Hoppa till innehållet

Jair Bolsonaro

Från Wikipedia
Jair Bolsonaro
Bolsonaro september 2022.
FöddJair Messias Bolsonaro
21 mars 1955[1][2] (69 år)
Glicério, delstaten São Paulo, Brasilien
Medborgare iBrasilien
Utbildad vidAcademia Militar das Agulhas Negras
SysselsättningPolitiker[3], officer
Befattning
Ledamot av Rio de Janerios stadsfullmäktige (1989–1991)
Ledamot av Brasiliens deputeradekammare för Rio de Janeiro (1991–2018)
Brasiliens tillträdande president (2018–2018)
Brasiliens president (2019–2022)
Mercosurs president pro tempore (2019–2019)
Politiskt parti
Partido Liberal (–)
MakaRogéria Nantes Nunes Braga
(g. 1992–1996)[4]
Ana Cristina Valle
(g. 1997–2007)[5][6][7]
Michelle Bolsonaro
(g. 2007–)[8]
Barn5
FöräldrarPercy Geraldo Bolsonaro[9]
Utmärkelser
Time 100 (2019)[10]
Ig Nobelpriset (2020)[11]
Time 100 (2020)[12]
Årets korrupta person (2020)[13]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Jair Messias Bolsonaro, [ʒaˈiʁ bowsoˈnaɾu], född 21 mars 1955 i Glicério i delstaten São Paulo, är en brasiliansk politiker (Socialliberala partiet, PSL) och pensionerad militärofficer. Han var Brasiliens president 2019–2022 efter att ha vunnit presidentvalet 2018.[14][15] Från 1991 till 2018 satt han i Brasiliens deputeradekammare för delstaten Rio de Janeiro. Den 30 oktober 2022 förlorade Bolsonaro presidentvalet till Luiz Inácio Lula da Silva, och blev den första brasilianska presidenten att förlora omvalet på 30 år.[16][17] [18]

Under sin 27-åriga period som kongressledamot blev han känd för sitt starka stöd för nationalkonservatism. Han är en stark motståndare till samkönade äktenskap och homosexualitet,[19] abort,[20] drogliberalism[21] och sekularism.[22] Inom utrikespolitiken har han förespråkat för närmare relationer med USA och Israel.[23][24] Han beskrivs vara en polariserande och kontroversiell politiker vars åsikter och kommentarer har beskrivits som högerextrema och populistiska.[25][26]

Bolsonaros hantering av covid-19-pandemin i Brasilien kritiserades över det politiska spektret; han försökte bagatellisera pandemin och dess effekter, motsatte sig karantänåtgärder och avskedade två hälsoministrar, medan antalet dödsfall ökade snabbt.[27] Den allmänna opinionen, som hade varit gynnsam under hans första år i ämbetet, blev negativ under större delen av 2020.[28] Han är under utredning inför internationella brottmålsdomstolen i Haag för brott mot mänskligheten, folkmord och ekocid.[29]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Jair Bolsonaro har italienska och tyska rötter. Han är politiskt konservativ och har en bakgrund som yrkesmilitär. Han har varit medlem av deputeradekammaren, en av kongressens två kammare.

Han har bland annat uttryckt nostalgi för den brasilianska militärdiktaturen 1964–1985, och kallat diktaturen för en "mycket bra" period som "hindrade Brasilien från att falla under Sovjetunionens inflytande".[30] Han har även uttryckt stöd för Augusto Pinochet och hans militärdiktatur i Chile, och sade i en intervju 1998 att "Pinochet borde ha dödat fler människor".[31]

Bolsonaro vann första omgången i presidentvalet 2018 och mötte därefter Arbetarpartiets Fernando Haddad i en avgörande andra omgång, där han vann valet med 55 procent.[14] Inför valet ledde han även i opinionsmätningarna, vilket förklarades med att han byggt sin kampanj på att komma till rätta med korruption i landet.[32]

Kontroverser

[redigera | redigera wikitext]

