Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2015-06

Wikimedia Foundation Board of Trustees elections 2015

This is a message from the 2015 Wikimedia Foundation Elections Committee. Translations are available.

Voting has begun for eligible voters in the 2015 elections for the Wikimedia Foundation Board of Trustees. Questions and discussion with the candidates for the Board will continue during the voting.

The Wikimedia Foundation Board of Trustees is the ultimate governing authority of the Wikimedia Foundation, a 501(c)(3) non-profit organization registered in the United States. The Wikimedia Foundation manages many diverse projects such as Wikipedia and Commons.

The voting phase lasts from 00:00 UTC May 17 to 23:59 UTC May 31. Click here to vote. More information on the candidates and the elections can be found on the 2015 Board election page on Meta-Wiki.

On behalf of the Elections Committee,
-Gregory Varnum (User:Varnent)
Volunteer Coordinator, 2015 Wikimedia Foundation Elections Committee

Posted by the MediaWiki message delivery 17:20, 17 May 2015 (UTC) • Translate • Get help

Styrelsen för Wikimedia Foundation är rörelsens högsta beslutande organ och verkar på ett övergripande, strategiskt plan. För närvarande finns det tio platser i styrelsen. En är reserverad för Jimmy Wales, i egenskap av rörelsens grundare. Fyra platser beslutar styrelsen själv över, som en chans att få in specifik kompetens. Två platser väljer lokalföreningarna (som Wikimedia Sverige). Tre röstas fram av Wikimediagemenskapen. Det är dessa tre platser som nu är aktuella. Det kan vara värt att ta en stund och fundera på vad man vill att styrelsen skall syssla med, och vem man i så fall bör rösta på. /Julle (diskussion) 17 maj 2015 kl. 20.04 (CEST)

Som personlig reflektion skulle jag vilja slänga in att det förstås påverkar att all diskussion sker på engelska, så jag kan tycka att det vore bra om fler från andra och mindre projekt gjorde sina röster hörda, för att försäkra oss om att de styrelsemedlemmar som gemenskapen röstar fram inte samtliga har ett perspektiv som är väldigt fokuserat på engelskspråkiga Wikipedia. /Julle (diskussion) 17 maj 2015 kl. 20.09 (CEST)

@Julle, eller vem som helst: Är "Board of Trustees" stiftelsen WMF:s styrelese? Jag har dåligt förstånd om förvaltning och dess funktioner, men jag uppfattade Board of Trustees som nåt sorts granskningsorgan. Är det styrelsen skulle jag vilja att bannern uppdateras till "Röstningen till Wikimedia Foundations styrelse, Board of Trustees, har börjat". För tillfället står det "Röstningen till Wikimedia Foundation Board of Trustees har börjat". Det är min översättning och jag vågade inte förtydliga närmare eftersom jag inte begrep.--LittleGun (diskussion) 18 maj 2015 kl. 09.26 (CEST)

Ja, "Board of Trustees" översätts lämpligen som "styrelse". Det är lite krångligare på engelska där man kan använda sig av en rad termer beroende på sammanhang (se en:Board of directors), men på svenska håller vi oss till ett ord oavsett. /Julle (diskussion) 18 maj 2015 kl. 12.32 (CEST)

Ok, tack! Jag justerade din ändring så att "namnet" Board of Trustees framkommer enligt mitt förslag ovan.--LittleGun (diskussion) 18 maj 2015 kl. 13.27 (CEST)

Det blir säkert bra – det är inte en nackdel om folk lär sig vad Board of Trustees (en inte helt genomskinlig term även för många svenskar som talar god engelska) innebär, men jag vill för tydlighets skull poängtera att det inte är ett namn mer än "styrelsen" i "styrelsen för Wikimedia Sverige" är ett namn. Versalerna handlar mer om att engelsk ortografi inte riktigt fungerar som svensk. /Julle (diskussion) 18 maj 2015 kl. 13.54 (CEST)

Det var min tanke och det var därför jag använde fnuttar runt "namnet". Och "Board of Trustees" är ändå någon sorts officiell benämning som valts, och som verkar vara väldigt valfri, i stället för den för mig vanligaste "board of directors" eller andra som "board of governors", "board of managers", "board of regents", "board of trustees", och "board of visitors" som är listade i den engelska artikeln . Kanske ska "Board of Trustees" avversaliseras.--LittleGun (diskussion) 18 maj 2015 kl. 14.30 (CEST)

E-sport

På Wikipediadiskussion:Att skriva om sport har Ambrosiani skrivit ett antal osignerade exempel på relevanskriterier för e-sport. De har tyvärr inte lett till någon debatt, trots att de skrevs för över ett halvår sedan. Nog måste det finnas några som dels kan ämnet, dels har intresse av att anpassa relevanskriterierna även för det. Ambrosianis initiativ är vällovligt, de nuvarande relevanskriterierna för sport går svårligen att anpassa till e-sport, och det vore synd om det faktum att de är osignerade lett medarbetare att hoppa över diskussionsinläggen.

Jag kanske ska i korthet förklara anledningen till det här inlägget: Nyligen har en okänd IP-adress ett par gånger lagt upp en artikel Honda650 om en påstådd World of Tanks-spelare. Just den artikeln är knappast relevant: Spelaren är bara känd som nick online, både hens namn och bostadsort är okända, och inget konkret nämns om spelarens prestationer förutom ett antal rykten. Men medan jag konstaterade detta, kom jag samtidigt på att vi faktiskt inte har några regler som styr e-sport. Eftersom jag knappt kan någonting om sportformen tycker jag det vore bra om de som kan – några Wikipedianer borde i alla fall finnas! – blev uppmärksammade om diskussionen. / Ternarius_D 17 maj 2015 kl. 22.17 (CEST)

Tack för att du lyfter detta! Vi hade en diskussion i oktober 2014 men kom inte fram till konsensus. Vet inte riktigt hur såna här diskussioner förs på Wikipedia och när de kan betraktas som "klara". mvh Aron Ambrosiani 18 maj 2015 kl. 14.50 (CEST)

När de är "klara" tror jag ingen vet riktigt, Wikipedia är rätt så ostrukturerat på den punkten. Min förhoppning är att diskussionen utmynnar i tillräckligt många förslag så att man kan hänvisa till dem när man stöter på fler nyskapade artiklar i ämnet. Om diskussionen dessutom leder till att någon som är mer insatt i ämnet sammanfattar diskussionsinläggen i några faktiska relevanskriterier är det ju så mycket bättre. / Ternarius_D 18 maj 2015 kl. 15.00 (CEST)

Det är ju det jag gjorde till att börja med :) Ska jag försöka sammanfatta + flytta till nyskapad sida Wikipedia:Att skriva om e-sport? Och klistra över diskussionen dit? Är det ett bra tillvägagångssätt? mvh Aron Ambrosiani 18 maj 2015 kl. 16.04 (CEST)

Ja lägg upp det någonstans. dessa kriterier bestäms inte i diskussioner utan i "verkligheten" i skarpa case i artikelrymden. Men det är då bra att kunna överföra dessa diskussioner med slutsatser till en plats där de spars.Yger (diskussion) 18 maj 2015 kl. 16.08 (CEST)

Ordnat överflyttning, ska försöka sammanfatta från diskussionssidan också. Dvs nu finns relevanskriterier (förslag) på Wikipedia:Att skriva om e-sport och diskussion på Wikipediadiskussion:Att skriva om e-sport. mvh Aron Ambrosiani 18 maj 2015 kl. 16.10 (CEST)

Hur långt har användningen av Wikidata kommit?

Har olika sifferuppgifter, t.ex. folkmängd för tätorter från SCB, börjat flytta över till Wikidata? Finns det några exempel på hur det ser ut?

I artikeln Ukrainas ekonomi, lade jag in siffror från SCB om Sveriges handelsutbyte med Ukraina de senaste åren. Motsvarande kunde man göra för andra (par av) länder. Ju mer systematiskt man angriper problemet, desto mer av en mall- och robotuppgift skulle det bli. Så hur långt bort är det att ta till Wikidata för ett sådant projekt? Jag lovar inte att sätta igång med detta, utan det är mer av en nyfiken fråga. --LA2 (diskussion) 21 april 2015 kl. 16.35 (CEST)

Vi har gjort en hel del prov och experiment och till exemepel mallen {{auktoritetsdata}} tar data hellt och fult från Wikidata Men vi har inte systematiskt börjat ta bassiffror eller basdata från Wikidata för något större artikelsortiment. Själv har jag ansatsen att SCB siffror för de från 2016 gällande Sveriges folkbokföringsdistrikt skall underhållas i Wikidata och användas i mallar. det finns också en idé att skapa artiklar om franska ostar där allt data i infoboxen skulle tas från Wikidata, då det redan finns där. Och om det funkar med distrikten ligger det nära till hands också fixa SCB siffror för kommunerna.Yger (diskussion) 21 april 2015 kl. 16.47 (CEST)

Förhoppningsvis sker det aldrig. Projektet blir bara skörare ju mer som centraliseras. Om Wikidata ligger nere någon gång och vital information bara finns där så blir artiklarna oläsbara. Smetanahue (diskussion) 21 april 2015 kl. 16.50 (CEST)

Många av sveriges orter finns på mer än ett dussin språkversioner. Detsamma gäller sveriges kommuner. Idag visar dessa mycket olika siffror och i olika grader av föråldrat data. Genom att ta siffror från Wikidata kan all visa samma och aktuella siffror. Och om du inte alls bryr dig om andra språkversioner, så kan svwp dra fördel av Wikidata när det gäller orter från andra platser än Sverige. Hur ofta går du in och uppdaterar inaktuell ortsbefolkningssiffror?Yger (diskussion) 21 april 2015 kl. 16.57 (CEST)

Befolkningssiffror är bara ett exempel. Kärnan i Wikipedia är att innehållet är decentraliserat, genom fria licenser. Det är därmed oavhängigt Wikidata, Wikimedia och andra verktyg. Att det finns spegelsiter är en grundbult i själva konceptet, så alla tendenser till centralisering är i sig problematiska. Smetanahue (diskussion) 21 april 2015 kl. 17.18 (CEST)

Användning av centralt uppdaterat data är bättre än decentraliserat, redundant och ouppdaterat data. Tänk om swahiliska Wikipedia hade använt Wikidata, då hade det inte längre stått att Fredrik Reinfeldt är Sveriges statsminister. Det stora problemet som jag ser med Wikidata är att datastrukturen inte är genomtänkt. /ℇsquilo 21 april 2015 kl. 18.04 (CEST)

Själva artiklarna kan givetvis inte skrivas genom Wikidata, jag antar att vi endast åsyftar faktarutor här. Att olika språkversioner alltid kommer vara olika bra på olika områden är ofrånkomligt, och bra. Smetanahue (diskussion) 21 april 2015 kl. 18.07 (CEST)

Reflektion: "Att olika språkversioner alltid kommer vara olika bra på olika områden är ofrånkomligt" låter troligt, men att det är bra följer inte logiskt av detta. Kan du motivera varför det är bättre att vissa språkversioner är sämre andra jämfört med att de alla vore lika bra? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 21 april 2015 kl. 22.12 (CEST)

Jag tolkar det så att skillnaden mellan språkversioner är ett värde i sig. Det är en åsikt jag till fullo delar. När jag skriver artiklar på olika språk föredrar jag att använda skilda källor. Tostarpadius (diskussion) 21 april 2015 kl. 22.15 (CEST)

@Tostarpadius: Det var inte riktigt vad jag frågade. Menar du att det är bra att vissa språkversioner är sämre på ett område i en artikel än andra språkversioner? Om så är fallet, vad tillför denna försämring? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 21 april 2015 kl. 22.22 (CEST)

Direkt felaktiga uppgifter är givetvis aldrig av godo, men att alla siffror inte är uppdaterade är inget större problem. Att alla artiklar om samma ämne inte är lika utförliga är dock direkt positivt. Tostarpadius (diskussion) 21 april 2015 kl. 22.31 (CEST)

Kan du förklara varför det skulle vara "direkt positivt"? Låt säga att vi har en artikel som är totalt uttömmande och har källor för varje påstående. Vad är det positiva med att en annan språkversions artikel inte är det? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 21 april 2015 kl. 22.36 (CEST)

För mig är det ett egenvärde att språkversionerna inte är översättningar utan självständiga uppslagsverk, med egna styrkor och svagheter. Tostarpadius (diskussion) 23 april 2015 kl. 11.30 (CEST)

Översättningarna är nästan alltid ett urval av materialet och med lokala betoningar, så det är ingen större risk att uppslagsverken inte blir självständiga. -- Innocent bystander (diskussion) 23 april 2015 kl. 12.39 (CEST)

Just det vill jag slå vakt om, men Ainali verkar eftersträva likriktning. Tostarpadius (diskussion) 23 april 2015 kl. 17.29 (CEST)

@Tostarpadius: Det Ainali talar om är "totalt uttömmande artiklar [som har] källor för varje påstående." Tillskriv inte andra användare åsikter de inte har gett uttryck för! -- Innocent bystander (diskussion) 23 april 2015 kl. 20.26 (CEST)

Användaren anser att det är önskvärt att sådana kopieras på alla språkversioner. Det är likriktning! Tostarpadius (diskussion) 23 april 2015 kl. 20.29 (CEST)

@Tostarpadius: Jag kan inte se i texten ovan att jag har skrivit det du säger. Att två artiklar på olika språkversioner båda är uttömmande och källbelagda behöver inte innebära att de ska kopieras, att de ska formuleras på samma sätt eller att de ens ska ha samma källor. Det jag tycker är att alla språkversioner är värda att vara lika bra, medan du verkar tycka att det finns ett egenvärde med att vissa är sämre än andra. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 23 april 2015 kl. 21.14 (CEST)

Tack för förtydligandet! Egenvärdet ligger i att de är olika. Om man uppnår lika hög kvalitet är det givetvis positivt, så länge det inte handlar om att allt är översättningar. Tostarpadius (diskussion) 24 april 2015 kl. 06.08 (CEST)

Det trist att varje diskussion om Wikidata ska handla om ett principiellt motstånd mot alla förslag till att hantera data centralt. Diskussionen verkar föras utifrån premissen att en universalöversättare har implementerats i MediaWiki och att alla wikipedior snart ska strömlinjeformas, vilket inte kommer vara möjligt på ett bra tag. Huvudsyftet här är att underlätta underhåll och tillägg av vissa data och därigenom minska dubbelarbete. Vi bestämmer alltid lokalt hur mycket data vi vill hämta centralt.

