Hoppa till innehållet

RW Cygni

Från Wikipedia
RW Cygni
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSvanen
Rektascension20t 28m 50,59027s[1]
Deklination+39° 58′ 54,4180″[1]
Skenbar magnitud ()8,05 - 9,70[2]
Stjärntyp
SpektraltypM3-4 Ia-Iab[3]
VariabeltypHalvregelbunden variabel[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-18,39 ± 0,52[1] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -3,255[1] mas/år
Dek.: -5,511[1] mas/år
Parallax ()0,4602 ± 0,0897[1]
Avståndca 3 600  (1 620 ± 40[4] pc)
Absolut magnitud ()-6,41[5]
Detaljer
Radie1 103 +251−177[6] R
Luminositet126 000[4] L
Temperatur3 600[7] K
Andra beteckningar
BD+39 4208, AG+39 2148, GSC 03156-00747, HIC 101023, HIP 101023, IRAS 20270+3948, IRC +40424, 2MASS J20285059+3958543, PPM 85033, RAFGL 2590, TYC 3156-747-1, UCAC2 45716650, RW Cygni, Gaia DR3 2067323928874639872, Gaia DR2 2067323928874639872[8]

RW Cygni är en ensam stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Svanen omkring en grad öster om Gamma Cygni. Den har en minsta skenbar magnitud av ca 9,7[2] och kräver ett mindre teleskop för att kunna observeras. Gaia Data Release 2-parallaxen för RW Cygni är 0,4602 ± 0,0897 mas eller ett avstånd på cirka 2 200 parsec.[1] RW Cygni antas ingå i stjärnföreningen Cygnus OB9 och därför ligga omkring 3 600 ljusår från solsystemet.[6][9] Nyare observationer baserade på parallaxerna för angränsande OB-stjärnor ger RW Cygni ett avstånd på 1620 parsec.[4] Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca -18 km/s.[1]

RW Cygni är en ljusstark röd superjätte med en bolometrisk ljusstyrka på mer än 100 000 gånger solens.[10][5] Dess spektraltyp anges i General Catalog of Variable Stars som M2-4Ia-Iab och täcker intervallet av tidigare publicerade värden. Den har definierats som en standardstjärna för MK-spektralklassen M3-M4Ia-Iab.[3] År 2005 beräknades den effektiva temperaturen till 3 600 K, vilket ger en radie på 980 solradier.[5] En alternativ beräkning ger en högre temperatur på 3 920 K och en motsvarande lägre radie på 680 solradier.[10] Ett nyare mått baserat på dess vinkeldiameter (5,09 mas) och Gaia Data Release 2 parallax ger den en större radie på 1 100 solradier,[6] vilket skulle göra RW Cygni till en av de största kända stjärnorna. Med det mer konservativa värdet, om den placerades i mitten av solsystemet, skulle den sträcka sig förbi Mars omloppsbana och in i asteroidbältet.

Ljuskyra för RW Cygni, plottad från Hipparcos data[11]

Den initiala massan av RW Cygni har uppskattats från dess position i förhållande till teoretiska evolutionära stjärnspår till cirka 20 solmassor.[10] Observationer av dess atmosfär tyder på att den förlorar massa med en hastighet av 3,2 × 10−6 solmassa per år.[12]

RW Cygni klassificeras som en halvregelbunden variabel stjärna med subtypen SRc, vilket anger att den är en kall superjätte.[2] Dess ljusstyrka varierar mellan magnitud +8,0 och +9,5 med en period på 580 ± 80 dygn. Ingen lång sekundärperiod har observerats.[13]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, RW Cygni, 30 maj 2024..
  1. ^ [a b c d e f g h] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/GCVS. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
  3. ^ [a b] Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989). "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars". Astrophysical Journal Supplement Series. 71: 245. Bibcode:1989ApJS...71..245K. doi:10.1086/191373. S2CID 123149047.
  4. ^ [a b c] Davies, Ben; Beasor, Emma R. (March 2020). "The 'red supergiant problem': the upper luminosity boundary of Type II supernova progenitors". MNRAS. 493 (1): 468–476. arXiv:2001.06020. Bibcode:2020MNRAS.493..468D. doi:10.1093/mnras/staa174. S2CID 210714093.
  5. ^ [a b c] Levesque, Emily M.; Massey, Philip; Olsen, K. A. G.; Plez, Bertrand; Josselin, Eric; Maeder, Andre; Meynet, Georges (2005). "The Effective Temperature Scale of Galactic Red Supergiants: Cool, but Not As Cool As We Thought". The Astrophysical Journal. 628 (2): 973–985. arXiv:astro-ph/0504337. Bibcode:2005ApJ...628..973L. doi:10.1086/430901. S2CID 15109583.
  6. ^ [a b c] Norris, Ryan (2021-03-01). An Interferometric Imaging Survey of Red Supergiant Stars. Bibcode:2021csss.confE.263N. doi:10.5281/zenodo.4567641.
  7. ^ Norris, Ryan P. (2019). Seeing Stars Like Never Before: A Long-term Interferometric Imaging Survey of Red Supergiants (PDF) (PhD). Georgia State University.
  8. ^ Hämtad 2024-08-01.
  9. ^ Famaey, B.; Jorissen, A.; Luri, X.; Mayor, M.; Udry, S.; Dejonghe, H.; Turon, C. (2005). "Local kinematics of K and M giants from CORAVEL/Hipparcos/Tycho-2 data. Revisiting the concept of superclusters". Astronomy and Astrophysics. 405: 165. arXiv:astro-ph/0409579. Bibcode:2005A&A...430..165F. doi:10.1051/0004-6361:20041272. S2CID 17804304.
  10. ^ [a b c] Josselin, E.; Plez, B. (2007). "Atmospheric dynamics and the mass loss process in red supergiant stars". Astronomy and Astrophysics. 469 (2): 671. arXiv:0705.0266. Bibcode:2007A&A...469..671J. doi:10.1051/0004-6361:20066353. S2CID 17789027.
  11. ^ "Hipparcos Tools Interactive Data Access". Hipparcos. ESA. Hämtad 8 december 2021.
  12. ^ Mauron, N.; Josselin, E. (2011). "The mass-loss rates of red supergiants and the de Jager prescription". Astronomy and Astrophysics. 526: A156. arXiv:1010.5369. Bibcode:2011A&A...526A.156M. doi:10.1051/0004-6361/201013993. S2CID 119276502."
  13. ^ Kiss, L. L.; Szabó, Gy. M.; Bedding, T. R. (2006). "Variability in red supergiant stars: Pulsations, long secondary periods and convection noise". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 372 (4): 1721–1734. arXiv:astro-ph/0608438. Bibcode:2006MNRAS.372.1721K. doi:10.1111/j.1365-2966.2006.10973.x. S2CID 5203133.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]