Inkakakadua
Inkakakadua Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Papegojfåglar Psittaciformes |
Familj | Kakaduor Cacatuidae |
Underfamilj | Cacatuinae |
Släkte | Lophochroa Bonaparte, 1857 |
Art | Inkakakadua L. leadbeateri |
Vetenskapligt namn | |
§ Lophochroa leadbeateri | |
Auktor | (Vigors, 1831) |
Utbredning | |
Underarter | |
L. l. leadbeateri (Vigors, 1831) L. l. mollis (Mathews, 1912) | |
Synonymer | |
Skär kakadua Cacatua leadbeateri |
Inkakakadua[2] (Lophochroa leadbeateri) är en medelstor kakadua som placeras som ensam art i släktet Lophochroa.[3]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Med sin mjuktexturerade vita och laxrosa fjäderdräkt och stora, bjärt röda och gula tofs anses skär kakadua allmänt vara den vackraste av alla kakaduor.[4] Den blir omkring 38 centimeter lång.[5] Hannen har svarta och honan rödbruna ögon.[6]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Molekylär analys som publicerades 1999 tyder på att placeringen av denna art i ett monotypiskt släkte, Lophochroa, är giltig.[4] Inkakakaduan finns i torra och halvtorra inlandsområden i Australien. Den delas upp i två underarter:[3]
- L. l. mollis – förekommer i västra Australien
- L. l. leadbeateri – förekommer i centrala och östcentrala Australien
Ekologi och hot
[redigera | redigera wikitext]Till skillnad från rosenkakadua (Eolophus roseicapilla) har inkakakadua minskat i antal på grund av de förändringar som människans framfart medfört i Australiens torra inland. Medan rosenkakaduor gärna bebor röjd och delvis röjd mark, kräver inkakakadua stora skogsområden och föredrar särskilt sådana med Callitris, Allocasuarina och Eucalyptus. De placerar inte heller sina bon nära varandra och trivs därför inte i fragmenterade, delvis röjda områden, och deras utbredningsområde minskar.[4] Den Internationella naturvårdsunionen (IUCN) placerar den dock fortfarande i kategorin livskraftig.[1]
Häckning och beteende
[redigera | redigera wikitext]Honan lägger 2–4 ägg i september till november. Äggen ruvas av båda föräldrarna i 25 dagar. Ungarna blir flygfärdiga efter omkring 55 dagar.[5] Fåglarna lever i flockar om upp till 1 000 djur.[5]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Benjamin Leadbeater (1773–1851), engelsk handlare i specimen.[7]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] BirdLife International 2012 Cacatua leadbeateri Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 maj 2015.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
- ^ [a b c] Major Mitchell's Cockatoo i engelskspråkiga Wikipedia 1 juli 2006
- ^ [a b c] Inka-Kakadu i tyskspråkiga Wikipedia 1 juli 2006
- ^ Uno Plazikowski (1970). Stora burfågelboken i färg (andra upplagan). Stockholm: Norstedts. sid. 225. ISBN 91-20-04548-4
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Major Mitchell's Cockatoo i engelskspråkiga Wikipedia 1 juli 2006, där följande anges som källor:
- Skär kakadua i IUCN:s rödlista
- Flegg, Jim. Birds of Australia: Photographic Field Guide Sydney: Reed New Holland, 2002. (ISBN 1-876334-78-9)
- ”Zazu the Major Mitchells cockatoo”. 14 januari 2024. http://fluffies.org/en/fluffies_view_page.php?id=127. Läst 27 oktober 2006.
- Inka-Kakadu i tyskspråkiga Wikipedia 1 juli 2006
- Uno Plazikowski (1970). Stora burfågelboken i färg (andra upplagan). Stockholm: Norstedts. sid. 225. ISBN 91-20-04548-4
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikispecies har information om inkakakadua.
- Wikimedia Commons har media som rör inkakakadua.
- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|