Hoppa till innehållet

Elektronisk cigarett

Från Wikipedia
Se även: Vaporizer
Olika typer av e-cigaretter.

En elektronisk cigarett (även kallad e-cigarett, elektrisk cigarett, elcigarett eller vape (förkortning för vaporizer) som på svenska även kan skrivas vejp) är en batteridriven apparat som ofta kan likna en cigarett.[1] Detta gäller främst de modeller där e-vätskan doseras på förhand hos tillverkaren. De e-cigaretter där användaren själv doserar sin e-vätska har svårare att likna en vanlig tobakscigarett.[2] En elektrisk förångare i den omvandlar en blandning av vatten, propylenglykol (PG) och glycerol (VG), samt smakämnen (med eller utan nikotin), till en rökliknande vattenånga. Ångan, som blir rökliknande på grund av propylenglykolen eller glycerolen, är nästan helt luktfri och försvinner inom några sekunder.

Vätskan kan lagras och nå förångaren i elcigaretten på olika sätt. Den äldsta lösningen är en vaddfylld patron där den vätskeindränkta vadden kommer i beröring med förångarens glödtråd. Det är fortfarande den vanligaste lösningen i e-cigaretter för engångsbruk, medan elcigaretter med laddningsbara batterier och utbytbara förångare numera oftast har en påfyllningsbar tank med vätska, där en eller flera vekar suger in vätskan till förångaren. E-cigarettvätskor med VG/PG 50/50 för MTL(mun till lunga) kan säljas färdigblandad med olika smaksättningar och nikotin. När det kommer till s.k. "shortfillers"- eller "longfillers"-juicer både till MTL eller DTL(direkt till lunga) säljs i många olika smaker innehåller de som regel 0mg nikotin. Så kallade nikotin-shots eller -salt säljs separat om 10ml små flaskor med varierande nikotinhalt och VG/PG-proportioner. Användaren får därefter själv blanda i sin nikotinvätska i sin E-juice.

Nyttjandet av en e-cigarett kallas att vejpa. Det är en nybildning efter engelskans motsvarande vape. Det engelska ordet är bildat efter vapour, 'ånga, dimma', med syftning till att inget glöder eller brinner till skillnad från vid tobaksrökning.[3] Ordet vejpa (för att 'röka e-cigarett') var med på Språktidningens nyordslista i januari 2016.[4]

Risker och effekter

[redigera | redigera wikitext]

E-cigaretter innehåller inte tobak, och ingen risk för att få ner tobakstjära i lungorna finns. Däremot innehåller de flesta e-cigaretter det beroendeframkallande ämnet nikotin.[5]

Dessutom har på senare år kommit rapporter om riskerna med de ångburna smaktillsatserna, som är godkända i livsmedel men vid inandning kan innebära oanade risker. Vissa studier har noterat risk för "popcorn-lunga", oxidativ stress, DNA-förändringar och celldöd.[5] Forskning har antytt att vejpande kan ge stela blodkärl,[6] och i USA har fram till 2019, 22 personer dött i sjukdomar relaterade till e-cigarettbruk.[7]

En systematisk forskningsöversikt[8] från statliga SBU visar att bland personer som använder snus eller e-cigaretter är det fler som med tiden börjar använda röktobak, än bland personer som inte använder snus eller e-cigaretter. Resultaten är mer tillförlitliga för e-cigaretter än för snus.[8] Bland personer som redan röker tobak och som då även börjat använda snus eller e-cigaretter går det inte att avgöra om det finns samband med senare förändrade rökvanor eller inte.[8]

År 2023 uppmärksammades det i Danmark, där E-cigaretter inte får säljas, [9] att barn så unga som 10 år rökte E-cigaretter, så kallade Puffbars. [10]

Juridisk status

[redigera | redigera wikitext]

Genom en ändring av det så kallade Tobakproduktdirektivet fastställde EU 2014 att samtliga medlemsstater skulle införa nationell reglering av elektroniska cigaretter, i marknadsharmoniserande syfte.[11] Övriga medlemsländer genomförde direktivets krav 20 maj 2016. I Sverige pågick samtidigt en rättstvist mellan ett svenskt e-cigarettbolag och Läkemedelsverket angående huruvida e-cigaretter skulle betraktas som läkemedel. Till följd av tvisten försenades lagstiftningsprocessen och förarbetena till den nuvarande Lag (2017:425) om elektroniska cigaretter kom ut först 2 mars 2017.[12] Lagförslaget klubbades igenom 16 maj 2017 och lagen trädde i kraft 1 juli samma år.

