  4. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Palmsköld: Edvin Öhrström, 2006, sid 6
  6. ^ Sigebrant, Sandra. ”Glasobelisken rustas upp och får ny belysning”. bygg.stockholm.se. http://bygg.stockholm.se/-/Nyheter/Sergels-Torg-/Glasobelisken-rustas-upp-och-far-ny-belysning/?oversatt=. Läst 11 december 2017. 
  7. ^ Sköna hem oktober 2007
  8. ^ Juryns motivering för Svenska Ljuspriset 1997/1998 till Michael Halbert för belysningen av Öhrströms obelisk
  9. ^ Nationalmuseum
  10. ^ Moderna museet
  11. ^ Göteborgs konstmuseum
  12. ^ ”Kalmar konstmuseum”. Arkiverad från originalet den 10 december 2017. https://web.archive.org/web/20171210232020/http://konstdatabas.designarkivet.se/index.php/Detail/Object/Show/object_id/628. Läst 10 december 2017. 
  13. ^ Helsingborgs museum
  14. ^ Röhsska konstslöjdmuseet
  15. ^ Sörmlands museum
  16. ^ Göran Åstrand: Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar (Ordalaget Bokförlag 1998) sid.157 ISBN 91-973128-2-7
  17. ^ Citerat i Sköna Hem oktober 2007

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]