Laurentius Palumbus
| Laurentius Palumbus | |
| Född | 1615[1] Vreta klosters församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 4 juni 1667[1] Vreta klosters församling[1], Sverige |
| Begravd | Vreta klosters kyrka[1] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Teolog |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag[1] Kontraktsprost, Gullbergs kontrakt (1650–1667)[1] Kyrkoherde, Vreta klosters församling (1650–1667)[1] | |
| Barn | Christina Palumbus (f. 1649) |
| Föräldrar | Nicolaus Palumbus[1] Ragnild Larsdotter |
| Släktingar | Samuel Palumbus (syskon) Ericus Nicolai (syskon) Magnus Gripenklo (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Laurentius Palumbus, född 1615 i Vreta klosters församling, Östergötland, död 4 juni 1667 i Vreta klosters församling, Östergötlands län, var en svensk präst.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Laurentius Palumbus föddes 1615 i Vreta klosters församling. Han var son till kyrkoherden Nicolaus Palumbus (1568–1650) och Ragnhild Larsdotter (Laurin) (1580–1623). Palumbus blev 7 september 1635 student vid Uppsala universitet under namnet Wretensis och avlade 22 maj 1646 magisterexamen. Han prästvigdes 1647 och blev 1650 kyrkoherde i Vreta Klosters församling och kontraktsprost i Gullbergs kontrakt. Han riksdagsman vid riksdagen 1659–1660 och preses vid prästmötet 1665. Palumbus avled 1667 och begravdes i Vreta klosters kyrka av biskopen i Linköpings stift.[2]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Plaumbus gifte sig första gången 1647 med Mechtild Månsdotter (1625–1658). Hon var dotter till kyrkoherden Magnus Haraldi Wallerstadius i Linköpings församling och Kjerstin Thyrilsdotter (Stålhandske). De fick tillsammans barnen Nils Palumbus (född 1648), Christina Palumbus som var gift med kyrkoherden Theseus Magni Rydelius (1636–1708) i Väderstads församling, Anna Palumbus (född 1652), Margareta Palumbus (1654–1683), Lars Palumbus (född 1657) och tre barn som dog i späd ålder.[2]
Palumbus gifte sig andra gången 1660 med Anna Enander (född 1615–1667). Hon var dotter till kyrkoherden i Nicolaus Petri i Västra Eneby församling. Anna Enander var änka efter kyrkoherden Daniel Laurentii Daalhemius i Kättilstads församling.[2]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1643 – De appetitu sensitivo, Uppsala.[2]
- 1646 – Idea doctrinae politicae, Uppsala.[2]
- In rectoratum Benedicti Oxenstjerna.[2]
- 1665 – De conjugio, diss. syn.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i] Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 2, 1917, s. 123-124, läst: 25 februari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel (1917). Linköpings stifts herdaminne D. 2. Linköping. sid. 123-124. Libris 41148