Den huvudsakliga fördelen med självständiga wikipedior är att de kan fungera som testlabb för varandra. Detta märks främst i variationer vad gäller policy och kultur (vilket i viss mån också samordnas över tid efter att vi identifierat best practise). Jag har svårt att se hur det skulle hotas av att vi lokalt på svenska Wikipedia (nota bene) beslutar oss för att hämta befolkningsdata från Wikidata. Väsk ✎ 23 april 2015 kl. 18.56 (CEST)

Den huvudsakliga fördelen med självständiga wikipedior är att man via interwikin kan hitta andra infallsvinklar. Dessutom främjar det kreativitet. Tostarpadius (diskussion) 24 april 2015 kl. 06.13 (CEST)

För uppgifter om export begränsas vi i dagsläget av programvaran. Wikidata kan bara ange antal, inte mått (man kan exempelvis berätta hur många våningar en skyskrapa har, men inte hur hög den är). För att detta ska fungera måste programvaran kunna hantera valutor, vilket tyvärr verkar ligga ganska långt fram i tiden. Folkmängd är däremot en typ av uppgifter som med fördel kan hämtas från Wikidata, förutsatt att det programmeras på rätt sätt. Väsk ✎ 21 april 2015 kl. 17.08 (CEST)

@Väsk: Pengar innehåller både valuta-problemet och penningvärde-problemet, så de diskussioner jag sett har väl krävt att man ska ange valuta i kombination med ett penningvärde-datum. Alla properties på d:Wikidata:WikiProject Economics som är relaterad till pengar är "pending". -- Innocent bystander (diskussion) 21 april 2015 kl. 18.48 (CEST)

@LA2: Ett problem är att det ännu inte finns infrastruktur i Wikibase client för att hantera källor på ett bra sätt. Det går idag inte att hämta data från en godtyckligt valt objekt på Wikidata, och innan vi kan det, kan vi inte använda Wikidatas teknik för källor. -- Innocent bystander (diskussion) 21 april 2015 kl. 18.48 (CEST)

För information, det verkar bara vara ett par veckor ifrån att det går att hämta data från en godtyckligt valt objekt på Wikidata. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 21 april 2015 kl. 22.16 (CEST)

Det låter lovande. -- Innocent bystander (diskussion) 22 april 2015 kl. 08.34 (CEST)

För att återkomma till Tostarpadius invändning: jag har för mig att det går att ha olika värden, med olika källor (och eventuellt något olika definitioner), på Wikidata. Ett av värdena skulle användas som förval, medan man i varje artikel kan välja vilken variant man använder. Har jag förstått rätt? Hur enkelt går det då man läser artikeln att se källhänvisningen och eventuella kommentarer om vad värdet representerar (felfaktorer etc.)? --LPfi (diskussion) 24 april 2015 kl. 09.17 (CEST)

Det är korrekt uppfattat, på ruwp har man till exempel gjort en övergripande inställning att hellre ta värden med källan "Great Soviet Encyclopedia (1969—1978)" än "Gemeinsame Normdatei". ♥Ainali ^diskussion_bidrag 24 april 2015 kl. 11.39 (CEST)

Det var ju snarast en farhåga från min sida om det här skulle starta i större skala. Särskilt när det gäller historiska personer i äldre tid är det vanligt att på wikidata hitta väldigt dåligt underbyggda födelseår och födelseorter. I allmänhet går det ofta att hitta källor som har andra upplysningar, men vad som skulle behöva framgå är att alla dessa oftast är väldigt dåligt underbyggda gissningar. Tyvärr blir det ju svårt att infoga källor till "icke-uppgifter" eller källor som säger att alla försök att utifrån tillgängligt material bestämma födelseår och födelseort är fåfänga. Jag vill nog kunna se att man kan hantera diskussionerna kring sådant i aktuell artikel och inte behöva hantera det på metanivå för att uppgifterna inte finns i själva artikeln utan i en automatgenererad mall. Men det är säkert problem så går att lösa och hittils har ju ingen information börjat importeras så det finns ju inget skäl att måla fan på väggen.FBQ (diskussion) 24 april 2015 kl. 12.25 (CEST)

Jag kan faktiskt inte begripa poängen med att ha olika faktauppgifter på olika språkversioner. Sverige har inte en annan stadsminister bara för att men läser Wikipedia på swahili och Storumans kommun har inte fler invånare bara för att man läser på nederländska. /ℇsquilo 24 april 2015 kl. 13.59 (CEST)

Nu är ju verkligheten inte alltid riktigt så enkel. Sverige har alltid bara haft en statsminister men det finns många andra länder där flera olika personer varit statsminister. Hur många personer som bor i Storumans kommun beror på vilka man inkluderar som boende där. Nu har visser SCB en specifik standard som är standardversion i Sverige idag men så ser det ju inte ut överallt eller historiskt. När det inte finns tillförlitliga uppgifter handlar det också vanligen om uppskattningar som kan variera väldigt. Det finns absolut inget självändamål att uppgifter skiljer sig åt, men om det blir omöjligt att korrigera tveksamma uppgifter på enskilda språkversioner finns ju en påtaglig risk att felaktigheter inte längre kommer att korrigeras.FBQ (diskussion) 24 april 2015 kl. 15.44 (CEST)

Något jag tror vi blir tvungna att ta lokalt är uppgifter om vilket land orter som Taipei och Sevastopol ligger i. Det är enklare att ta de redigeringskrigen lokalt. Vi har inte riktigt kravet här att det som står i infoboxen under land, behöver vara ett suveränt självständigt land, likt det krav som finns på P17 på Wikidata. Beroende på ämnesområde varierar förstås dessa typer av svårigheter. -- Innocent bystander (diskussion) 24 april 2015 kl. 15.59 (CEST)

Enligt Wikidata ligger Taipei i Republikeb Taiwan och Sevastopol ligger i både Ukraina och Ryssland. Ungefär som i verkligheten. Jag tycker för övrigt att det är en smula ironiskt att uppgiften att Sevastopol ligger i Ukraina är importerad från ryska Wikipedia. /ℇsquilo 25 april 2015 kl. 08.08 (CEST)

Det är att redigeringskrig och att konsensusdiskussioner kan gå över huvudet på oss jag är rädd för i sådana fall. -- Innocent bystander (diskussion) 25 april 2015 kl. 08.59 (CEST)

Med tanke på att de nästan alla ukrainare pratar ryska flytande (och många av dem har det som modersmål), så är det kanske inte så konstigt att ryskspråkiga Wikipedia kan ha den typen av information. ⬤Bοⅰⅵе 25 april 2015 kl. 09.07 (CEST)

Jag tror att Wikidata måste gå in för något som liknar policyn på Commons. Där är t.ex. felaktigheter i en karta ingen orsak att radera kartan, om den representerar någon spridd syn på saken. Felet, eller det att saken är omstridd, bör förstås noteras i kartans beskrivning. På samma sätt bör Wikidata kunna tillhandahålla också värden som uppfattas felaktiga av någon, om de representerar en viktig alternativ syn. Då kan grälen om vilken version som är riktig föras på de olika versionerna av Wikipedia, där sakkunskapen bör finnas och där diskussionen kan föras på användarnas eget språk. --LPfi (diskussion) 24 april 2015 kl. 18.07 (CEST)

Det finns i princip redan en sådan policy. Det som kanske skiljer är vilken "rank" olika påståenden har. Att "Fredrik Reinfeldt är Sveriges statminister" kan stå, men ska inte har "preffered rank", utan "normal rank". (Det kommer då inte upp som standard när man importerar värden från WD, men går att hämta med mallar som är konstruerade för att hämta den typen av info) Att "jorden är platt" får också stå, men ska ha "deprecated rank", eftersom påståendet är felaktigt, men tidigare kanske ansetts ha varit sant. Jag initierade själv ganska nyligen en diskussion där vi lyckades enas om att tillåta oss radera påståenden som av misstag lagts in av robotar eller av klottrande WP-användare, utan att det funnits något egentligt stöd utanför Wiki-världen. Innan den diskussionen var det tveksamt om ens sådana påståenden kunde tas bort från Wikidata. -- Innocent bystander (diskussion) 25 april 2015 kl. 11.33 (CEST)

Går det att få närmare beskrivet hur den här "rankingen" skall fungera? Om jag tar exemplet Gustav Vasa - han anges nu på wikidata som född 1496. Det finns nog källor på minst 10-15 olika årtal. Inget kan sägas vara belagt även om 1496 brukar anses troligast - vilken rank skalk dessa årtal ha.? Han han anges också på wikidata som född på Rydboholms slott. Här brukar ju annars Lindholmens gård anges som troligast. Men egentligen kan han i själva verket likaväl vara född någon annanstans - vilken rank skall de här uppgifterna ha?FBQ (diskussion) 26 april 2015 kl. 10.31 (CEST)

”	The normal rank is assigned to all statements by default. A normal rank provides no judgement or evaluation of a value's accuracy and currency and therefore should be considered neutral. ... The preferred rank is assigned to the most current statement or statements that best represent consensus (be scientific consensus or the Wikidata community consensus). ... The deprecated rank is used for statements that are known to include errors or that represent outdated knowledge.	„
– d:Help:Ranking

@FBQ: Så svaret är nog att Rudbecks Atlantis kan du ha som "deprecated" om det någon källa säger det, för det är vi tämligen säkra inte stämmer. Vilken som helst annan vettig källbelagd uppgift kan du ha som "normal" och om någon kan anses vara mer säker än andra påstående ska den ha "preffered" rank. Säger en användare/robot att han är född i ett utedass utanför Tromsö kan du radera det. -- Innocent bystander (diskussion) 26 april 2015 kl. 11.17 (CEST)

Hur gör man med den eviga frågan här på svwp om verklig relativt formell födelseort? Det verkar vara en fråga som varje språkversion borde få utveckla sin egen praxis runt. Edaen (diskussion) 26 april 2015 kl. 10.43 (CEST)

Födelseår och -ort finns nästan alltid även i den lokala brödtexten som inte hämtas från wikidata. Så där är det nog inget problem att faktarutor också har den lokalt. 90.227.135.41 26 april 2015 kl. 11.11 (CEST)

@Edaen: Svaret är nog att man får välja någon lösning med så kallade qualifiers.

Prinsessan Estelle: 
födelseort: Haga slott. någon lämplig qualifier: svensk folkbokföring. Källa: Folkbokföringsregistret.
födelseort: Karolinska sjukhuset. någon lämplig qualifier: verklig födelseort. Källa: Någon artikel någonstans.

Vilken qualifier vet jag inte i detta fall. Det går att välja att ha någon av dessa som "preffered" om vi kommer överens om detta, men det går också att ha "normal" på bägge.

@90.227 Det läggs även in uppgifter manuellt och från kategorier, så det kan man inte vara alltför säker på. -- Innocent bystander (diskussion) 26 april 2015 kl. 11.17 (CEST)

@Ainali: Kommer man att ("om bara ett par veckor") kunna hämta en property för en annan property, dvs är en property att betrakta som ett godtyckligt objekt i detta avseende?. Exempel: Jag vill kunna hämta format för URL för Riksdagens person-id. --Larske (diskussion) 26 april 2015 kl. 14.34 (CEST)

@Larske: Ja, om jag har förstått phabricator:T49930 rätt så är det så (efter en koll i IRC verkar det vara den rådande uppfattningen där med). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 26 april 2015 kl. 23.01 (CEST)

 Gillar --Larske (diskussion) 26 april 2015 kl. 23.14 (CEST)

Arbitrary access igen

@Ainali, Larske: Det ser av d:WD:PC ut som "Arbitrary access" startar på måndag, på två utvalda projekt. Resten av projekten ska enligt planen ha det i slutet av juni. Med tanke på hur tidsplaner på WD brukar följas, så har vi det här lagom till löven börjar gulna. -- Men hellre ett system som fungerar än ett fullt av buggar. -- Innocent bystander (diskussion) 7 maj 2015 kl. 09.29 (CEST)

@Ainali, Innocent bystander: Jag har testat arbitrary access lite och det är verkligen en efterlängtad funktionalitet. Som ett exempel på vad man kan göra har jag gjort en Lua-funktion som genererar en tabell med samtliga Sveriges (d:Q34) län och där man per län får en länk till wikipediaartikeln, länskoden och vapenbilden, samt för varje kommun i länet en länk till dess wikipediaartikel, dess kommunkod, vapenbild, befolkning och tidpunkter för befolkningsuppgifterna. Allt detta hämtas från Wikidata. Som ni kan se saknas befolkningsuppgifter fortfarande i Wikidata för de flesta kommuner, men för några län (Jönköping, Kronoberg, Södermanland, Stockholm, Uppsala och Östergötland, så har befolkningen per 2014-06-30 lagts in, av Esquilo, för alla kommuner. Några kommuner har även befolkningsuppgifter per 2013-12-31. Jag la själv in senaste (2015-03-31) befolkningsuppgift för Arjeplogs kommun mest på prov.

Tabellen, där alltså alla data (förutom kolumnrubrikerna) kommer från Wikidata, är "utfällbar" och finns på modulens diskussionssida, men den skulle kunna ligga på vilken sida som helst på vilket projekt som helst där man har slagit på funktionen arbitrary access.

Liten språkkurs: weergeven (utsikt, återge?) står för Visa och verbergen (förborga?) står för Dölj. .

Då vi kanske ska undvika att diskutera på svenska på nlwp och jag inte förstår så mycket av det lokala språket på nlwp så får ni gärna kommentera här, på Wikipediadiskussion:Lua eller på min svenska diskussionssida. --Larske (diskussion) 19 maj 2015 kl. 22.08 (CEST)

Inloggningsstrul

Är det generellt, eller är det bara jag som upplevt knas med inloggningen på svwp de senaste dagarna? När man byter sidor, även förhandsgranskar, blir man ibland plötsligt utloggad och får meddelandet att man är inloggad centralt och måste uppdatera sidan för att tillämpa ens inställningar (men man blir förvisso inloggad igen vid nästa sidbyte)... /Mvh Vostok (diskussion) 18 maj 2015 kl. 14.18 (CEST)

Något sådant har inte jag stött på, så helt generellt verkar det inte att vara. / Ternarius_D 18 maj 2015 kl. 15.03 (CEST)

Eller man blir nog inte utloggad; man är centralt inloggad men sidornas utseende ändras till som om det vore en utloggning då jag har inställt på att behålla det utseende vi hade som standard fram till omkring 2010. /Mvh Vostok (diskussion) 18 maj 2015 kl. 15.20 (CEST)

Det har faktiskt jag med, och jag har alltså inte upplevt några sådana svårigheter. Ni andra, kan typen av webbläsare, brandvägg eller typ av inloggning betyda någonting i sammanhanget? Även om jag visserligen har haft lång IT-erfarenhet, så har jag aldrig varit bra på nätverk. / Ternarius_D 18 maj 2015 kl. 15.42 (CEST)

Jag har upplevt det ganska ofta på sistone = att (typ mellan redigering och förhandsgranskning) märka att jag plötsligt är utloggad. Det är inte bra alls ([väl valda svordomar]). Det återkommer med ojämna mellanrum och utan någon direkt plan. Nu har jag visserligen både brandvägg för inkommande och utgående trafik, men det har jag också haft tidigare (utan motsvarande problem). Kan någon uppgradering i wp:s programvara ligga bakom?--Paracel63 (diskussion) 18 maj 2015 kl. 16.02 (CEST)

Jag blir också till synes utloggad ibland men efter att ha "refreshat" sidan är jag inloggad igen (och har inte behövt ange lösenord igen). --MagnusA 18 maj 2015 kl. 18.02 (CEST)

Har inte själv råkat ut för det på ett tag (jobbar lite mer än vanligt och därför inte närvarande här på samma sätt), men jag ser liknande felrapporter på andra projekt. -- Innocent bystander (diskussion) 18 maj 2015 kl. 18.17 (CEST)

Det som MagnusA skriver, att det räcker med omladdning av sidan för att åter bli inloggad, har jag också upplevt en del på sistone. Det är också en ny erfarenhet för mig.--Paracel63 (diskussion) 18 maj 2015 kl. 21.39 (CEST)

Ja, så är det för mig också. /Vostok (diskussion) 18 maj 2015 kl. 22.56 (CEST)

Detta har drabbat mig på engelskspråkiga Wikipedia och på Commons flera gånger de senaste dagarna. Se även w:WP:VPT#Constantly being logged out på engelskspråkiga Wikipedia där samma problem diskuteras. --Stefan2 (diskussion) 19 maj 2015 kl. 21.46 (CEST)

MusikRUM med kort varsel

Wikimedia Sverige kommer att ha en monter på MusikRUM som RUM anordnar i Västerås nu i helgen (22-24 maj) som en del i projektet att ljudillustrera artiklar med fria inspelningar. Jag kommer att vara där, men jag har gärna sällskap av musikintresserade Wikipedianer som kan tänka sig att prata om upphovsrätt, fria licenser, deltagandekultur och annat spännande. Möjlighet till reseersättning finns (inom rimliga gränser) för dom som inte bor i Västerås, så intresserade får kontakta mig för mer information. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 20 maj 2015 kl. 17.38 (CEST)

Vad är Wikipedia värt?

