Hoppa till innehållet

Fläckdvärgspett

Från Wikipedia
Fläckdvärgspett
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHackspettartade fåglar
Piciformes
FamiljHackspettar
Picidae
SläktePicumnus
ArtFläckdvärgspett
P. innominatus
Vetenskapligt namn
§ Picumnus innominatus
AuktorBurton, 1836
Synonymer
Grönvit dvärgspett

Fläckdvärgspett[2] (Picumnus innominatus) är en fågel i familjen hackspettar inom ordningen hackspettartade fåglar, den enda i släktet Picumnus som förekommer i Asien.[3]

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Fläckdvärgspetten är en omisskännlig mycket liten (9-10,5 cm) hackspett med kort stjärt. Huvudet är pregnant tecknad med olivgrått på hjässa, örontäckare och submustaschstreck samt vitt ögonbrynsstreck och mustaschstreck. Ovansidan är olivgrön med vitt på stjärtens mitt, medan undersidan är vitaktig med tydliga svarta fläckar och band. Hanen har också svartfläckigt rostbeige panna.[4]

Revirlätet är ett ljust "ti-ti-ti-ti-ti" och en högljudd, metallisk trumning. Bland övriga läten hörs gnissliga "sik-sik-sik" och vassa "tit".[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fläckdvärgspett delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]

Tillfälligt har den påträffats i Hong Kong.[1]

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Fläckdvärgspetten har av vissa placerats i det egna släktet Vivia på basis av det enorma geografiska avståndet till övriga arter i släktet Picumnus som förekommer i Central- och Sydamerika. Rent utseendemässigt är den dock relativt lik och DNA-studier visar att den är försvånsvärt nära släkt med de övriga.[5]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Fläckdvärgspetten hittas i städsegrön och blandad skog, inklusive ungskog och bambu, upp till 1830 meters höjd, på Malackahalvön mellan 915 och 1370 meter över havet. Den ses ofta i blandade artgrupper, födosökande efter insekter, framför allt myror men även mätarlarver, vivlar och långhorningar. Arten är stannfågel.[6]

Fågeln häckar mellan januari och maj. Hanen uppvaktar genom att cirkla runt honan och följa efter henne utmed grenarna. Båda könen hjälps åt att hacka ut boet i bambu eller ett lågt träd, ett till fem meter ovan mark. Däri lägger honan två till fyra glansigt vita ägg.[4]

Jan–May. Male displays by circling around mate and pursuing her around branch. Nest excavated by both sexes, at 1–5 m,..Diet consists of insects and their larvae, especially ants, but also geometrid caterpillars, weevils (Curculionidae) and longhorn beetles

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförlust,[7] dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ganska vanlig till vanlig genom stora delar av utbredningsområdet.[8]

På svenska har fågeln även kallats grönvit dvärgspett.

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Picumnus innominatus Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2015.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ [a b c] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:178-179, ISBN 978-1-84330-746-4
  5. ^ Fuchs, J., Ohlson, J.I., Ericson, P.G.P. & Pasquet, E. (2006) Molecular phylogeny and biogeographic history of the piculets (Piciformes: Picumninae). J. Avian Biol. 37(5): 487–496.
  6. ^ Winkler, H. & Christie, D.A. (2019). Speckled Piculet (Picumnus innominatus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/56123 18 januari 2019).
  7. ^ Tracewski, L.; Butchart, S.H.M.; Di Marco, M.; Ficetola, G.F.; Rondinini, C.; Symes, A.; Wheatley, H.; Beresford, A.E.; Buchanan, G.M. 2016. Toward quantification of the impact of 21st-century deforestation on the extinction risk of terrestrial vertebrates. Conservation Biology.
  8. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 2002. Handbook of the Birds of the World, vol. 7: Jacamars to Woodpeckers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]