I Sverige får e-cigaretter enbart säljas till personer över 18 år och reglerna gällande marknadsföring är lika som för tobaksprodukter. Från 2 januari 2018 får e-cigaretter och e-vätska inte säljas om de inte uppfyller vissa produktkrav, bland annat får inte flaskor med påfyllningsvätska rymma mer än 10 ml.[13]

  1. ^ ”Läkemedelsverket, 25 april 2013: E-cigaretter med nikotin är vanligtvis läkemedel”. Arkiverad från originalet den 1 november 2013. https://web.archive.org/web/20131101051835/http://www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/Nyheter-2013/E-cigaretter-med-nikotin-ar-vanligtvis-lakemedel/. Läst 31 maj 2014. 
  2. ^ ”XSmoke, om e-cigaretter”. https://www.xsmoke.com/se/om-e-cigaretter.html. Läst 26 februari 2015. 
  3. ^ ”Veckans nyord: vejpa”. Språktidningen. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191030182000/https://spraktidningen.se/blogg/veckans-nyord-vejpa. Läst 30 oktober 2019. 
  4. ^ ”Här är årets alla nyord”. Språktidningen. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191030182000/https://spraktidningen.se/nyord2015. Läst 30 oktober 2019. 
  5. ^ [a b] Bäsén, Anna (24 maj 2018). ”Forskarnas larm: Du blir dum av att röka e-cigaretter”. Hälsoliv. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191030181947/https://www.expressen.se/halsoliv/kronikorer/anna-basen/forskarnas-larm-visar-trenden-gor-dig-dum-/. Läst 30 oktober 2019. 
  6. ^ Juto, Ulrika (26 mars 2019). ”E-cigaretter ger stela blodkärl”. www.hjart-lung.se. http://www.hjart-lung.se/vart-arbete/tidningen-status/artiklar/e-cigg-ger-stela-karl/. Läst 30 oktober 2019. 
  7. ^ Larsson, Ebba (10 oktober 2019). ”17-åring död – kopplas till e-cigaretter”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/17-aring-dod-kopplas-till-e-cigaretter/. Läst 30 oktober 2019. 
  8. ^ [a b c] ”Samband mellan snus, e-cigaretter och tobaksrökning”. www.sbu.se. 15 juni 2020. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-bereder/samband-mellan-snus-e-cigaretter-och-tobaksrokning/. Läst 15 juni 2020. 
  9. ^ ”Tusentals produkter konfiskerade i Danmark. Avisen Danmark, läst 15 juni 2023.”. https://avisendanmark.dk/danmark/tusindvis-af-produkter-konfiskeret-og-boeder-for-over-36-millioner-paa-vej-kaempe-indsats-mod-ulovlige-puff-bars. 
  10. ^ ”E-cigaretter i Danmark. Avisen Danmark, läst 7 juni 2023.”. https://avisendanmark.dk/politik/puffbars-faar-boern-i-10-aars-alderen-til-at-true-og-afpresse-hinanden-kommune-advarer-foraeldre. 
  11. ^ ”Tobaksproduktdiret 2014”. 2014. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32014L0040. Läst 16 juli 2017. 
  12. ^ ”Regeringens proposition 2016/17:132 - Genomförande av tobaksproduktdirektivets bestämmelser om e-cigaretter”. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2017425-om-elektroniska-cigaretter-och_sfs-2017-425. Läst 16 juli 2017. 
  13. ^ ”Lag (2017:425) om elektroniska cigaretter”. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2017425-om-elektroniska-cigaretter-och_sfs-2017-425. Läst 16 juli 2017. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]