Bolsonaro har gjort en rad manschauvinistiska, homofobiska och rasistiska uttalanden och beskrivs som högerextrem.[32][33][34][35] Han har bland annat kallat Yanomamifolket för kannibaler och sagt att han själv inte skulle ha något problem med att äta människokött.[36] Han har även fört en kontroversiell politik när det kommer till coronaviruspandemin 2019–2021 och covid-19. Den 7 juli 2020 rapporterades det att han själv hade testats positivt för covid-19.[37]

Regnskog

[redigera | redigera wikitext]

Bolsonaro har öppet lovat att skövla regnskog och ses som ett stort hot mot regnskogen, djurlivet och Brasiliens ursprungsbefolkning.[38][39][40]

Politiska positioner

[redigera | redigera wikitext]

Bolsonaros politiska åsikter har beskrivits som nationalistiska och populistiska.[41] Han har under sin långa politiska karriär uttryckt högerextrema åsikter.[42] Han har gjort uttalanden som beskrivits som förolämpande, homofoba,[43] våldsuppmuntrande,[44] kvinnohatande, sexistiska,[45] eller rasistiska.[46][44]

Jair Bolsonaro är känd för sitt starka motstånd mot vänsterpolitik. Han är motståndare till samkönat äktenskap, miljölagstiftning,[47] abort, invandring (särskilt från Haiti, Afrika och Mellanöstern, som han en gång kallade "mänsklighetens avskum"),[48] drogliberalism och sekularism på federal nivå. Han har också gjort uttalanden till försvar för den brasilianska militärregeringen (en diktatur känd för ständiga brott mot de mänskliga rättigheterna).[49]

Journalisten Glenn Greenwald kallade Bolsonaro för "den mest kvinnofientliga, hatiska valda tjänstemannen i den demokratiska världen".[50] Den brittiska nyhetstidningen The Economist kallade honom en "radikal" och en "religiös nationalist".[51]

Bolsonaro har jämförts med USA:s tidigare president Donald Trump, som han även har goda relationer med.[52][53]

Privatliv

[redigera | redigera wikitext]

Bolsonaro har varit gift tre gånger och har fem barn. Hans första maka var Rogéria Nantes Braga, som han har tre söner med. Hans andra äktenskap var med Ana Cristina Valle. Med henne fick han sin fjärde son.