På mailinglistan för Wikipedias presskontakter diskuteras just nu frågan om Wikipedia kunde/borde räknas med i BNP, och hur mycket Wikipedia i så fall skulle bistå med. (Orsaken är en intervju med Bill Gates på CNN, där han tar Wikipedia som ett exempel på saker som inte räknas med i BNP.) Då skrev en person på listan: "Jonathan Band and Jonathan Geraf estimated the consumer surplus of Wikipedia in 2013 to be in the hundred billion dollar range, by estimating how many pageviews on average a "Wikipedia research session" would include and then using various common estimates for the economic value of library research questions: http://infojustice.org/wp-content/uploads/2013/10/Wikipedias-Economic-Value-2.pdf"

Jag har börjat läsa den senare texten, och där finns mycket intressanta saker. Inget av det spelar någon roll, egentligen, eftersom Wikipedia inte är till salu, men intressant ändock.//Hannibal (diskussion) 20 maj 2015 kl. 09.26 (CEST)

Nödvändigtvis så innehåller rapporten en del mycket grova uppskattningar. Om Wikipedia skulle börja ta betalt för sina tjänster, så försvinner 75 % av läsarna. En mycket grov underskattning av hur många som skulle försvinna enligt min mening. Det går när som helst att sätta upp en spegelsite med exakt samma innehåll, varför det snabbt skulle bli ett priskrig ner mot nollstrecket. Samma sak med det potentiella reklamvärdet. Med ett mindre användarunderlag skulle det sedan bli allt svårare att kunna uppdatera artiklarna, och hela sitens återstående värde skulle snart urholkas. Beräkna bolagsvärden utifrån Alexa-rating, var ungefär det man gjorde på 90-talet, med katastrofalt resultat. -- Innocent bystander (diskussion) 20 maj 2015 kl. 11.03 (CEST)

Inte till salu – ha! Nu är det jag som sätter upp en kopiesida och kammar hem storkovan på försäljningsvärdet..! flinga 21 maj 2015 kl. 01.20 (CEST)

Räkna hur mycket folk köpte uppslagsböcker för 1990 och multiplicera med befolkningsökningen så har vi svaret. 95.195.158.59 21 maj 2015 kl. 01.58 (CEST)

En kalkyl kan utgå från vad folk skulle vara villiga betala

• 4 miljoner som bara använder svwp strömässigt (och där betalning skulle ingå i mobilabonnemanget) 1-5 kr/månad ger 100-200 MSEK/år
• 4 miljoner som regelmässigt utnyttjar wp (skolelever etc) 10-30 kr/månad (jfr donationer på 100-200 kr som ges i stor mängd) ger 500-600 MSEK/år
• 0,1-0,2 miljoner som använder svwp i sitt jobb (på samma sätt som NE) 500-1000 kr/är ger 100 MSEK

vilket ger en summa på omkring 700 msek/år.Yger (diskussion) 21 maj 2015 kl. 08.54 (CEST)

Mallar

Tre ändringar som bör göras i mallar:

• Mall:Infobox Skådespelare = alla parametrar om priser bör slås samman till en vid namn "priser".
• Mall:Infobox musiker = alla parametrar om priser bör slås samman till en vid namn "priser".
• Mall:Datorspelsfakta = alla parametrar om Distribution för olika länder till en vid namn "distribution".

J 1982 (diskussion) 15 maj 2015 kl. 22.25 (CEST)

Instämmer! Det där skrymmande och selektiva (vad gäller de två första) urvalet har retat mig länge. Dessutom är det inte konsekvent med mall:biografi och liknande mallar. Fast i fallet "priser" anser jag att "utmärkelser" är en bättre parameter (tydligare och utan omdiskuterade böjningsformer).--Paracel63 (diskussion) 16 maj 2015 kl. 14.18 (CEST)

"Priser och utmärkelser" kanske? Huvudsaken är i alla fall att det blir gjort, enwp har redan så och det är verkligen smidigit och jättebra! Men se till att det gamla systemet finns kvar tills någon bot fixat. Jag minns att jag bad om ändring redan förra året, men fick aldrig svar. Sedan skapade jag några TV-spelsartiklar ändå (vilket jag planerat innan) men hade hade varit så mycket smidigare med bara "distribution" (eller kanske "utgivning" och sedan kunna fylla i vilket land eller vilken världsdel man vill). J 1982 (diskussion) 16 maj 2015 kl. 15.44 (CEST)

Skilj på parametrar och på hur innehållet i dessa parametrar presenteras. Det går att, med befintliga parametrar och dess innehåll, presentera innehållet på många olika sätt. Då slipper man ändra i en massa artiklar. Sen kan man lägga till ytterligare parametrar för att styra hur innehållet ska visas eller att minska på den "besvärande selektiviteten". Även om man vill "slå ihop" presentationen av olika parametrar kan det vara värdefullt att behålla dem som olika parametrar i indata eftersom det är svårt att dela upp indata om man skulle ångra sig.

Här nedan har jag för {{Infobox Skådespelare}} skissat på tre olika alternativ som jämförs med nuvarande utseende. Alla dessa alternativ går att åstadkomma utan att ändra på en enda artikel som använder mallen. Personligen tycker jag nog att det nuvarande utseendet står sig väl i den jämförelsen. Är den verkligen så "skrymmande"? Bara rubriker som har ett innehåll visas. När det gäller "selektivt urval" har jag ingen åsikt, men det skulle nog kunna gå att generalisera med att tillåta ett antal "andra awards" som komplement till de fördefinierade i mallen. Om priser som nu är definierade ska sorteras kronologiskt i stället för per typ så behöver man se över samtliga 6 377 artiklar som använder mallen och justera vid behov.

Nuvarande utseende	Alternativ 1	Alternativ 2	Alternativ 3
Ingrid Bergman Född 29 augusti 1915 Död 29 augusti 1982 (67 år) Oscar Bästa kvinnliga huvudroll 1945 - Gasljus 1957 - Anastasia Bästa kvinnliga biroll 1975 - Mordet på Orientexpressen Emmy Awards Bästa kvinnliga huvudroll i miniserie eller film 1960 - Turn of the Screw 1982 - A Woman Called Golda Tony Awards Bästa kvinnliga huvudroll i en pjäs 1947 - Johanna från Lothringen	Ingrid Bergman Född 29 augusti 1915 Död 29 augusti 1982 (67 år) Priser och utmärkelser Oscar Bästa kvinnliga huvudroll 1945 - Gasljus 1957 - Anastasia Bästa kvinnliga biroll 1975 - Mordet på Orientexpressen Emmy Awards Bästa kvinnliga huvudroll i miniserie eller film 1960 - Turn of the Screw 1982 - A Woman Called Golda Tony Awards Bästa kvinnliga huvudroll i en pjäs 1947 - Johanna från Lothringen	Förnamn Efternamn Född 29 augusti 1915 Död 29 augusti 1982 (67 år)   Priser och utmärkelser Oscar Bästa kvinnliga huvudroll 1945 - Gasljus 1957 - Anastasia Bästa kvinnliga biroll 1975 - Mordet på Orientexpressen Emmy Awards Bästa kvinnliga huvudroll i miniserie eller film 1960 - Turn of the Screw 1982 - A Woman Called Golda Tony Awards Bästa kvinnliga huvudroll i en pjäs 1947 - Johanna från Lothringen	Förnamn Efternamn Född 29 augusti 1915 Död 29 augusti 1982 (67 år)   Priser och utmärkelser   Oscar Bästa kvinnliga huvudroll 1945 - Gasljus 1957 - Anastasia Bästa kvinnliga biroll 1975 - Mordet på Orientexpressen   Emmy Awards Bästa kvinnliga huvudroll i miniserie eller film 1960 - Turn of the Screw 1982 - A Woman Called Golda   Tony Awards Bästa kvinnliga huvudroll i en pjäs 1947 - Johanna från Lothringen

--Larske (diskussion) 16 maj 2015 kl. 16.19 (CEST)

@J 1982: Vilken mall på enwp är det som du refererar till? --Larske (diskussion) 16 maj 2015 kl. 16.42 (CEST)

Det räcker med en mall, sedan man man skriva:

Oscar (1957, 1957, 1975)
Emmy (1960, 1982) och liknande. Det är dock främst dator- och TV-spelsmallen jag intresserar mig för. J 1982 (diskussion) 16 maj 2015 kl. 16.54 (CEST)

@J 1982: Vilken mall på enwp är det som du refererar till? Är det en:Template:Infobox video game? Kan du ge något exempel på en artikel där det fungerar "smidigt och jättebra". --Larske (diskussion) 16 maj 2015 kl. 17.10 (CEST)

https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Far_Cry_3:_Blood_Dragon&action=edit J 1982 (diskussion) 16 maj 2015 kl. 17.12 (CEST)

@J 1982: Föredrar du alltså det engelska formatet som vi ser i en:Far_Cry_3:_Blood_Dragon, utan etiketter för länder/regioner i vänsterkolumnen? Du kan åstadkomma något liknande med befintliga versioner av mallarna {{Datorspelsfakta}} och {{Datorspelssläpp}} som är den svenska versionen av en:Template:Video game release. Här är ett par exempel med releaserna sorterade på olika sätt:

Nuvarande utseende	Alternativ 1	Alternativ 2
Far Cry 3: Blood Dragon Arbetslag Distribution Europa 1 maj 2013 (PSN) USA 30 april 2013 (PSN) 11 februari 2014 (samling) Internationell 1 maj 2013 (Windows, XBLA)	Far Cry 3: Blood Dragon Arbetslag Distribution NA: 30 april 2013 (PSN), 11 februari 2014 (samling) EU: 1 maj 2013 (PSN) INT: 1 maj 2013 (Windows, XBLA) GL: 1 april 2020 (betaversion) VAT: 1 april 2030 (specialversion)	Far Cry 3: Blood Dragon Arbetslag Distribution PlayStation Network NA: 30 april 2013 EU: 1 maj 2013 Windows, XBLA INT: 1 maj 2013 Samling NA: 11 februari 2014 Andra versioner GL: 1 april 2020 (betaversion) VAT: 1 april 2030 (specialversion)

Jag har som du ser lagt till egenpåhittade datum och versioner för Grönland och Vatikanstaten och det är bara att bygga vidare med fler vid behov. --Larske (diskussion) 16 maj 2015 kl. 19.28 (CEST)

Alternativ 1 eller 2. Vi bör också försöka få in fler deltagare i diskussionen. J 1982 (diskussion) 16 maj 2015 kl. 19.40 (CEST)

Jag föredrar alternativ 3 av Larskes ovan presenterade förslag kring faktarutan för skådespelare. Tostarpadius (diskussion) 17 maj 2015 kl. 09.16 (CEST)

Jag föredrar själv alt. 2. Det känns onödigt att behöva klicka två gånger för att visa vilka utmärkelser som döljs i faktarutan. Stort tack för kodhjälpen, förresten, Larske!--Paracel63 (diskussion) 17 maj 2015 kl. 15.38 (CEST)

Jag tycker alternativ 2 är det sämsta alternativet då det ser rörigt ut och otydligt vad som är pris och vad som är kategori. /Ariam (diskussion) 17 maj 2015 kl. 15.49 (CEST)

Du har en poäng där. Kanske går det att formatera det hela lite tydligare?--Paracel63 (diskussion) 18 maj 2015 kl. 21.42 (CEST)

När det gäller skådespelarfaktaboxen tilltalas jag mer av nuvarande eller alternativ 1. Alternativ två upplever jag som rörig och alternativ 3 innehåller onödigt mycket klickande. Däremot funderar jag på om det t.ex. går att göra bakgrundsfärgen till specifika prisrubriker lite ljusare för att skilja åt från ev. ny huvudparameter (priser och utmärkelser), så att överblicken blir tydligare? När det gäller datorspelsboxen tycker jag att antingen nuvarande eller alternativ 2 känns mer lättöverskådlig än alternativ 1. //Vätte (diskussion) 21 maj 2015 kl. 23.41 (CEST)

När nu infoboxar är på tal så önskar jag komplettering av följande parametrar:

• "yrke/uppdrag", "känd för" och "släktingar" i infobox skådespelare.
• "yrke/uppdrag" i infobox musiker

Detta då det är vanligt att exempelvis en skådespelare även kan vara regissör, sångare, musiker, teaterchef eller något annat som man vill lyfta fram. Vänligen Pontuz (diskussion) 17 maj 2015 kl. 16.33 (CEST)

Kod för dold text

Hur är det nu man skriver en upplysning i redigeringsläge som inte ska synas i artikeln? Det är väl något med <!!---> eller nåt sånt? Kan inte hitta det någonstans i mallarna. --Christian47 (diskussion) 20 maj 2015 kl. 02.13 (CEST)

<!-- kommentar --> /Julle (diskussion) 20 maj 2015 kl. 02.15 (CEST)

Tackar ödmjukast! --Christian47 (diskussion) 20 maj 2015 kl. 05.31 (CEST)

Nu har jag lagt in info om det här (längst ner i tabellen). Rätta gärna om jag uttryckt mig fel.--Paracel63 (diskussion) 21 maj 2015 kl. 22.25 (CEST)

Täckning biografier

Jag undrar hur pass stor täckning ni uppskattar vi har av personer verksamma före 1950 och som vi skulle bedöma som självklart relevanta. Jag har trott vi nu väl täckt de som finns i Nordisk familjebok och svensk upplsagsbok. Och ser också konsekventa inläggningar av personer som varit häradshövdingar, borgmästare mm. Dock i artikeln Slaget vid Lund är många tunga namn rödmarkerade, både högadliga generaler och överstar. Är täckningen betydligt sämre än jag trott?Yger (diskussion) 20 maj 2015 kl. 08.48 (CEST)

Oj, det var lite förvånande med så många rödlänkar där, jag trodde som du att täckningen var ganska god bland personer från Sverige. Bland annat FBQ har ju systematiskt gått igenom källor innehållande personer. Vad finns det för andra källor där vi i så fall skulle kunna hitta "resten"? /Hangsna (diskussion) 20 maj 2015 kl. 08.51 (CEST)

Jag vet att jag borde upphöra att förvånas över att Wikipedia inte täcker upp allt, men jag upptäcker ständigt sådana saker även inom ämnen som man tycker borde vara väl täckta. Önskelistorna är ibland sorglig läsning. Och det finns två ytterligare aspekter: vissa som redigerar låter bli att göra rödlänkar eftersom de tycker att rödlänkar inte är lika snygga som blålänkar (det är min gissning, baserat på att många underlåter att göra "uppenbara" länkar, som visar sig sakna artiklar), och vissa blåa länkar leder till pinsamt korta artiklar. Senast idag kom en fråga varför en så viktig person som Gloria Steinem hade en så kort artikel.//Hannibal (diskussion) 20 maj 2015 kl. 09.19 (CEST)

@Hannibal: Och hade Gloria Steinem-frågan kommit för ett år sedan, hade vi inte ens haft en artikel att hänvisa till. Just den artikeln skapades i samband med en av våra KVH-skrivstugor.--Paracel63 (diskussion) 21 maj 2015 kl. 22.28 (CEST)

En anledning kan vara att Någon Annan har väldigt mycket att göra och inte hinner med allt. --MagnusA 20 maj 2015 kl. 09.22 (CEST)

Täckningen är långtifrån hundraprocentig. Ännu finns det mer att hämta i Ugglan. Vad gäller Svensk uppslagsbok har FBQ kommit till R, och därefter börjat om från början. Om vi ser på artikeln om slaget vid Lund var troligen flera av de rödlänkade i början av en karriär, som snart avbröts i förtid under det fortsatta kriget. Så var det exempelvis med Georg Fredrik von Ascheberg, vars korta liv tecknas i faderns artikel. Måhända räcker det med en omdirigering? Själv har jag den senaste tiden ägnat mig mest åt att försöka fylla de ännu större luckorna på dawp. Vi närmar oss två miljoner artiklar, de tvåhundratusen. Det säger sig nästan självt att mycket fattas. En hel del danskar finns bara här. Jag måste till sist erkänna en betydande brist i min bildning: jag hade aldrig hört talas om Gloria Steinem innan jag läste denna tråd. Så hade hon heller inte hunnit åstadkomma något före 1950. Tostarpadius (diskussion) 20 maj 2015 kl. 09.49 (CEST)

