Helminthophis praeocularis
Utseende
Helminthophis praeocularis Status i världen: Kunskapsbrist[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Kräldjur Reptilia |
Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
Familj | Anomalepididae |
Släkte | Helminthophis |
Art | Helminthophis praeocularis |
Vetenskapligt namn | |
§ Helminthophis praeocularis | |
Auktor | Amaral 1924 |
Hitta fler artiklar om djur med |
Helminthophis praeocularis[2] är en kräldjursart som beskrevs av den brasilianske herpetologen Afrânio Pompílio Gastos do Amaral 1924. Helminthophis praeocularis ingår i släktet Helminthophis, och familjen Anomalepididae.[3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
Utbredning och ekologi
[redigera | redigera wikitext]H. praeocularis är en art som är endemisk i Colombia, i Sydamerika.[4] Fyndplatserna är glest fördelade. De ligger 200 till 1200 meter över havet. Exemplaren vistas i ursprungliga skogar. Ödlan jagas av ormen Micrurus mipartitus.[1] Honor lägger ägg.[4]
Hot
[redigera | redigera wikitext]Inget är känt om ödlans population och möjliga hot. IUCN listar arten med kunskapsbrist (DD).[1]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Rivas, G., Ramírez Pinilla, M., Calderón, M., Renjifo, J., Urbina, N., Caicedo, J. & Ines Hladki, A. 2013 Helminthophis praeocularis . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 30 december 2023.
- ^ Amaral,A. do (1924) Helminthophis., Proc. New England zool. Club, Boston, 9: 25-30
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (24 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/helminthophis+praeocularis/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ [a b c] Helminthophis praeocularis i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 30 december 2023.
|