År 2007 gifte han sig med sin tredje och nuvarande maka Michelle de Paula Firmo Reinaldo. Paret har en dotter tillsammans.[54] Medan han arbetade i kongressen anställde Bolsonaro Michelle som sekreterare och under de följande två åren fick hon ovanliga befordringar och hennes lön mer än tredubblades. Han tvingades avskeda henne efter att högsta federala domstolen beslutat att nepotism är olagligt i den offentliga förvaltningen.[53] Från 2018 är Bolsonaro och hans maka bosatt i Barra da Tijuca, en välbärgad förort till Rio de Janeiro.[32]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ GeneaStar, GeneaStar person-ID: bolsonaroja.[källa från Wikidata]
  2. ^ Jair Bolsonaro, Munzinger Personen (på brasiliansk portugisiska), Munzinger person-ID: 00000031555, läst: 1 maj 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.workwithdata.com , läst: 27 september 2024.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tal pai, tal filho, Terra (på brasiliansk portugisiska), läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.metropoles.com , läst: 26 april 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, noticias.uol.com.br , läst: 26 april 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, politica.estadao.com.br , läst: 26 april 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ Silas Malafaia celebra casamento do deputado Bolsonaro na Mansão Rosa (på brasiliansk portugisiska), Último Segundo, 22 mars 2013, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ geni.com.[källa från Wikidata]
  10. ^ Nancy Gibbs (red.), Most Influental People 2019, Time (på engelska), Time Inc., läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ Trump, Johnson, Bolsonaro win medical education award, The Business Standard (på engelska), läs online .[källa från Wikidata]
  12. ^ Nancy Gibbs (red.), Most Influental People 2020, Time (på engelska), Time Inc., läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ 2020 PERSON OF THE YEAR IN ORGANIZED CRIME AND CORRUPTION (på engelska), projektet för rapportering av organiserad brottslighet och korruption, läs online.[källa från Wikidata]
  14. ^ [a b] ”Far-right Bolsonaro is Brazil's new leader” (på brittisk engelska). BBC News. 29 oktober 2018. https://www.bbc.com/news/world-latin-america-46013408. Läst 1 november 2018. 
  15. ^ ”TSE aprova por unanimidade candidatura de Bolsonaro à Presidência” (på portugisiska). G1. https://g1.globo.com/politica/eleicoes/2018/noticia/2018/09/06/tse-aprova-por-unanimidade-candidatura-de-bolsonaro-a-presidencia.ghtml. Läst 13 september 2018. 
  16. ^ Hellekant, Johan (30 oktober 2022). ”Lula da Silva vinner brasilianska valet”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/WR0vrr/valet-i-brasilien-stor-polarisering-enligt-expert. Läst 31 oktober 2022. 
  17. ^ Nicas, Jack (30 oktober 2022). ”Brazil Elects Lula, a Leftist Former Leader, in a Rebuke of Bolsonaro” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/live/2022/10/30/world/brazil-presidential-election. Läst 31 oktober 2022. 
  18. ^ ”Bolsonaro signalerar samarbete med maktöverföring, men medger inte valnederlag. CNN läst 2 november 2022.”. https://edition.cnn.com/2022/11/01/americas/bolsonaro-brazil-elections-protests-intl-latam/index.html. 
  19. ^ ”LGBTQ Brazilians on edge after self-described ‘homophobic’ lawmaker elected president” (på engelska). NBC News. https://www.nbcnews.com/feature/nbc-out/lgbtq-brazilians-edge-after-self-described-homophobic-lawmaker-elected-president-n925726. Läst 26 februari 2021. 
  20. ^ ”Bolsonaro svärs in som president - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7123806. Läst 26 februari 2021. 
  21. ^ ”Brazil's Bolsonaro enacts tough drug policy changes”. AP NEWS. 6 juni 2019. https://apnews.com/article/e6f3607897bc4f2080cc585082c5140e. Läst 26 februari 2021. 
  22. ^ ”Afro-Brazilian religions in danger in Bolsonaro's Brazil”. The Brazilian Report. 7 januari 2019. https://brazilian.report/society/2019/01/07/afro-brazilian-religions-brazil-bolsonaro/. Läst 26 februari 2021. 
  23. ^ ”Will Brazil’s Jair Bolsonaro Become Trump’s New Best Friend?”. Observer. 7 oktober 2018. https://observer.com/2018/10/brazil-elections-jair-bolsonaro-donald-trump/. Läst 26 februari 2021. 