Svensk uppslagsboks första upplaga hade jag kommit till P då jag valde att gå tillbaka, dels för att ta med annat än biografier, dels för att fylla ut med namn som tillkommit i andra upplagan 1947, liksom en del utomeuropeer som jag uteslöt i början. Dessutom håller jag på med Svenskt biografiskt lexikon, där är jag på D. När det är klart tror jag kanske inte att några svenska generaler som levat före 1950 kommer att saknas, däremot ganska många häradshövdingar, borgmästare, regementschefer med mera. Jag har skrivit en del series pastorum och borgmästarlängder i en del städer, och det är möjligt att jag utifrån litteraturen jag har i de områdena kommer att börja skriva lite, men det kommer i så fall att dröja och troligen bara att bli fläckvis nedslag.FBQ (diskussion) 20 maj 2015 kl. 12.49 (CEST)

När ja läser vilket otroligt jobb ni gör på denna fronten så blir jag stolt över att vara en del av gemenskapen. Att det finns luckor är inte konstigt, men ni arbetar på otroligt bra, precis som Göteborgsgänget med kvinnorna. Hoppas er ork inte tar slut utan att ni fortsätter till sista bokstaven. Adville (diskussion) 21 maj 2015 kl. 23.17 (CEST)

Korrekturläsning av artiklar

Jag har viss arbetserfarenhet av av att läsa korrektur (eller korra som jag kallar det). Jag tycker det är så himla roligt. Man känner sig medskapare av texter. Framförallt är resultatet tillfredsställande. Sysslar mest med grammatiska fel, interpunktionsfel, stavfel, tryckfel, syftningsfel och särskrivningar. Jag försöker korra nyskrivna artiklar på svenska Wikipedia. Men jag har lite svårt navigera på svenskspråkiga Wikipedia. Vad hittar jag artiklar som behöver korras? --Vannucci (diskussion) 21 maj 2015 kl. 13.34 (CEST)

I Kategori:Kvalitetskontroll finns en hel del av olika slag. --MagnusA 21 maj 2015 kl. 13.36 (CEST)

Här ;-)

Jag vet om att jag är notoriskt dålig på stavfel och interpunktionsfel. /ℇsquilo 21 maj 2015 kl. 15.20 (CEST)

Kategori:Wikipedia:Språkvård-samtliga innehåller specifikt artiklar i behov av korrekturläsning. Lsj (diskussion) 21 maj 2015 kl. 18.06 (CEST)

Missa inte heller Wikipedia:Artikelgranskningar‎. //Vätte (diskussion) 22 maj 2015 kl. 00.15 (CEST)

Uppslagsverkets död - en mediehistorisk rysare

Skulle vi kunna ha en länksamling om Wikipedia på svenskspråkiga Wikipedia där vi helst samlar nyhetsartiklar på svenska? Kanske en egen sida på svwp i stil om Wikipedia:Artiklar om Wikipedia? En bra artikel att ha med: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6169336 --Vannucci (diskussion) 25 maj 2015 kl. 17.58 (CEST)

Det finns redan, se Wikipedia:Wikipedia i media. Definiendum (?) 25 maj 2015 kl. 18.07 (CEST)

Vart finns länksamlingen? --Vannucci (diskussion) 25 maj 2015 kl. 18.14 (CEST)

I arkiven finns länkar till olika nyhetsartiklar om Wikipedia (inklusive beskrivning). Definiendum (?) 25 maj 2015 kl. 18.34 (CEST)

Wiki Remembers Flanders Fields (WW1 1914-18)

Wikimedia Belgien och Wikimedia Nederländerna har initierat ett projekt benämnt Wiki Remembers Flanders Fields (WW1 1914-18). Det riktar sig till hela den internationella wiki-gemenskapen, sträcker sig fram till slutet av 2018, och syftar till att komma ihåg alla offren för första världskriget, såväl civila, som militära. Flanderns slagfält var inte de enda slagfälten under första världskriget, men de får stå som en symbol för alla slagfälten.

De uppmanar alla länder att samla information om första världskriget från arkiv, skriva artiklar, lägga upp bilder, översätta artiklar, utbyta information mellan wikiprojekten och arrangera skrivstugor. Wikipedia och dess systerprojekt blir viktiga för att samla mänsklighetens samlade kunskap när offren och de överlevande är döda.

Jag tycker detta är ett intressant och lovvärt initiativ, och hoppas att gemenskapen här på svenskspråkiga Wikipedia vill deltaga. Är det fler som är intresserade?--Historiker (diskussion) 25 maj 2015 kl. 21.19 (CEST)

Låter egentligen intressant, sedan är frågan hur mycket tid jag har över. Min tanke är också att arkivsamlande är ganska långt från svenskspråkiga wikipedias främsta behov. Jag har ju varit inne på en del artiklar i ämnet och konstaterar att det fortfarande saknas ganska mycket information om betydande krigshändelser, artiklar om militära befälhavare men också om politiker som varit centrala för krigets utveckling - liksom om vapen (som ju kanske iofs är lite av ett specialområde). Angående bilder har jag funderat på att ladda upp bilder ur Vecko-Journalen från krigsåren sedan tidigare. Nu har jag väl först velat veta att bilderna inte finns i bättre exemplar i länderna de kommer ifrån och redan laddats upp på commons. Från mobiliseringen i Sverige skulle man också kunna använda en hel del. Det blir dock då först att kontrollera när fotograferna avled för att kontrollera om bilderna verkligen är fria, det kan vara ganska svårt.FBQ (diskussion) 26 maj 2015 kl. 12.28 (CEST)

Jag har också konstaterat att det finns en hel del att göra beträffande artiklar om första världskriget på svenskspråkiga Wikipedia. Där borde gemenskapen kunna göra en insats, för att avsevärt förbättra läget. Bilder skulle kunna laddas upp från museernas samlingar.--Historiker (diskussion) 26 maj 2015 kl. 20.19 (CEST)

E-post-spam från WMF

I morse hittade jag ett par mail från WMF som "bjöd in mig" att rösta i styrelsevalet. Finns det någon inställning någonstans för att slippa få e-post från listor man inte prenumererar på? På seriösa utskick brukar det finnas möjlighet att avregistrera sig men så icke i det här fallet. Går att vara användare på Wikipedia utan en massa spam av den här typen? --MagnusA 28 maj 2015 kl. 08.16 (CEST)

https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_nomail_list Yger (diskussion) 28 maj 2015 kl. 08.20 (CEST)

Tack. Irriterande att man måste skriva upp sig på en lista för att inte få "information". Får se hur länge det fungerar den här gången. De kan ju alltid skapa en ny lista som det går att hävda att den gamla "opt-out"-listan inte är applicerbar på... --MagnusA 28 maj 2015 kl. 08.42 (CEST)

@MagnusA: Något emot att lägga till ett namn till? Jag är tydligen inte betrodd att redigera sidan. -- Innocent bystander (diskussion) 28 maj 2015 kl. 08.51 (CEST)

Fixat. Hoppas det får vara kvar trots att det inte var mitt eget. Iwbot låg där redan. Innebär det att man måste lägga till sina robotar också för att de skall slippa få information de ändå inte kan läsa? --MagnusA 28 maj 2015 kl. 09.22 (CEST)

Det har funnits en poäng med att ha mejl ansluten till kontot, om någon (dumt nog) lägger ett meddelande på robotens diskussionssida. Robotar ska undantas, men mina botar har ju inte flagga längre, så det har ramlat in en hel hög med mejl i postlådan nu under morgonen, trots att Iwbot redan var blockad. -- Innocent bystander (diskussion) 28 maj 2015 kl. 09.28 (CEST)

Se också http://wikimediafoundation.org/wiki/Privacy_policy#Emails ("We use your email address to let you know about things that are happening with the Foundation, the Wikimedia Sites, or the Wikimedia movement" och i sammanattningen, "We may occasionally send you emails about important information" 28 maj 2015 kl. 08.55 (CEST)~

Går det att övertyga dem om nyttan med att skicka bara ett mejl per adress i samma ärende? -- Innocent bystander (diskussion) 28 maj 2015 kl. 09.09 (CEST)

att botar fick mail var en programmeringsfel, som åtgärdades efter att 1/4 av mailen redan skickats.Yger (diskussion) 28 maj 2015 kl. 10.37 (CEST)

Uppenbarligen verkar opt-oout-lstan mest vara ett spel för gallerierna. --MagnusA 28 maj 2015 kl. 16.48 (CEST)

Blockering av konto?

Hej. Någon admin som kan hjälpa mig radera mitt konto på på SVWP? Vet inte om det platser i detta forum men å andra sidan så lär det inte ta bort mycket tid att göra. /Saftgurka (diskussion) 29 maj 2015 kl. 09.37 (CEST)

Går inte. Se Wikipedia:Att lämna Wikipedia. --MagnusA 29 maj 2015 kl. 10.01 (CEST)

Veckans tävling vecka 23 - Sveriges näringsliv

Artiklarna om företag på svenskspråkiga Wikipedia är högst varierande beträffande kvalitet och omfattning. För att förbättra Wikipedias trovärdighet inom detta område är det dags att göra en kraftsamling för att utöka och uppdatera artiklar om svenska börsföretag, vilket nästa veckas tävling handlar om. Jag hoppas det är många som vill deltaga i detta viktiga arbete. Välkomna på måndag!--Historiker (diskussion) 30 maj 2015 kl. 18.48 (CEST)

svenskuppslagsbok.se

Verkar som svenskuppslagsbok.se inte finns kvar på nätet. Någon som vet mera? Förekommer ju som källa till en del artiklar. Mvh KlasHass (diskussion) 31 maj 2015 kl. 00.34 (CEST)

Har du testat att söka på archive.org? Philip Folkesson (diskussion) 31 maj 2015 kl. 00.37 (CEST)

Verkar bara vara förstasidan som finns där. KlasHass (diskussion) 31 maj 2015 kl. 00.43 (CEST)

Vad tråkigt. Jag hoppas att den bara är tillfälligt borta. Vi har ju 4183 länkar dit. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 31 maj 2015 kl. 08.50 (CEST)

I min insats om socknar skapade jag via {{sn-SU}} cirka 2250 av dessa och ytterligare några 100 direkt. De som går via mall, kan dock mallen göras om så de blir korrekta men utan direktläkning.Yger (diskussion) 31 maj 2015 kl. 08.57 (CEST)

Sidan drevs tidigare av ett brittiskt numera avregistrerat företag med en svensk delägare. Enligt Stiftelsen för internetinfrastruktur står detta företag fortfarande som ägare. Då det kostar en slant att hålla sidan uppe samtidigt som den varken via reklam eller donationer genererar några intäkter ser jag det som föga troligt att sidan kommer upp igen. Dom flesta scannade boksidorna finns arkiverade hos archive.is. - Skivsamlare (diskussion) 31 maj 2015 kl. 12.56 (CEST)

Kan du adressen till de arkiverade sidorna?Yger (diskussion) 31 maj 2015 kl. 18.50 (CEST)

Adressen är https://archive.is/svenskuppslagsbok.se --Historiker (diskussion) 31 maj 2015 kl. 19.07 (CEST)

Innehållsförteckningen finns här http://www.svenskuppslagsbokslaenkar.n.nu/ --Wvs (diskussion) 31 maj 2015 kl. 19.19 (CEST)

En introduktion

Hej alla!

Mitt team (Community Liaisons) har nyligen anställt ett par personer. Förmodligen är många av er bekanta med Johan (WMF), som redigerar Wikipedia som Julle på sin fritid. Johan blir en del av Community Liaison-teamet för att jobba med Wikimediagemenskaperna kring stöd för etablerade användare som en del av Community Tech-arbetet, samt med Analytics och TechOps och med bredare samarbeten med gemenskaperna som kan komma att dyka upp inom Wikimediarörelsen.

Jag är glad att ha honom (och självklart även Trizek (WMF) från Frankrike, som också är ny) i teamet, Communty Department-avdelningen WMF-familjen.

Tills nästa gång! --Elitre (WMF) (diskussion) 31 maj 2015 kl. 20.56 (CEST)

Så. Ja. Jag jobbar sedan ett par dagar tillbaka för Wikimedia Foundation, bland annat med det nystartade Community Tech-projektet, som specifikt skall arbeta med sådant som är direkt efterfrågat av etablerade användare. I grund och botten handlar min arbetsuppgift om att vara en bro mellan WMF och gemenskaperna, se till att ni har en rimlig chans att veta viktiga saker som händer och kunna påverka utvecklingen, men också vara en röst för gemenskapen (eller gemenskaperna) inne i WMF.

Med tanke på antalet Wikimediaprojekt det arbetet kommer att vara utspritt över lär ni även i fortsättningen se mer av mig som Julle än Johan (WMF). /Johan (WMF) (diskussion) 31 maj 2015 kl. 21.06 (CEST)

När vi ändå håller på att prata om Community Tech, förresten, så ligger det ett par platsannonser ute för det teamet, om någon utvecklare skulle vara intresserad av att syssla med att bygga verktyg för att hjälpa oss att hålla Wikipedia i gott skick: Community Tech Developer, Community Tech Engineering Manager. Båda kan skötas på distans. /Johan (WMF) (diskussion) 31 maj 2015 kl. 21.26 (CEST)

Bästa bidragen under april

Tidsaxel över den avlägsna framtiden utsågs till april månads bästa nya artikel. Samtidigt har helium framröstats som den bästa artikelutökningen. Av projektets 231 nya och 143 utökade majartiklar har 24 respektive 16 nu blivit nominerade. Välkomna att rösta eller att lista juniartiklar. Vänliga wikihälsningar! --Paracel63 (diskussion) 2 juni 2015 kl. 01.28 (CEST)

Tidsaxel över den avlägsna framtiden (vänster) och helium (höger).

Dags att rösta på månadens bästa bild!

Nu är det igen dags att rösta på månadens bästa nyuppladdade bild som används på svenskspråkiga Wikipedia. Här finns ett galleri med de nominerade bilder. Man röstar genom att lägga till {{favoritbild|Användarnamn}} vid sin favoritbild i galleriet. --ArildV (diskussion) 2 juni 2015 kl. 10.58 (CEST)

De nominerade bilderna

rösta här

• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 

stats.grok.se nere

stats.grok.se verkar vara nere. Det saknas statistik från 9 maj och 24-30 maj hittills. Flera användare tycks ha frågat användare Henrik om orsaken utan svar https://en.wikipedia.org/wiki/User_talk:Henrik

Någon som vet mer?Klementin (diskussion) 31 maj 2015 kl. 09.24 (CEST)

Inte mer än att det inte handlar om statistiken från Wikimediahåll. Page view statistics for Wikimedia projects skall vara uppdaterad. /Julle (diskussion) 31 maj 2015 kl. 20.40 (CEST)

Det har ännu inte kommit igång. Henrik har inte svarat på hela tiden, när användare på olika språkversioner undrat om orsaken.Klementin (diskussion) 3 juni 2015 kl. 20.52 (CEST)

Nu är det igång igen!Klementin (diskussion) 4 juni 2015 kl. 20.27 (CEST)

Kvalitetsmätningen – juni

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %
2024-07-03	31	113	68	12	56	1	65	316	379	3	181	344	429	2 186	33	4 217	63 194	67 411	2,6 %
2024-08-01	32	115	67	14	59	2	42	302	382	4	147	350	428	2 188	14	4 146	63 499	67 645	2,61 %
2024-09-01	30	118	70	16	59	0	23	301	382	2	150	343	428	2 207	0	4 129	64 065	68 194	2,63 %
2024-10-02	32	153	75	20	68	0	30	305	401	0	153	351	431	2 222	0	4 241	64 234	68 475	2,64 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Nu finns det
157 artiklar
kvar att städa

Antalet artiklar i åtgärdskategorierna kvalitetskontroll, fluff, plagiat, infoga gick nedåt. Det gällde även förra månadens kvalitetsprojekt (globalt perspektiv) som resulterade en nedgång om 14 artiklar i den kategorin. Även det totala antalet artiklar med åtgärdsbehov gick för första gången sedan december 2013 nedåt – den här gången med 27 artiklar. Den här månadens kvalitetsprojekt blir städa. Definiendum (?) 1 juni 2015 kl. 13.55 (CEST)

Tack för den månatliga sammanställningen.

