Grönvingad sångare

	Grönvingad sångare; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Lövsångare; Phylloscopidae
Släkte	Phylloscopus
Art	Grönvingad sångare; P. umbrovirens
Vetenskapligt namn
	§ Phylloscopus umbrovirens
Auktor	(Rüppell, 1840)
Synonymer
	Seicercus umbrovirens

Grönvingad sångare^[3] (Phylloscopus umbrovirens) är en huvudsakligen afrikansk fågel i familjen lövsångare inom ordningen tättingar.^[4]

Kännetecken

Utseende

Grönvingad sångare är en mycket liten färglös tätting men medelstor lövsångare med en kroppslängd på 10-11 centimeter. Den är rätt kompakt, jämnstor med gransångare men något större och kraftigare. Ovansidan är varmbrun med tydligt gulgröna kanter på vingtäckare, vingpennor och stjärt. Undersidan är beigegrå till smutsvit, med rödbrun anstrykning på flanker och undergump. I ansiktet syns ett otydligt beige ögonbrynsstreck. Näbben är tunn och spetsig, benen mörka.^[5]

Läte

Sången är högljudd och explosiv, innehållande drillande toner påminnande om svartmes eller entita. Den avslutas lövsångarlikt fallande men i form av en snabb drill. Lätet är rätt långt, fallande och metalliskt.^[5]

Utbredning och systematik

Grönvingad sångare förekommer huvudsakligen i östra Afrika, men även i ett bestånd på sydvästra Arabiska halvön. Den delas in i nio underarter med följande utbredning:^[4]

Phylloscopus umbrovirens yemenensis – förekommer på sydvästra Arabiska halvön
Phylloscopus umbrovirens umbrovirens – förekommer i Eritrea till Etiopien och nordvästra Somalia
Phylloscopus umbrovirens omoensis – förekommer i västra och södra Etiopien
Phylloscopus umbrovirens williamsi – förekommer i norra Somalia (Erigavedistriktet)
Phylloscopus umbrovirens mackenzianus – förekommer i södra Sydsudan, norra och östra Uganda och centrala Kenya
Phylloscopus umbrovirens dorcadichroa – förekommer från sydöstra Kenya till norra Tanzania
Phylloscopus umbrovirens alpinus – förekommer i Ruwenzoribergen i nordöstra Kongo-Kinshasa och sydvästra Uganda
Phylloscopus umbrovirens wilhelmi – förekommer från östra Kongo-Kinshasa till Rwanda och sydvästra Uganda (Kivu Volcanoes)
Phylloscopus umbrovirens fugglescouchmani – förekommer i östra Tanzania (Ulugurubergen)

Släktestillhörighet och släktskap

DNA-studier^[6] visar att släktet Phylloscopus är parafyletiskt gentemot Seicercus. Dels är ett stort antal Phylloscopus-arter närmare släkt med Seicercus-arterna än med andra Phylloscopus (däribland grönvingad sångare), dels är inte heller arterna i Seicercus varandras närmaste släktingar. Olika taxonomiska auktoriteter har löst detta på olika sätt. De flesta expanderar numera Phylloscopus till att omfatta hela familjen lövsångare^[4]^[7], vilket är den hållning som följs här. Andra flyttar bland andra grönvingad sångare till ett expanderat Seicercus^[2]. Grönvingad sångare utgör en klad tillsammans med övriga afrikanska arter i släktet, där närmast släkt med rostkronad sångare.^[6]

Familjetillhörighet

Lövsångarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.^[8] Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Phylloscopidae. Lövsångarnas närmaste släktingar är familjerna cettior (Cettiidae), stjärtmesar (Aegithalidae) samt den nyligen urskilda afrikanska familjen hylior (Hyliidae).

Levnadssätt

Grönvingad sångare är en vanligt förekommande fågel i bergsskogar upp till 4.300 meters höjd, i bambu, trädljung och enskog, men även i wadis och kanjoner med buskar och frodig växtlighet. Den är mycket aktiv. Under häckningen ses den enstaka eller i par, men utanför häckningstiden formar den gärna flockar med andra småfåglar.^[5]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig eller lokalt mycket vanlig.^[9]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2012 Phylloscopus umbrovirens Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ [a b] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
^ [a b c] Baker, K. 1997. Warblers of Europe, Asia and North Africa. Princeton University Press, Princeton.
^ [a b] Per Alström, et al. (2018). ”Complete species-level phylogeny of the leaf warbler (Aves: Phylloscopidae) radiation”. Molecular Phylogenetics and Evolution 126: sid. 141–152. doi:10.1016/j.ympev.2018.03.031.
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör grönvingad sångare.
Bilder & media
Wikispecies har information om Phylloscopus umbrovirens.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Phylloscopus umbrovirens Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[H&M-2] [a b] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

[SOF-3] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14

[CC-4] [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11

[Warblers-5] [a b c] Baker, K. 1997. Warblers of Europe, Asia and North Africa. Princeton University Press, Princeton.

[Alström-6] [a b] Per Alström, et al. (2018). ”Complete species-level phylogeny of the leaf warbler (Aves: Phylloscopidae) radiation”. Molecular Phylogenetics and Evolution 126: sid. 141–152. doi:10.1016/j.ympev.2018.03.031.

[IOC-7] Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.

[8] Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.

[9] Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]