  24. ^ ”Brazil’s Workers’ Party likens pro-Israel presidential front-runner to Hitler” (på amerikansk engelska). www.timesofisrael.com. https://www.timesofisrael.com/brazils-workers-party-likens-pro-israel-presidential-front-runner-to-hitler/. Läst 26 februari 2021. 
  25. ^ Brooke, James (25 juli 1993). ”Conversations/Jair Bolsonaro; A Soldier Turned Politician Wants To Give Brazil Back to Army Rule (Published 1993)” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/1993/07/25/weekinreview/conversations-jair-bolsonaro-soldier-turned-politician-wants-give-brazil-back.html. Läst 26 februari 2021.  [inloggning kan krävas]
  26. ^ ”Opinion | Brazilian Swamp Drainer” (på amerikansk engelska). Wall Street Journal. 8 oktober 2018. ISSN 0099-9660. https://www.wsj.com/articles/brazilian-swamp-drainer-1539039700. Läst 26 februari 2021.  [inloggning kan krävas]
  27. ^ ”Coronavirus: How pandemic turned political in Brazil” (på brittisk engelska). BBC News. 12 juni 2020. https://www.bbc.com/news/world-latin-america-53021248. Läst 29 april 2021. 
  28. ^ ”Brazil president's approval rating among worst since return to democracy: poll” (på engelska). Reuters. 8 juli 2019. https://www.reuters.com/article/us-brazil-politics-poll-idUSKCN1U322O. Läst 26 juli 2021. 
  29. ^ ”Action against Bolsonaro takes an unprecedented step at the International Criminal Court as indigenous people prepare to denounce him for genocide and ecocide in court” (på amerikansk engelska). 1 juli 2021. Arkiverad från originalet den 16 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210716235634/https://morningexpress.in/action-against-bolsonaro-takes-an-unprecedented-step-at-the-international-criminal-court-as-indigenous-people-prepare-to-denounce-him-for-genocide-and-ecocide-in-court/. Läst 24 juli 2021. 
  30. ^ Philip Reeves (30 juli 2018). ”Dictatorship Was A 'Very Good' Period, Says Brazil's Aspiring President”. NPR. https://www.npr.org/2018/07/30/631952886/dictatorship-was-a-very-good-period-says-brazil-s-aspiring-president?t=1643196182948. Läst 26 januari 2022. 
  31. ^ Mike Kuhlenbeck (27 december 2019). ”Dreams of Dictatorship and the Nightmare of Brazil’s Jair Bolsonaro”. The Humanist. https://thehumanist.com/magazine/january-february-2020/features/dreams-of-dictatorship-and-the-nightmare-of-brazils-jair-bolsonaro/. Läst 26 januari 2022. 
  32. ^ [a b c] ”Stora framgångar för Bolsonaros högerparti | SvD”. SvD.se. https://www.svd.se/bolsonaro-ingen-kupp-pa-gang. Läst 17 oktober 2018. 
  33. ^ Svahn, Clas (17 oktober 2018). ”Jair Bolsonaro hoppar av de sista valdebatterna - DN.SE” (på svenska). DN.SE. https://www.dn.se/nyheter/varlden/jair-bolsonaro-hoppar-av-de-sista-valdebatterna/. Läst 17 oktober 2018. 
  34. ^ ”Därför stödjer brasilianska fotbollsstjärnor en högerextrem presidentkandidat”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2018-10-10/darfor-stodjer-brasilianska-stjarnor-en-hogerextrem. Läst 17 oktober 2018. 
  35. ^ ”Brasilien: Bolsonaro hoppas på seger genast”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4rlden/brasilien-bolsonaro-hoppas-p%C3%A5-seger-genast-1.9754001. Läst 17 oktober 2018. 
  36. ^ ”‘I’d eat an Indian’: rivals seize on unearthed Bolsonaro cannibalism boast” (på engelska). the Guardian. 9 oktober 2022. https://www.theguardian.com/world/2022/oct/09/brazil-jair-bolsonaro-cannibalism-boast. Läst 9 oktober 2022. 
  37. ^ Collin, Lotten. ”Bolsonaro har testats positivt för covid-19”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7510836. Läst 7 juli 2020. 
  38. ^ ”Brazil's new leader promised to exploit the Amazon—but can he?”. Environment. 31 oktober 2018. https://www.nationalgeographic.com/environment/2018/10/brazil-president-jair-bolsonaro-promises-exploit-amazon-rain-forest/. Läst 9 juli 2019. 
  39. ^ Wolfe, Zoë Schlanger, Daniel. ”We already know what Jair Bolsonaro’s vision for the Amazon would look like” (på engelska). Quartz. https://qz.com/1446831/what-will-happen-to-the-brazilian-rainforest-under-jair-bolsonaro/. Läst 9 juli 2019. 