Vi har diskuterat det tidigare ett par gånger, men för ett tag sedan började jag och ett par andra wikipedianer diskutera ifall det skulle vara tekniskt möjligt att räkna hur många artiklar det är som helt saknar källor (genom att söka efter källrubriker, ref-taggar och liknande). Den här gången pratade vi också om möjligheten att eventuellt kategorisera de artiklarna i en dold kategori, så att det blir lättare att hitta dem. En sådan genomgång skulle kunna göras med bot. Frågan är om vi borde göra det. Vilka nackdelar skulle det kunna ha? Vad behöver man tänka på? Om jag förstod rätt kunde kanske Lokal Profil tänka sig att göra själva jobbet, om gemenskapen beslutar sig för att det är intressant.//Hannibal (diskussion) 1 juni 2015 kl. 14.21 (CEST)

Jag stöder i alla fall att mallen {{Källor}} med bot läggs in längst upp i alla artiklar som saknar källor. Då läggs artiklarna automatiskt in i en dold åtgärdskategori. En borde kunna göra det genom att söka efter parametrar som källrubriker och ref-taggar et cetera som du sade. Den enda nackdelen som jag kan se är att vissa artiklar som redan har källor kanske felaktigt märks. Det löses dock genom att lägga in texten "Massdaterad mall" bortkommenterat intill källmallen. Definiendum (?) 1 juni 2015 kl. 14.26 (CEST)

Jag tycker att det är bra om alla artiklar utan källor (i skrivande stund) innehåller {{källor}} eller {{källor biografi}}. Däremot tycker jag att den dolda kategorin ska innehålla alla artiklar utan källor eftersom det kan finnas artiklar som är mallade men som har källor som någon lagt in men inte tagit bort mallen. Hoppas ni förstår vad jag menar, det blev lite otydligt. Philip Folkesson (diskussion) 1 juni 2015 kl. 17.47 (CEST)

Det senare är inte tekniskt möjligt, tror jag. Definiendum (?) 1 juni 2015 kl. 17.49 (CEST)

Synd isåfall, men det skulle kanske vara det bästa sättet. Kanske Lokal Profil kan bekräfta om det är möjligt eller inte? Philip Folkesson (diskussion) 1 juni 2015 kl. 17.56 (CEST)

Om den enda källan som finns bara stöder födelseort, så finns det fortfarande inte mycket till källor i en artikel. JAg skulle inte ta bort käll-mallen under sådana omständigheter. Och jag tror det är mycket svårt att, med bot, identifiera om befintliga källor stöder annat än trivialiteter. Missförstå mig rätt, det är bra att dylika saker är källbelagda, men det är knappast tillräckligt. -- Innocent bystander (diskussion) 1 juni 2015 kl. 18.31 (CEST)

Jag resonerar lite som Innocent bystander, risken finns att vi "byter ut problemet" och då kommer vi istället diskutera det sen. Dock är allt arbete med att lägga in källor lovvärt men jag tror inte massmärkning (varken manuellt eller) med bot skulle vara lämpligt. /Hangsna (diskussion) 1 juni 2015 kl. 18.35 (CEST)

Frågan ställdes för ett år sedan och jag gick så igenom 10000 artiklar med robot för att de hur källäget var. Resultatet finns här. Att malla med robot har sina risker, men det går ju alltid prova i en lagom stor kategori för att senare utvärdera hur exakt robotmallningen varit och om den tillför något till Wikipedia. Nasko (diskussion) 1 juni 2015 kl. 19.36 (CEST)

Jag är emot sådan massmallning. Det gör troligtvis ingen nytta och vi har alltid påpekat vikten av att förhålla sig källkritiskt till all information. Jag tror att effekten för kvalitetsarbetet om man massmallar riskerar att bli att man "inte ser skogen för alla träd", fast tvärtom, "inte ser träden för all skog" (om ni förstår hur jag menar?) De artiklar som har problem och som behöver mallar kommer att försvinna i den stora massan. Hur hjälper det dem som vill jobba med att åtgärda sådant att hitta dem? Jag tycker att det vanliga sättet, att en person som ser något som den tycker behöver källa lägger in en mall, fungerar tillräckligt väl. Höstblomma (diskussion) 1 juni 2015 kl. 20.09 (CEST)

Jag gör en helomvändning och instämmer med Höstblomma, det kanske inte är så bra att "robotisera" trots allt. Philip Folkesson (diskussion) 1 juni 2015 kl. 20.15 (CEST)

(Redigeringskonflikt)Jag är för en massmallnining av de artiklar som saknar källa, även om det då blir många som bara har en källa, födelsedatum, som missas. Utifrån det så kommer man att fortsätta att malla påståenden, som Höstblomma sa, som saknar källor och då kommer fler att läggas till kategorin. På detta sättet blir det lättare att börja beta av artiklar som är källmärkta och kunna se att de sjunker och veta att det gör nytta. Adville (diskussion) 1 juni 2015 kl. 20.16 (CEST)

I mitt patrulleringsarbete av nya artiklar så lägger jag väldigt ofta in källormallen men inte alltid. Tex en artikel D är en ort i Georgia med en referens denna artikel är en översättning från engelska ger jag inte en källor mall. Den är så ynklig att källmalla nästan blir löjligt, och i detta fall anser jag referensen till den engelska artikeln räcker. Och även om massmallning kan passa många typer av artiklar tror inte inte det passar i alla.Yger (diskussion) 1 juni 2015 kl. 20.44 (CEST)

Tack, alla, för era synpunkter. Den botkörningen Nasko gjorde är en av de sakerna jag tänkte på och som satte igång diskussionen. Jag tycker nämligen att det skulle vara schysst att ha ungefär lika grova siffror angående artiklar som saknar källor, som de ovan i kvalitetsmätningen ovan. Ingen, gissar jag, utfår ifrån att siffrorna ovan är de enda artiklarna med fluff, etc, utan det är de som är uppmärkta och ingen vet egentligen hur stor andel av alla fluffartiklar som är uppmärkta (och olika människor skulle bedöma det olika). Ändå presenterar vi de siffrorna regelbundet, eftersom det ger oss någonstans att börja. Det är en länk man snabbt kan klicka på och kanske hitta artiklar att jobba på. Dessutom går de kategorierna att kombinera på olika sätt på nya toolservern för att ytterligare snabba på sätt att åtgärda dem.

Det betyder naturligtvis inte att jag tror att vi har något konsensus än för endera sidan. Jag lutar dock åt att det skulle kunna göras, eftersom det hittills inte har presenterats några hot eller stora problem med det, eller att det saknas folk som skulle kunna tänka sig att göra det. Men det skulle vara bra med fler röster.//Hannibal (diskussion) 1 juni 2015 kl. 22.34 (CEST)

Jag är absolut för en massmallning av artiklar som saknar källor. Det är omöjligt att hitta dessa brister annars. /ℇsquilo 2 juni 2015 kl. 08.58 (CEST)

Jag är emot att det görs med bot. Det handlar om så stora mängder att en massmallning riskerar att göra oss modlösa. Vi bör fokusera på dem som helt saknar hänvisningar, som hjälper oss att värdera innehållet. De som har externa länkar och/eller interwiki är i regel inte lika akuta. Vi måste beta av detta på lång sikt, annars blir det ogörligt. Tostarpadius (diskussion) 3 juni 2015 kl. 19.53 (CEST)

Jag kan inte heller tycka att det finns någon poäng. Ytterst få artiklar av de som är mallade åtgärdas, så varför malla artiklarna om de ändå inte åtgärdas. Vill jag själv åtgärda problemet upplever jag att det är bättre att hitta källor till ett ämne och sedan titta vilka artiklar som finns i ämnet på wikipedia och åtgärda dem oavsett om de mallats eller inte. Jag gissar att andra upplever samma sak eftersom så lite händer med de mallade artiklarna. Hittar man konstigheter i artiklarna kan det ju vara värt att fokusera på det, men då är det ju bättre med andra mallar som faktakoll eller liknande eftersom en källa inte garanterar att uppgifterna är korrekta. Finns det en stark önskan om att börja malla mängder med artiklar så tänker jag inte protestera, men jag har svårt att se att det skulle leda till att artiklarna i större omfattning skulle förbättras. FBQ (diskussion) 3 juni 2015 kl. 22.45 (CEST)

Det jag också är rädd för är att det skall leda till stelbent tänkande som att om en mall som legat i tio (eller femton) år skall informationen raderas. Likande tankar har förekommit. Precis som det annars på pappret lovvärda arbetet med substubbar, där mycket kunde ha gjorts för att utöka korta artiklar men för att få arbetet att gå framåt ganska snart uppvisa positivt resultat kom att handla om att radera och omdirigera korta artiklar. Det kommer inte bara att inte att vara meningslöst utan dessutom destruktivt för svenskspråkiga wikipedia. --FBQ (diskussion) 3 juni 2015 kl. 22.59 (CEST)

Att ”bli signerad”

I artikeln Silverstein stötte jag på formuleringen ”bandet blev signerat på Victory Records”. Jag vet vad det betyder och förstår vad det innebär, men undrar hur vi bör hantera begreppet på svenska – och stava det. Jag hittar inget i NEO, SAOL eller hos Språkrådet. Är den bästa lösningen att ändra till ”skrev kontrakt med”? Rex Sueciæ (disk) 2 juni 2015 kl. 08.25 (CEST)

ja, eller "fick kontrakt med". --AHA (diskussion) 2 juni 2015 kl. 10.17 (CEST)

En anglicism (signed) som inte finns med i SAOL. Bra att ni ändrar. Vivo (diskussion) 3 juni 2015 kl. 10.20 (CEST)

Man kan även tänka sig ”blev kontrakterade”. Om man googlar på kontraktera signa får man en mängd träffar på webbsidor där orden används om vart annat som synonymer både i musikbranschen och inom idrott. Svensson1 (diskussion) 7 juni 2015 kl. 12.36 (CEST)

Bättre bilder på svenska partiledare eftersökes

Håller på att lägga in bilder i artiklarna för andrakammarvalen, tex Andrakammarvalet i Sverige 1960. De stora partiledarna Tage Erlander, Bertil Ohlin, Gösta Bohman, Ulf Adelsohn saknar bra bilder (Bohman har ingen bild alls). Någon som vet var vi kan hitta bra bilder på dessa? /Portunes (disk) 4 juni 2015 kl. 13.20 (CEST)

Bilden på Ulf Adelsohn tycker jag är utomordentlig. Side mug shot-bilden på Bertil Ohlin tycker jag också är mycket bra; den är inte sämre bara för att den är en profile shot. Dina synpunkter på Tage Erlander och Gösta Bohman instämmer jag till fullo i. Kanske kan någon vaska fram några fler. Utopiantos (diskussion) 4 juni 2015 kl. 20.26 (CEST)

Bilden på Ola Ullsten är också under all kritik. /Annika (diskussion) 4 juni 2015 kl. 20.37 (CEST)

Bilden på Ulf Adelsohn är jättebra. Jag önskar dock gärna en bild från 1980-talet som man kan använda i relevanta artiklar från det årtiondet. En mer tidsenlig bild på Ohlin samt Olof Palme hade också varit trevlig. /Portunes (disk) 4 juni 2015 kl. 21.28 (CEST)

Bra foton från perioden fr o m 1969 (då alla gamla regler som gör bilder generellt upphovsrättsfria upphör) och fram till att wp:s egna medarbetare börjat ta samtida cc-bilder nu på 2000-talet kommer nog tyvärr länge att vara en bristvara. Enda sättet att få hit sådana är att få då verksamma fotografer att i efterskott avsäga sina upphovsrättsanspråk. /FredrikT (diskussion) 5 juni 2015 kl. 18.55 (CEST)

Några som skriver om böcker/dikter just nu?

Är det något projekt/skoluppgift/skrivarstuga just nu med tanke på bidrag som Den tysta kärleken, Användare:Hannagotthardsson/sandlåda samt Användare:Linnsaadon/sandlåda? /Hangsna (diskussion) 4 juni 2015 kl. 21.17 (CEST)

det är ett 15-tal artiklar som skapats. Lär vara en skoluppgift, jag skulle gissa en gymnasieklass.Yger (diskussion) 4 juni 2015 kl. 21.19 (CEST)

Det vore bra om läraren eller vem som har hand om det berättar var de ska skapa artiklarna eller liknande. Tidigare sådana här projekt har ju lagt upp lite info på användarsidan men det verkar inte vara så poppis här. /Hangsna (diskussion) 5 juni 2015 kl. 08.33 (CEST)

Jag har sett några, men jag måste säga att kvaliteten är bättre än de brukar vara för nybörjare. Och det gör mig glad. (Sen finns det säkert undantag.)//Hannibal (diskussion) 5 juni 2015 kl. 08.37 (CEST)

De är intei grunden ett gott tillskott. Vi har nästan inget om dikter och noveller. Det jag behövt fixa är kategorier och ta bort uppgifter om författaren som några lagt in, också ta bort upphovsrättskyddad text, samt radera två som inte uppfyllt relevanskriterier (tex ej uppmärksammad novell utgiven av 20 åring i år), dvs relativt lätta insatser. Sedan är det några få som tjafsar lite. Som vanligt är det timingen som är värst igår var det över 10 som las in, vilket gör att totala småfixningen ändå blir lite tidskrävande, och tålamod med tjafs lite kort.Yger (diskussion) 5 juni 2015 kl. 08.58 (CEST)

Det kan jag förstå. Om du tycker att det blir jobbigt, pinga mig så kollar jag på det. Jag kan gå igenom nyskapade artiklar idag och kika lite mer.

Har du förresten sett något mönster förutom att det är noveller och dikter? De jag har sett har varit från olika novell-/diktsamlingar.//Hannibal (diskussion) 5 juni 2015 kl. 09.15 (CEST)

Dikter från Fröding, Karin Boye Pär Lagerkvist och någon till. Noveller mycket spritt, ev var också en låt(text) från denna grupp. ~det är säkert läraren som gjort urvalet. De om noveller är svagast. Yger (diskussion) 5 juni 2015 kl. 09.48 (CEST)

Jag har nu varit i kontakt med läraren, som själv blev överraskad över att intresset från eleverna var så stort. Jag har gett lite tips, inklusive om Bybrunnen och relevans, och inbjudit till mer kontakt. Över lag blev det en hel del redigerande från min sida som jag inte hade tänkt mig, men nu är nog de flesta av artiklarna i bättre skick. Däremot undrar jag om vi borde fundera lite över relevanskriterierna för noveller och dikter, som inte nämns alls. Jag skulle föreslå något sånt här: "en novell, dikt eller liknande är relevant om den förekommit i flera av varandra oberoende samlingar på samma språk och blivit särskilt omskriven av kritiker eller andra media". Vad tycks? Flera av de dikter och noveller som eleverna här skrivit skulle i så fall kvala in, men inte alla (och de har jag raderat/flyttat till undersidor av användarsidor.//Hannibal (diskussion) 5 juni 2015 kl. 13.02 (CEST)

@Hannibal: Nu är en rubrik i ämnet skapad. Ungefär den här texten ligger nu i koden i bortkommenterat skick. Om det är okej, kan vi göra kriterierna synliga.--Paracel63 (diskussion) 7 juni 2015 kl. 13.36 (CEST)

Och nu har jag synliggjort kriterierna. Modifiera gärna, om det behövs. :-)--Paracel63 (diskussion) 8 juni 2015 kl. 14.30 (CEST)

Ta även upp (om du inte redan gjort det) att de inte ska skapa sina artiklar genom att blanka sidor som sandlådan eller wp:att skriva en artikel. /Hangsna (diskussion) 5 juni 2015 kl. 13.06 (CEST)

Det är gjort. Och eventuellt kanske det blir en föreläsning där till hösten, så att de återkommer. Då med ännu bättre bidrag :-) //Hannibal (diskussion) 5 juni 2015 kl. 17.05 (CEST)

Jag tycker att Wikimedia Sverige borde pusha på att få fler klasser/skolor att göra sina terminsarbeten här på Wikipedia om dessa artiklar uppfyller relevans och kvalité! Det är bara bra att få in nya bidragsgivare och artiklar i nya områden. Det tjänar alla på. DIEXEL (diskussion) 5 juni 2015 kl. 17.15 (CEST)

Det gör de redan, men det måste göras med försiktighet. Förra året körde ett bibliotek i I sydöstra skåne ett sådant initiativ för högstadieelever, med oftast noll motivation. Det blev ofta rent skräp, och orimligt tungt för oss bena ut dessa skräpalster (vilket inte gäller i år då de är OK nu).Yger (diskussion) 5 juni 2015 kl. 17.19 (CEST)

Jag tycker att det är jätteroligt att folk uppmuntras att skriva på Wikipedia, även i de fall där artiklarna inte nödvändigtvis är så bra (men för att vara nybörjarartiklar var de flesta i den här omgången inte så dåliga! Många börjar sämre). Mina första artiklar var inte särskilt imponerande. Däremot vann Wikipedia tusentals och åter tusentals nedlagda arbetstimmar från min sida genom med åren genom att få mig att fastna här. Det har ett stort värde.

(Fast jag håller med Yger: högstadieelever som grupp bör inte uppmuntras att skriva på Wikipedia. De är för unga för att det skall vara en god idé.) /Julle (diskussion) 6 juni 2015 kl. 03.31 (CEST)

jag har nu sett de drygt 30 alster som släppts och egentligen innehåller de alla egen forskning, då eleverna själv efter att ha läst boken skriver om hur de själva ser på dess uppbyggnad etc. Jag kommer dock inte malla eller radera dem. Yger (diskussion) 5 juni 2015 kl. 17.33 (CEST)

Jag ser att de allra flesta eleverna har registrerat sig under sitt verkliga för- och efternamn. Tycker läraren bör uppmanas att istället sätta upp en förteckning med alias åt eleverna, det är inte rimligt ur integritetssynpunkt att i en skoluppgift exponera eleverna på Internet. Har sett andra skolprojekt där användarna heter typ namnet på kursen plus en sifferkombination, verkar mer lämplig. Smetanahue (diskussion) 5 juni 2015 kl. 17.40 (CEST)

Smetanahue: Det är också en poäng. Jag tar upp det med läraren, men någonstans måste man också låta läraren ta ansvar för att tänka på sådana saker, eftersom det annars blir en vägg med text om saker att göra och inte göra. Kanske att det får bli ett blogginlägg om det här.

Yger: Ja, det är lite mycket sånt, särskilt i de fall då man inte kan hänvisa till någon annan som säger samma sak. Jag skulle gissa att Ja visst gör det ont finns analyserad på ungefär samma sätt, men de dikter och noveller som ligger närmare nedre relevansstrecket är svårare att belägga. Därför rådde jag eleverna att börja med artiklar som redan fanns och göra dem bättre. (Det och mer sånt får vara med i blogginlägget.)//Hannibal (diskussion) 5 juni 2015 kl. 17.47 (CEST)

Pywikibot compat will no longer be supported - Please migrate to pywikibot core

Sorry for English, I hope someone translates this.
Pywikibot (then "Pywikipediabot") was started back in 2002. In 2007 a new branch (formerly known as "rewrite", now called "core") was started from scratch using the MediaWiki API. The developers of Pywikibot have decided to stop supporting the compat version of Pywikibot due to bad performance and architectural errors that make it hard to update, compared to core. If you are using pywikibot compat it is likely your code will break due to upcoming MediaWiki API changes (e.g. T101524). It is highly recommended you migrate to the core framework. There is a migration guide, and please contact us if you have any problem.

There is an upcoming MediaWiki API breaking change that compat will not be updated for. If your bot's name is in this list, your bot will most likely break.

Thank you,
The Pywikibot development team, 19:30, 5 June 2015 (UTC)

Då jag inte vet om arkivroboten kan tolka ovanstående tidsstämpel, så svarar jag här med ett nonsens-svar utan annat syfte än att tråden inte ska bli "hängande". -- Innocent bystander (diskussion) 6 juni 2015 kl. 08.04 (CEST)

Vilken mall skall användas om man anser att en artikelrubrik är felaktig?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Diskussion:Folkomr%C3%B6stningen_om_EG-medlemskap_i_Norge_1972

Europeiska gemenskapen bildades 1993, så omröstningen handlade om medlemskap i EEC. (diskussion) 5 juni 2015 kl. 23.48 (CEST)

@Luke: Det var EU som bildades 1993. EG användes i media som (pommf)-namn på organisationen innan dess. Om just "EG" var i bruk som (pommf)-namn 1972 vågar jag dock inte svara på, men artikeln om Europeiska gemenskaperna anger att EG bildades redan 1967 och gick upp i EU 1993. -- Innocent bystander (diskussion) 6 juni 2015 kl. 07.45 (CEST)

Tycker man att rubriken är fel, skall man väl använda mallen Flytta? Jag har för mig att EEC var ett ofta använt namn på EG långt in på 1980-talet, särskilt i de nordiska länder som inte var med i gemenskapen. Det förekom också att det skrevs EEG. I Norge och Danmark användes förkortningen EF i stället för EG. Boot Blues (diskussion) 6 juni 2015 kl. 10.27 (CEST)

@Glentamara:? -- Innocent bystander (diskussion) 6 juni 2015 kl. 10.38 (CEST)

Visst var det EEC som var det allmänt använda namnet i Sverige på 1970-talet (ni minns väl Gunder Häggs låt EEC! från 1971?). /Annika (diskussion) 6 juni 2015 kl. 10.47 (CEST)

Min minnesbild var samma som Annikas, att media bytte från EEC till EG i sitt språkbruk betydligt senare än 1972. Men när jag plockar fram mina gamla skolböcker från 70-talet ser jag att bytet redan pågick. I en bok från 1972 står det EEC, i en från 1977 står det EG. Och så här står det 1976: "De största framstegen har nåtts inom det i övrigt politiskt splittrade Europa genom organisationerna EEC (fr o m 1971 EG) och EFTA.", ut Björkblom et al (1976) "Världen Sverige och vi", 6 uppl. Ser ut som att bytet officiellt skedde 1971, så artikeltiteln kan knappast ses som fel, även om det tog ett par år för språkbruket att förskjutas. Lsj (diskussion) 6 juni 2015 kl. 11.05 (CEST)

Det senaste inlägget bekräftar min minnesbild. I mitten av 1970-talet, när jag började skolan, var EG den självklara förkortningen. Norges och Danmarks folkomröstningar brukar också alltid omtalas som gällande denna. Den enda oklarheten var hur den skulle utläsas, alltså om det gjordes i pluralis eller singularis. Tostarpadius (diskussion) 6 juni 2015 kl. 11.34 (CEST)

Oavsett vilken organisation det är skulle utskrivning av hela namnet med en länk hjälpa läsare. Maundwiki (diskussion) 6 juni 2015 kl. 12.02 (CEST)

EEG var en av tre delar av EG (Europeiska gemenskaperna, ej att förväxla med Europeiska gemenskapen som också förkortas EG). Folkomröstningen handlade om hela EG, inklusive Euratom och EKSG, och inte enbart EEG (engelska: EEC). Alltså är det nuvarande namnet korrekt. --Glentamara (diskussion) 6 juni 2015 kl. 12.11 (CEST)

Även om den korrekta benämningen var Europeiska gemenskaperna fram till dess att dessa ersattes av Europeiska unionen (och EEG förvirrande nog av EG) var det helt klart mycket vanligt att namnet utlästes i entalsform. Det skedde, som jag minns det, praktiskt taget alltid i dagligt tal och förmodligen även i nyhetsrapportering med mera. Tostarpadius (diskussion) 6 juni 2015 kl. 13.09 (CEST)

Det hela krånglas till av att det fi/anns en annan sak som heter/hette Europeiska Gemenskapen i singular? -- Innocent bystander (diskussion) 6 juni 2015 kl. 14.25 (CEST)

Visst, det är vanligt att Europeiska gemenskaperna och Europeiska gemenskapen förväxlas. Oavsett så är EEG inte den korrekta benämningen på vad folkomröstningen handlade om eftersom det var medlemskap i EG (dvs. EEG+Euratom+EKSG) och inte enbart EEG som avsågs.Glentamara (diskussion) 6 juni 2015 kl. 16.51 (CEST)

Oui, så mycket har vi nog rett ut, men frågan är om vi ska använda oss av samtidia POMMF vid namngivningen (vilket ser ut att vara EEC/G) eller om vi ska använda ett mer nutida POMMF, (dvs EG). Jag tycker nog EG passar bäst där. Att alternativ är förstås att skriva ut "Europeiska Gemenskaperna", men det vete f-n om jag tycker det ser särskilt behändigt ut. -- Innocent bystander (diskussion) 6 juni 2015 kl. 16.55 (CEST)

Nya ledamöter i Wikimedia Foundations styrelse

Vi hade nyligen ett val till Wikimedia Foundations styrelse, som är Wikimediarörelsens högsta beslutande organ och verkar på ett övergripande, strategiskt plan. För närvarande finns det tio platser i styrelsen. En är reserverad för Jimmy Wales, i egenskap av rörelsens grundare. Fyra platser beslutar styrelsen själv över, som en chans att få in specifik kompetens. Två platser väljer lokalföreningarna (som Wikimedia Sverige). Tre röstas fram av gemenskapen, och det är dessa som varit aktuella. Resultatet blev att de tidigare ledamöterna María Sefidari, Phoebe Ayers, and Samuel Klein röstades ut (i fallen María Sefidari och Phoebe Ayers med knapp marginal) och Dariusz Jemielniak (m:User:pundit), James Heilman (m:User:Doc James), and Denny Vrandečić (m:User:Denny) röstades in. Siffrorna finns på m:Wikimedia Foundation elections 2015/Results.

Ni kan läsa mer här. /Julle (diskussion) 6 juni 2015 kl. 03.40 (CEST)

Jag noterar att User:Doc James blivit invald, som här gjorde sig lite kontroversiell genom att klippa in halvöversatta och owikifierade artiklar inom medicin från engelska Wikipedia och därmed skrev över befintlig text. En följdfråga blir då förstås om huruvida de nya ledamöterna kommer att påverka innehållsutvecklingen och sådant? Vi här på svenska Wikipedia var ju generellt motståndare till förfarandet.Klementin (diskussion) 6 juni 2015 kl. 09.19 (CEST)

Den stora frågan i nuläget för the Board är balansen mellan insatser från WMF och lokala enheter, typ WMSE, samt hur mycket the Board domineras av Lila. Dariusz har här en perfekt bakgrund för att ändra båda dessa frågor i önskvärd riktning (=mer uppbackning vad vi gör lokalt, inkl oss i communitien). James är duktig driva wikimediaprojektöverskridande projekt, vilket återigen är bra för att ge bättre balans och gehör för det lokala. Denny kan Wikipedia/Wikidata och blir bra på att WMF insatser inom teknikutvecklingen är det som behövas. Så ett mycket bra utfall. Från svwp deltog 37 i omröstningen =7,4% av de som var röstberättigade, vilket är lite lägre än snittet av deltagande som blev 9,5%.Yger (diskussion) 6 juni 2015 kl. 12.10 (CEST)

@Yger: Lila?Klementin (diskussion) 6 juni 2015 kl. 12.19 (CEST)

executive director of WMF, VD for den centrala organisationen WMF.Yger (diskussion) 6 juni 2015 kl. 13.01 (CEST)

Lite grovt kan man säga att styrelsen pekar ut den ungefärliga riktningen, bestämmer budget och så vidare. Sedan är det upp till Lila Tretikov och de andra anställda (utifrån delegerat ansvar) att avgöra hur det ska åstadkommas. /50.196.178.177 8 juni 2015 kl. 02.30 (CEST)

Innehållsutveckling är flera nivåer för detaljerat för vad styrelsen sysslar ed. De har ett övergripande, strategiskt perspektiv. 50.196.178.177 7 juni 2015 kl. 01.59 (CEST)

Årssidor om väder?

Finns det något intresse från någon att skapa årssidor som handlar om väder? Det skulle ibland finnas en poäng att länka till sådana sidor, till exempel när man skriver om att en bandysäsong försköts p.g.a. en mild vinter. Där kunde man skriva om hur årstiderna och temperaturen var det året i olika delar av världen och man kunde lägga in information om hårda stormar av det slag som får namn. Boot Blues (diskussion) 6 juni 2015 kl. 10.21 (CEST)

Det finns ju Kategori:Meteorologiår. Förbättra och utöka dem gärna. /Annika (diskussion) 6 juni 2015 kl. 10.27 (CEST)

Aha! Tack. Boot Blues (diskussion) 6 juni 2015 kl. 10.46 (CEST)

Årtalsmallar för brutna år

Hur gör man en årtalsmall för kategorier, när kategorierna inte avser kalenderår utan säsonger som går över årsskiftet, till exempel som för bandysäsonger? Boot Blues (diskussion) 6 juni 2015 kl. 10.41 (CEST)

Hur är det gjort för andra kalenderårsöverskridande säsonger typ ishockey, skidsport, m.fl.? --MagnusA 6 juni 2015 kl. 10.54 (CEST)

Ishockeysäsongskategorierna har inte heller någon sådan mall, skidsport och curling tycks inte ha några säsongskategorier alls. Boot Blues (diskussion) 6 juni 2015 kl. 14.37 (CEST)

Se t ex på Fotbollsallsvenskan före 1981. Då heter kategorierna t ex Kategori:Fotbollssäsongen 1924/1925.--Bemland (diskussion) 8 juni 2015 kl. 03.23 (CEST)

Rimligen bör de placeras i båda. Krig placeras ju till exempel i alla de krigår de varat. Även andra ämnen dubbelkategoriseras om de uppfyller kraven för att ingå i flera kategorier.FBQ (diskussion) 8 juni 2015 kl. 15.29 (CEST)

Jo, men krig är ju inte organiserade säsongsvis sammanhängande, så det går väl knappast att jämföra med. Som sagt, det finns en del dubbelårs-kategorier enligt ovan exempel och det torde vara mest överskådligt i dessa fall.--Bemland (diskussion) 8 juni 2015 kl. 15.48 (CEST)

Nej, men krigårs- och sportårskategorierna finns till av samma skäl - att hitta händelser som inträffat under respektive årinom respektive år och då spelar det ju mindre roll om säsongerna sträcker sig över ett årsskifte, det ser ju för övrigt helt olika ut olika år och inom olika sporter eller över tid och alla händelser är inte heller säsongsbundna. Men visst kan man i stället välja att inte årtalskategorisera idrottssäsonger alls utan låta de vara sökbara på annat sät, de är enkla att systematisera ändå.FBQ (diskussion) 8 juni 2015 kl. 16.41 (CEST)

Mystisk artikelstatistik

Stefan_Löfven has been viewed 4677 times in the last 30 days. This article ranked 2252 in traffic on sv.wikipedia.org.

Uniform has been viewed 979 times in the last 30 days. This article ranked 23 in traffic on sv.wikipedia.org.

Utgår rankningen från det totala antalet visningar någonsin, medan visningstalet endast avser förliden månad? Luke (diskussion) 7 juni 2015 kl. 11.13 (CEST)

@Luke: Var ser du denna statistik? -- Innocent bystander (diskussion) 7 juni 2015 kl. 11.40 (CEST)

Varje artikel: Visa historik: Antal sidvisningar Luke (diskussion) 7 juni 2015 kl. 11.43 (CEST)

Jaha, den! Det är en extern tjänst, den styr vi inte över här. -- Innocent bystander (diskussion) 7 juni 2015 kl. 12.13 (CEST)

Rankningen är gjord på sidvisningar i mars 2014[1]. 90.227.135.41 7 juni 2015 kl. 12.01 (CEST)

Hur kommer det sig då, att en artikel med 4667 visningar rankas 2229 platser lägre än en artikel med 979 visningar? Luke (diskussion) 7 juni 2015 kl. 20.49 (CEST)

Det är visningarna i mars 2014 som ger rankningen. I mars 2014 hade Uniform 40 558 visningar, inte 979. --Larske (diskussion) 7 juni 2015 kl. 21.02 (CEST)

Så rankningen utgår från en tidigare kalendermånad, inte de sista 30 dagarna som statistiken visar. Luke (diskussion) 7 juni 2015 kl. 22.58 (CEST)

Särbehandlande värderingar av vissa personer?