  40. ^ Giacomo, Carol (19 mars 2019). ”Opinion | Brazil’s New President Threatens ‘the Lungs of the Planet’” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2019/03/19/opinion/brazil-rain-forest.html. Läst 9 juli 2019. 
  41. ^ Boadle, Anthony (28 september 2017). ”Far-right presidential hopeful aims to be Brazil's Trump” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/article/us-brazil-politics-bolsonaro-interview-idUSKCN1C2384. Läst 24 juli 2021. 
  42. ^ ”With Rousseff on the ropes, Brazil's far right sees an opening” (på engelska). the Guardian. 5 maj 2016. http://www.theguardian.com/world/2016/may/05/brazil-far-right-dilma-rousseff-impeachment. Läst 24 juli 2021. 
  43. ^ ”Who is Jair Bolsonaro? | DW | 28.10.2018” (på brittisk engelska). DW.COM. Deutsche Welle. https://www.dw.com/en/who-is-jair-bolsonaro/a-45083300. Läst 24 juli 2021. 
  44. ^ [a b] ”A Trump-like politician in Brazil could snag the support of a powerful religious group: evangelicals” (på amerikansk engelska). Washington Post. ISSN 0190-8286. https://www.washingtonpost.com/news/acts-of-faith/wp/2017/11/28/a-trump-like-politician-in-brazil-could-snag-the-support-of-a-powerful-religious-group-evangelicals/. Läst 24 juli 2021. 
  45. ^ ”Brazilian congressman ordered to pay compensation over rape remark” (på engelska). the Guardian. 18 september 2015. http://www.theguardian.com/world/2015/sep/18/brazilian-congressman-rape-remark-compensation. Läst 24 juli 2021. 
  46. ^ ”“I wouldn’t rape you because you’re not worthy of it.”” (på engelska). NewsComAu. 29 april 2016. https://www.news.com.au/lifestyle/real-life/is-this-the-worlds-most-repulsive-politician/news-story/926a4a59cf6132f770dfdbd46f610e97. Läst 24 juli 2021. 
  47. ^ ”Jair Bolsonaro’s Brazil Is a Disaster for the Amazon and Global Climate Change” (på engelska). www.vice.com. https://www.vice.com/en/article/43ejw3/jair-bolsonaros-brazil-is-a-disaster-for-the-amazon-and-global-climate-change. Läst 24 juli 2021. 
  48. ^ ”Bolsonaro and the Brazilian far right” (på engelska). openDemocracy. https://www.opendemocracy.net/en/democraciaabierta/bolsonaro-and-brazilian-far-right/. Läst 24 juli 2021. 
  49. ^ ”Brazil's far-right presidential contender gets soft drink named after him” (på engelska). the Guardian. 14 januari 2018. http://www.theguardian.com/world/2018/jan/14/brazil-jair-bolsonaro-energy-drink-bolsomito. Läst 24 juli 2021. 
  50. ^ Greenwald, Glenn. ”The Most Misogynistic, Hateful Elected Official in the Democratic World: Brazil’s Jair Bolsonaro” (på engelska). The Intercept. https://theintercept.com/2014/12/11/misogynistic-hateful-elected-official-democacratic-world-brazils-jair-bolsonaro/. Läst 24 juli 2021. 
  51. ^ ”Jair Bolsonaro hopes to be Brazil’s Donald Trump”. The Economist. 9 november 2017. ISSN 0013-0613. https://www.economist.com/the-americas/2017/11/09/jair-bolsonaro-hopes-to-be-brazils-donald-trump. Läst 24 juli 2021. 
  52. ^ ”Why Brazil's president-elect Jair Bolsonaro really is the 'Trump of the Tropics'” (på brittisk engelska). The Telegraph. 29 oktober 2018. ISSN 0307-1235. https://www.telegraph.co.uk/news/2018/10/29/brazils-president-elect-jair-bolsonaro-really-trump-tropics/. Läst 24 juli 2021. 
  53. ^ [a b] ”Racist remarks, third wives: Many similarities between Donald Trump and Jair Bolsonaro”. The Economic Times. https://economictimes.indiatimes.com/magazines/panache/racist-remarks-third-wives-many-similarities-between-donald-trump-and-jair-bolsonaro/articleshow/70941450.cms?from=mdr. Läst 9 oktober 2022. 
  54. ^ ”Who is Jair Bolsonaro's wife Michelle and what has she said about the Amazon forest fires?” (på brittisk engelska). The Sun. 27 augusti 2010. https://www.thesun.co.uk/news/7724057/jair-bolsonaros-wife-michelle-brazil-president-amazon-rainforest-fires/. Läst 26 februari 2021. 
Politiska uppdrag
Företräddes av
Michel Temer 		 Brasiliens president
2019 – 2022 		Efterträddes av
Luiz Inácio Lula da Silva
v • r
Brasiliens presidenter
Gamla republiken
(1889-1930)		Brasiliens presidents flagga
Vargaseran
(1930-1945)
Fjärde republiken
(1945-1964)
Militärdiktaturen
(1964-1985)
Nya republiken
(1985-)
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Jair_Bolsonaro&oldid=54882749”