För att undvika onödiga redigeringskonflikter vill jag lyfta frågan huruvida vi ska värdera olika slags personer olika på WP? Jag syftar på aktuella exemplet med Sofia Hellqvist, som i en stor del av sitt liv har verkat inom humanitär hjälpverksamhet på plats i kåkstäder och slumområden i olika afrikanska länder och sedan 2010 som medgrundare, generalsekreterare, styrelseledamot, organisationsutvecklare och inte minst praktiskt på plats i Afrika för den svensk-sydafrikanska organisationen Project Playground. Detta arbete har bl a dokumenterats i en TV-dokumentär för några år sedan och i TV4:s intervjuserie nu i dagarna. Är det riktigt att reducera denna kvinnas yrkesverksamhet och livsengagemang (enligt ovan) och spekulera i huruvida hon verkligen arbetar med detta eller om det ska avfärdas som en "hovets smarta PR-reklam", som en medredigerare envist hävdar? Ska hon bara stå som prinsens "fästmö" som titel, en mans bihang? Ska vi över huvud behöva spekulera i "hur många timmar per år hon arbetar" med sitt livsverk? Detta ser jag inte som "neutralitetssträvan" utan snarare som dess motsats, en önskan att förringa utan grund. Ska vi ha källor till hur många timmar alla personer arbetar med sina olika verksamheter/uppdrag för att kunna ange deras yrken i ingress och text? Det handlar inte om någon hobbyverksamhet.--Bemland (diskussion) 2 juni 2015 kl. 08.50 (CEST)

Jag skulle föredra om den diskussionen hölls på Diskussion:Sofia Hellqvist. Men att bara skriva var och när hon är född och att hon är prins Carl Philips fästmö är i det närmaste en substub. Bättre då att fylla ut artikeln med vad hon faktiskt har gjort under sitt liv. /ℇsquilo 2 juni 2015 kl. 08.57 (CEST)

Första raden i en artikeln skall ta upp vad som ger personen relevans. I detta fall är det enbart att hon är prinsens fästmö. Resten av verksamheten framgår längre ner i artikeln. Det har inte ifrågasatts om hon jobbat åt Playground, men om hennes uppgift motsvarade det som står i artikeln generalsekreterare. Det skall inte i artikeln stå hur många timmar hon jobbar, men på diskussiossidan tog jag upp det för att få fram fakta vad hon faktiskt gör, utför i motsats till vackra titlar, eller uttryck som höggradigt verksam inom internationell humanitär verksamhet. (och denna diskussion bör föras på attikelns diskussionssida, där redan Svensnson1 instämmer i mina ifrågasättande av vackra fraser)Yger (diskussion) 2 juni 2015 kl. 09.01 (CEST)

Men hur i hela friden ska vi kunna "få fram fakta" på vad någon människa gör på sin arbetsplats eller hur många timmar de arbetar. Det sägs om såväl Adolf Hitler som George W. Bush att de sällan faktiskt var på sin arbetsplats i verksamhet, utan att de i stället ägnade den mesta "ämbetstiden" åt golf eller andra nöjen; ska vi då ha samma diskussion om dessa herrar eller t ex ett antal finansmän, som kanske bara tittar in på kontoret någon gång emellanåt? Jag kan förstå vilken sorts misstankar Yger hyser i frågan, men jag kan ändå inte förstå ifrågasättandet i detta sammanhang. Är det för att det är ett kungligt sammanhang eller rörande "en viss typ" av kvinna?--Bemland (diskussion) 2 juni 2015 kl. 09.18 (CEST)

Det är för att det är det hon är känd för som gör att hon platsar i ett uppslagsverk, då är det där fokus bör ligga. Om Hitler bara hade spelat golf så hade vi inte skrivit om honom alls, han hade dock en tung titel och kallade sig inte bara en "generalsekreterare" utan en vidare definierande av ordets mening. /Hangsna (diskussion) 2 juni 2015 kl. 23.27 (CEST)

Det att en person grundat och i flera år varit chef för en internationell organisation med ett 50-tal anställda inte ska ges större betydelse på SvWP – ska det gälla som princip bara för kungliga personer? För att det underförstått "förväntas" att man ska ägna sig åt sådant då? För mig verkar allt detta tämligen ologiskt. För det första är det sannerligen inget alla världens kungliga ägnar sig åt – det vore bra. För det andra satte den här ovan nämnda personen igång med dessa verksamheter innan någon prinsess-karriär var på tapeten. Om det nu är så att dessa specialprinciper gäller för kungliga personer, borde det då inte formuleras tydligt i de allmänna riktlinjerna för SvWP, så att det framöver är klart och tydligt för alla vad som faktiskt gäller? Annars blir det väl väldigt subjektivt och inkonsekvent?--Bemland (diskussion) 7 juni 2015 kl. 21.01 (CEST)

För en person som varit relevant för egen artikel från tidigare och sedan förlovar sig med en kunglighet bör det vara självklart att hennes tidigare karriär är lika relevant som tidigare. Vilkendera egenskapen som skall ges mest uppmärksamhet torde vara en bedömningsfråga från fall till fall. För Sofia Hellqvist handlar väl problemet i första hand att personens relevans som privatperson inte prövats (annat än i förbigående) och att källorna för den viktigaste verksamheten är bristfälliga. Den diskussionen borde gå att hålla på artikelns diskussionssida. --LPfi (diskussion) 9 juni 2015 kl. 13.16 (CEST)

Artikeln om SH tillkom eftersom hon var utpekad som Prins Carl Philips flickvän. Detta tyckte man då var intressant, men för skams skull måste man nämna att hon var modell och dokusåpadeltagare för att i någon mån motivera relevansen. Utan kopplingen till prinsen och efter skärskådning av relevansen skulle hon med all säkerhet inte fått en egen artikel. Wvs (diskussion) 9 juni 2015 kl. 13.35 (CEST)

Inledningarna i biografier

Eh ... jo, det var som så att jag och kanske någon till anar att det kan finnas ett ännu bättre sätt att skriva inledningsmeningarna i våra (i övrigt väldigt fina) biografier, som ett komplement till den standard vi nu använder. Problemet med vår nuvarande standard är att inledningsmeningen kan bli mycket svår att läsa, eftersom den är så packad med s.k. inskott. Det kan se ut så här:

Roberto Calvi, även känd som Gian Roberto Calvini, född 13 april 1920 i Milano, Lombardiet, Italien, död 17 juni 1982 i London, Storbritannien, var en italiensk bankir och finansman.

Ur ett läsbarhetsperspektiv är detta under all kritik, och det vore förnämligt om vi kunde enas om ett alternativt sätt som man också kan använda, om inledningsmeningen annars blir alldeles för tillkrånglad. Andra exempel: [2], [3], [4], [5], [6]. På andra språkversioner, t.ex. franskspråkiga Wikipedia, finns det flera olika tillåtna sätt att skriva, och de har ju inte dött av det. Frågan har varit uppe tidigare, men det har liksom inte blivit något av det hela, mycket på grund av att användare med stort intresse för biografier har lika starka som konservativa intuitioner på det här området. Men nog kan vi dra det här en gång till? Jag tänkte bara hojta till lite och rekommendera alla intresserade som inte redan sagt sitt att göra det, på frågans naturliga lokus. Ciao a tutti, Marfuas (diskussion) 31 maj 2015 kl. 18.37 (CEST)

Klipp bort "Lombardiet", "Italien" och "Storbritannien" så tycker jag att den meningen är helt acceptabel. /ℇsquilo 31 maj 2015 kl. 21.08 (CEST)

Tycker jag också. Om man inte vet var Milano eller London ligger kan man ju bara klicka på länken. Philip Folkesson (diskussion) 31 maj 2015 kl. 21.21 (CEST)

Jag föreslår att vi fortsätter diskussionen på Wikipediadiskussion:Biografiska artiklar, som Marfuas länkade till, så slipper vi sprida ut den över två olika platser. /Julle (diskussion) 31 maj 2015 kl. 21.34 (CEST)

Det är därför man ska ha infoboxar så man slipper skriva ut födelse- och dödsorter i ingressen... DIEXEL (diskussion) 10 juni 2015 kl. 10.47 (CEST)

Wikipedianer i Varberg?

Hej! Finns det möjligen någon wikipedian som bor i eller i närheten av Varberg? En ny och engagerad wikipedian från Göteborg (besökte wp:KVH-skrivstugan i Gbg i tisdags) kommer att jobba i Varberg i sommar, och det vore toppen om det fanns andra wikipedianer i krokarna. För eventuell skrivstuga, wikifika eller något liknande. Stort tack på förhand.--Paracel63 (diskussion) 8 juni 2015 kl. 14.26 (CEST)

@Wolfgangus Mozart: har gjort stora insatser i artiklar om Varberg med omgivning.Yger (diskussion) 8 juni 2015 kl. 15.50 (CEST)

Jag bor dessvärre inte i Varberg längre! --Wolfgangus Mozart (diskussion) 8 juni 2015 kl. 20.28 (CEST)

Ajdå. Då borde du kanske ta bort användarrutan på din användarsida… Var bor du numera? Jag pingar här den andra användaren med den användarrutan, Episcopus~svwiki/Episcopus--Paracel63 (diskussion) 9 juni 2015 kl. 01.31 (CEST)

Även Användare:L Haglund, om man söker i användarnamnrymden efter "Varberg" och kollar vilka användare som nämnt staden i sin presentation som är aktiva. /Julle (diskussion) 9 juni 2015 kl. 01.40 (CEST)

Jag bor där inte men har kontakter där och är där då och då om det hjälper. --افيراتير (diskussion) 9 juni 2015 kl. 08.54 (CEST)

Kanske inte dom mest engagerade Wikipedianerna, men några personer på Hallands kulturhistoriska museum har redigerat lite och jag träffade dom när jag var där på ett evenemang i november.Användare:Kasematta uppdaterade artikeln om Bockstensmannen, men har efter det bytt jobb och inte redigerat mer. Jag mailar och kollar om dom är intresserade av nånting. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 9 juni 2015 kl. 10.48 (CEST)

Tack för hjälpen! Jag har via kategori:Användare Halland hittat några fler att fråga. :-)--Paracel63 (diskussion) 10 juni 2015 kl. 01.08 (CEST)

Tennis och game, set and match Wikidata

Tennisintresserade!

Wikidata byter property för ranking P1118 (singel) och P1119 (dubbel) till P1352. Då jag sett att mallar redan stöds av Wikidata här behöver vi hjälp med att fixa till dessa. Den ny lösningen stöder även ranking för junior-ranking eller vilken annan sport som helst egentligen. -- Innocent bystander (diskussion) 10 juni 2015 kl. 10.00 (CEST)

Uppmaning: Använd fotnoter i texten när ni refererar - till varje stycke text

Fotnoter används i väldigt hög grad löpande i texten i våra artiklar; mycket bra! Men alltför ofta förekommer det att både välskrivna och undermåliga artiklar har fått alla sina referenser ihopbuntade längst ner under rubriken källor, gällande alltfrån fysiska böcker, Nordisk familjeordbok och annat. Givetvis är det viktigaste att vi får välskrivna texter i våra artiklar och att de är källbelagda. Men jag tycker att vi även bör lägga stor vikt vid att läsarna ska kunna koppla ihop rätt information och fakta med rätt referens. Om det finns åtta böcker ihopbundade i referenslistan längst ner så blir det svårt att gå tillbaka till ursprungskällan. Kanske måste läsaren då låna alla åtta böckerna, och utan sidnummer kan det ta ännu längre tid att hitta texten.
Det kan även bli komplicerat för de andra skribenterna på Wikipedia att utöka artikeln. Därför uppmanar jag er att alltid sätta dit en fotnot löpande till varje stycke text när ni refererar. Om man läser en mening i en artikel så ska man helst direkt kunna se exakt vilken referens som den är hämtad från. I en optimal artikel ska man (enligt mig) kunna förutsätta att all text som är mellan fotnot x och fotnot y är hämtad från fotnot y. Utopiantos (diskussion) 8 juni 2015 kl. 16.14 (CEST)

Jag ser ingen anledning att frångå hittillsvarande praxis. Fotnoter är bra i långa artiklar, men de behövs inte i korta. En källförteckning utan dylika bör dock inte innehålla mer än två eller tre hänvisningar. Dessa bör inte heller gå till omfattande monografier, där sidorna måste anges för att referensen skall bli meningsfull. Allt skall gå att kontrollera, utan timslånga ansträngningar. Tostarpadius (diskussion) 8 juni 2015 kl. 16.30 (CEST)

Jag hör till dem som definitivt föredrar en samlad, enkel källförteckning på slutet framför att plottra sönder texten med noter. Detta särskilt när det gäller kortare artiklar som ofta kanske bygger på bara en à två huvudkällor med enstaka kompletterande uppgifter från andra håll. Det skulle för mig bara kännas fånigt att sätta in noter till en och samma källa efter var och varannan mening. Dessutom blir det lättare för folk som vill lägga till information senare i artikeln att göra detta på ett smidigt sätt då de kan bygga om befintliga meningsbyggnader och stycken utan att riskera att göra enskilda detaljhänvisningar felaktiga i efterskott. /FredrikT (diskussion) 8 juni 2015 kl. 16.54 (CEST)

Utopiantos skriver ett mycket bra inlägg, där han beskriver stora artiklar med upp till åtta källor men inga fotnoter, och de problem detta kan möta. Tostarpadius och FredrikT ignorerar helt dessa frågor, besvarar inte argumenten, utan ondgör sig över hur onödigt det känns att behöva ange fotnoter i en liten artikel. Den argumentationen känns väldigt individualiserad: Det är inte personliga essäer vi skriver, det är inte egna betraktelser som är huggna i sten. Wikipedia är ett samarbetsprojekt, och då måste vi acceptera att vår lilla artikel kommer att utökas av andra och kanske bli riktigt stor. Är det någon som skulle vilja läsa en artikel som Universum, som har över tjugotalet rubriker och 104 fotnoter, utan några som helst fotnoter i den löpande texten och alla källorna ihopklumpade längst ner?

Wikipedia skrivs av människor, och människor kan göra fel. Vi måste också acceptera möjligheten att det finns vandaler som lägger in avsiktliga fel i artiklar. Ser man ett oväntat påstående i en artikel och vill kontrollera detta, blir det ett Sisyfosarbete om den är skriven på det sätt som Tostarpadius och FredrikT förordar. Då måste man läsa alla källorna för att veta vilket avsnitt som hör till vilken källa, något som kan bli betungande redan med en till två källor, speciellt om dessa är stora. Med radkällor är det gjort i en handvändning.

Av samma skäl förenklas arbetet när man utökar en artikel. Har den redan fotnoter är det bara att lägga in sin egen text. Saknar den emellertid fotnoter ställs man inför samma problem som i stycket ovan. Alternativet är att lämna den med fotnotslösa öar, där man får anta att "öarna" står i några av de fotnotsfria källorna i botten.

Tyvärr är det så, att många, speciellt tidigare, lägger in text utan källor alls. Vi har fortfarande artiklar som blandar text med fotnoter, och text utan. Har de då dessutom källor (utan tillhörande fotnoter) i botten, förleds man att tro att allt som saknar fotnoter stöds av dessa källor. Det behöver emellertid inte alls vara fallet! Jag har själv stött på zoologiska artiklar där det visade sig att flera stycken i samma artikel helt saknade källbeläggning, och inte omnämdes i de bifogade källorna. Med en konsekvent användning av radkällor slipper man sådana problem.

Vetenskapliga landvinningar gör att det som en gång var fakta förändras. På 1950-talet trodde man att universum var evigt. Idag är den accepterade åsikten att allting, universum, tiden, själva verkligheten, skapades för omkring 13 miljarder år sedan i en "Big Bang". Nu börjar Big Bang-teorin så smått naggas i kanten. Det är nog tur att artikeln Universum har fotnoter: jag vill inte bara tänka mig det kommande arbetet annars...

Och vad är det förresten för praxis som det hänvisas till ovan, att det är OK att inte ha radkällor i "små" artiklar? Har någon formulerat den praxisen? Och var går gränsen för "små"? / Ternarius_D 8 juni 2015 kl. 18.24 (CEST)

Tostarpadius och FredrikT hade möjligtvis haft en poäng om artiklars längd hade varit en gång för alla given, så att en liten artikel hade förblivit liten för all framtid. Men vi hoppas väl alla att små artiklar en vacker dag ska bli stora? Därför bör notapparaten göras ordentligt från början, av alla de skäl som Utopiantos och Ternarius anger. Lsj (diskussion) 8 juni 2015 kl. 18.31 (CEST)

Men om andra skribenter bygger vidare på denna korta artikel och gör den tolv gånger längre, menar du att detta ska göras med samma referenssystem som du förespråkar? Det blir ohållbart i längden. Någon gång måste alla dessa artiklar som utökas kraftigt få sitt referenssystem utbytt till löpande fotnoter, och varför då inte göra det direkt när artikeln skapas? Det skulle minska den totala mängden arbete på Wikipedia.
Eller ska dessa skribenter genomföra utökningen med ett annat referenssystem (fotnoter), som Ternarius diskuterar (fotnotslösa öar)? Då får artikeln två olika referenssystem, och det låter inte bra. Ett tredje alternativ är att dessa skribenter, innan de påbörjar utökningen av artikeln, omarbetar alla referenser till löpande fotnoter; detta kommer att gå långsammare än om den första skribenten hade gjort det från allra första början. Utopiantos (diskussion) 8 juni 2015 kl. 20.54 (CEST)

Som Utopiantos, Ternarius och Lsj har framfört. Det känns alltid hopplöst att börja redigera i en artikel som inte har en fungerande notapparat men listar källor. Vad täcker vad? När jag då börjar lägga till noter, hur skall man veta vad vad av det som saknar fotnoter som täcks av de källor som är listade och vad som inte gör det? När någon lägger till ett nytt stycke utan källbeläggning i slutet av en artikel som listar källor, hur skall jag veta om det är för att även detta täcks av de källor som har angivits, eller om det är för att det inte är källbelgad information? Et cetera. Att använda fotnoter även för mycket korta artiklar gör det så mycket enklare att arbeta vidare med dem. Det skulle vara fantastiskt om vi började arbeta enligt normen att källor alltid bör ange vad det är i artikeln de faktiskt källbelägger, eftersom det också är ett steg på vägen mot att veta vad som inte är källbelagt. /Julle (diskussion) 8 juni 2015 kl. 21.33 (CEST)

FredrikT har argumenterat väl. Om artiklarna byggs ut är det lätt att förvandla källförteckningen till en notapparat. Man kommer för övrigt ändå att få göra om det hela så fort nya uppgifter läggs in mitt i ett stycke. De flesta artiklar jag producerar riskerar för övrigt inte att utökas inom överskådlig tid. Det finns alltför få wikipedianer som intresserar sig för samma ämnen för att det skall bli aktuellt. Det finns artiklar som har de problem Utopiantos pekar på. Låt oss åtgärda dem, men inte jaga myror med hagelbössa. Tostarpadius (diskussion) 8 juni 2015 kl. 22.09 (CEST)

Som jag påpekat i tidigare diskussioner av detta slag är risken dessutom stor att det inte blir på det sätt som ovan beskrivs som det optimala: att man skall "kunna förutsätta att all text som är mellan fotnot x och fotnot y är hämtad från fotnot y." Notapparat kan ge en illusion av att saker är bättre belagda än de faktiskt är. Tostarpadius (diskussion) 8 juni 2015 kl. 22.19 (CEST)

Om man inte vet vilka av referenserna som hör till vilka meningar, så tycker jag verkligen inte att det är enkelt. Det enda sättet kan vara att leta upp alla böcker som listas. Om det rör sig om fysiska böcker och skribenten har låtit bli att skriva ut sidnummer så måste man bläddra upp korrekt sida själv. Det finns tillfällen där faktan kommer från ett kapitel i boken som egentligen berör något helt annat; i sådana fall kan man behöva läsa igenom hela boken, sida efter sida, vilket jag slår vad om att resulterar i att projektet avbryts.
Du har säkert rätt i att de flesta artiklar som du producerar inte kommer att utökas inom överskådlig tid. Men var drar vi gränsen för vilka artiklar som ska hamna i denna kategori? Uppenbarligen har tidigare gränser inte fungerat. Det hela riskerar att bli en kedjereaktion, där även många artiklar som faktiskt snart förväntas utökas, också drabbas av referens-ihopklumpningen. Jag tycker att det är bättre att systematiskt alltid använda fotnoter.

Göra om det hela? Inte om man kan förutsätta att all text som är mellan fotnot x och fotnot y är hämtad från fotnot y. Då ser man direkt vilken referens varje mening hör till, och slipper cykla till biblioteket och låna åtta böcker.
Det är sant, men illusionen i artiklar som klumpar ihop referenserna är ordentligt mycket större. Där har man ingen som helst möjlighet att veta vilka meningar och stycken som täcks upp av eller som saknar källa, såvida man inte letar rätt på alla böcker.
Ärligt talat avskräcker artiklar som klumpar ihop referenserna i botten mig från att utöka dessa artiklar. När jag väljer bland artiklar att förbättra så brukar jag välja de där jag kan lägga min energi och tid på själva brödtexten, och inte behöva ta ställning till hur jag ska hantera (som jag ser det) bristen på fotnoter. Utopiantos (diskussion) 8 juni 2015 kl. 22.37 (CEST)

Tostarpadius inlägg visar på en svaghet med att låta en not källbelägga något så stort som ett helt stycke. Min åsikt är att varje bit fakta som man vill stödja med en källa ska ha en not. Utopiantos exempel visar tydligt på att det inte alls är lika lätt att lägga till det i efterhand som för den som väl skapar ett påstående som behöver källa. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 8 juni 2015 kl. 22.46 (CEST)

(redigeringskonflokt)

@Tostarpadius inlägg kl. 22.09: "Om artiklarna byggs ut är det lätt att förvandla källförteckningen till en notapparat"!? Har du någonsin försökt att "förvandla källförteckningen till en notapparat"? Med tanke på ditt ställningstagande i den här debatten misstänker jag att svaret blir nej. Här är vi fyra stycken (Utopiantos, Lsj, Julle och Ternarius) som tvärtom har lyft fram hur svårt det är att förvandla en artikel med alla källorna i slutet till en med fotnoter/radkällor. Du måste isolera varje påstående i artikeln och söka efter det i källorna. Är dessa stora, tar det verkligen tid. Ofta är (givetvis, allt annat vore plagiat) artikelfaktat skrivet med andra ord än i källan; du kan alltså inte bara göra någon textsökning, utan måste verkligen sätta dig in i vad det är som källan säger. Och detta måste alltså upprepas för varje källa – bara med två, tre källor blir det ogörligt.

Ett litet exempel: Jag har just upptäckt att två av källorna i artikeln Svartpälsbi är döda. De kan ersättas av två andra källor, men av annan utformning än de två döda. Som tur var har artikeln radkällor, och det slog mig faktiskt, och det innan jag läste dina två senaste inlägg, vilket hästjobb det hade varit, trots att artikeln är relativt liten, om källorna bara hade legat i en klump i slutet.

@Tostarpadius inlägg kl. 22.19: I en artikel med en fullständigt genomförd notanvändning ska det inte finnas någon text som inte är faktabelagd, inga "fotnotslösa öar" som Utopiantos och jag talade om tidigare. Hittar man några sådana stycken som man nödvändigtvis vill ha kvar (varför?), kan det vara lämpligt att sätta dem i ett eget stycke. Då framgår det ögonblickligen att de inte är källbelagda. För övrigt förstår jag inte varför ditt system skulle vara bättre än ett med radreferenser – i stället för att inte kunna säkert "förutsätta att all text som är mellan fotnot x och fotnot y är hämtad från fotnot y" kan man i ditt fall inte säkert förutsätta att ens all text som är mellan första bokstaven till den sista är hämtad från några av källorna – för även med ditt system är väl sannolikheten lika stor att det finns icke faktabelagd text, eller hur? / Ternarius_D 8 juni 2015 kl. 22.58 (CEST)

Om en artikel så gott som helt och hållet bygger på en källa, som dessutom finns länkad i en källförteckning, är det hur lätt som helst att kontrollera vad som är hämtat därifrån och vad som inte är det. Konsensus saknas för ett helt genomfört notsystem och om detta samtal inte tillförs nya substantiella argument blir detta inlägg mitt sista. Tostarpadius (diskussion) 8 juni 2015 kl. 23.26 (CEST)

Ursprungligen menade du med "korta" upp till tre källor; nu har det tydligen krympt till en. Även med så få källor (och det är sällsynt att artiklarna bara bygger på en källa, även om det förekommer) kan en inläggning av en fotnotsapparat bli väl så jobbig om källan är stor – glöm inte vad jag skrev om att det inte går att göra någon textsökning, utan man måste verkligen läsa och sätta sig in i hela källan. (För att inte tala om bokkällor...). Beträffande konsensus så brukar det väl bara vara du och FredrikT som är emot fotnoter – vi har ju t.o.m. mallar för artiklar som bara har källor i slutet. / Ternarius_D 8 juni 2015 kl. 23.43 (CEST)

Det är långt ifrån sällsynt med artiklar som har en huvudsaklig källa. Lägg också märke till - det är alltid bra om man läser rätt innantill - att jag inte anser att man kan hänvisa till en bok eller uppsats som är betydligt längre än artikeln utan att ha med sidhänvisningar. Tyvärr kan man göra det i akademiska uppsatser i vissa ämnen, vilket är alldeles uppåt väggarna. När jag talar om två eller tre källor syftar jag främst på andra uppslagsverk. I många fall stöds stora delar av artikeln av dem alla. Texterna är överblickbara och det är inte något praktiskt problem. När vi talar om konsensus i sammanhanget kan vi inte endast ta hänsyn till dem som yttrat sig. Vi måste också utgå från hur det faktiskt ser ut. Den praxis jag talar om är utbredd. Flera av våra mest aktiva medarbetare följer den. Tostarpadius (diskussion) 9 juni 2015 kl. 00.34 (CEST)

Hela idén med Wikipedia är att vi bygger på varandras artiklar. Om en längre artikel blir bättre med notkällor (det blir den!) så bör det arbetet påbörjas redan i den korta artikeln. Annars blir det (nästan) aldrig ordentligt gjort. /Dcastor (diskussion) 9 juni 2015 kl. 01.28 (CEST)

(utdrag) Tostarpadius: "När vi talar om konsensus i sammanhanget kan vi inte endast ta hänsyn till dem som yttrat sig. Vi måste också utgå från hur det faktiskt ser ut." Pratar vi alltså här om en osynlig konsensus? Eller en konsensus som endast baserar sig på en praxis (vad den nu består av)? Det här var en annorlunda tolkning av ordet. Jag föredrar att konsensus skapas genom att vi faktiskt talar till varandra och kommer överens om ett bästa sätt att bygga ett uppslagsverk. Och i ett uppslagsverk där artikelskaparen inte äger artikeln är källnoter det minst dåliga (referens)systemet att bjuda in andra att arbeta med artiklarna.--Paracel63 (diskussion) 9 juni 2015 kl. 01.51 (CEST)

Om en artikel är byggd på en enda källa är det ganska lätt att stuva om så att man när man använder en andra källa då förser respektive stycke med noter beroende på vilken källa de baseras på. Samma sak om varje stycke baseras på en enda källa, där då hela stycket har en not. Om man däremot har mer än en källa som står ospecificerad måste man om man ska bygga vidare själv läsa den källan för att kunna reda ut vad som byggs på vad. Därför tycker jag att man ska använda mycket noter men att vi kan vara förlåtande om det rör sig om en källa. --افيراتير (diskussion) 9 juni 2015 kl. 07.52 (CEST)

Samma sak om varje stycke baseras på en enda källa, säger du. Det beror på om källan är kopplad till styckets samtliga meningar eller ej. Det kan mycket väl vara så att en eller flera meningar i stycket är helt utan källa. Gör man då antagandet att hela stycket är kopplat till källan och stuvar om till ett fotnotssystem med två eller fler källor så kan det bli fel; små fel visserligen, men ändå onödiga fel. Utopiantos (diskussion) 9 juni 2015 kl. 13.19 (CEST)

Ja, jag förutsatte att hela stycket var kopplat till källan. Anars blir det givetvis svårt. Men inte lika svårt som om man skulle behöva kolla upp även de eventuella andra källorna till alla andra stycken i artikeln. --افيراتير (diskussion) 9 juni 2015 kl. 14.43 (CEST)

Vi har hundratusentals artiklar utan angivna källor. Varför än en gång ägna så mycket energi åt att laga det som inte är sönder? Nåväl, vill Ni vara utan min medverkan i framtiden så bara säg till. Som svar till Paracel63 vill jag bara säga att vederbörande förstått mig rätt. Beslut i frågor som dessa fattas inte främst genom diskussioner - sådana har vi tyvärr för många, vilket minskar arbetsglädjen - utan på fältet, i det egentliga arbetet med uppslagsverket. Till Averater vill jag säga att man vid en rejäl omarbetning och utvidgning alltid bör försöka kontrollera varifrån det som redan står är hämtat. Hittar man det ingenstans kan uppgifter behöva strykas. Tostarpadius (diskussion) 9 juni 2015 kl. 08.21 (CEST)

Jag tror att vi här (återigen) pratar förbi varandra. Lösningen med dessa <200 000 källösa artiklarna är att ge dem källor. Vi har dessutom helt klart olika åsikter om vad som kännetecknar något som är sönder. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 9 juni 2015 kl. 10.55 (CEST)

Jag ser inga problem med att slänga in fotnoter när man utökar en artikel och samtidigt låta de gamla källorna ligga kvar. Det skulle möjligen vara att det ser rätt fult ut med en blandning av noter och punktlista under stycket Källor. Själv så brukar jag strunta i att lägga in noter om de artiklar jag skriver bara grundar sig på enstaka källor. Dessutom så är det ytterst sällan som någon bryr sig om att utöka de artiklar som jag har skrivit. Av de 871 artiklar som jag har skapat så är det nog bara en (Psilanderaffären) som har fått en så omfattande utökning att den har behövt en notapparat. /ℇsquilo 9 juni 2015 kl. 08.38 (CEST)

Självklart bör notapparaten göras ordentligt från början, av alla de skäl som bland annat Utopiantos och Ternarius anger. Detta hoppas jag man lär ut i grundskolan. Detta måste för övrigt vara viktigare nu än tidigare, när det är så lätt att "klipp och klistra". (Jag kan dock vara självkritisk rörande sidhänvisning, som jag tycker ska vara med, men anges samma källa flera gånger så har jag själv ännu inte lärt mig hur man rent tekniskt gör här på Wikipedia för att på olika ställen i en text ange samma källa, men där olika sidor ska anges). Mvh --Kentlarserik (diskussion) 9 juni 2015 kl. 08.46 (CEST)

@Kentlarserik: Se exempelvis på artikeln Projekt Varg. Där finns en "allmän källa" listad under rubriken Källförteckningen. Sedan har hänvisningar gjorts till olika delar av verket i artikeln. Om en sida hänvisas till på flera ställen behöver man en ref-taggning. Jag brukar använda en enkel kodning utan mall, vilket kan ge en sådan här kod första gången en viss sida hänvisas till i artikeln: <ref name=marend23>Marend 1976, sid. 23</ref>. På nästa ställe i artikeln räcker det då med att infoga <ref name=marend23>. Här finns mer info om tekniken. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 9 juni 2015 kl. 10.22 (CEST)

@Paracel63: Tack för info!

Notapparaten är exemplarisk, men att den semantiska informationen saknas gör det väldigt svårt att återanvända data utanför Wikipedia. Jag har därför skrivit om Projekt Varg med källmallar och med XML-kompatibla taggar. /ℇsquilo 9 juni 2015 kl. 11.23 (CEST)

Det är i praktiken bara orginalförfattaren som klarar att på ett bra sätt göra om en lista av källor till en notapparat. Själv undviker jag därför dessa artiklar. Ibland, även när det funnits noter, så har jag upptäckt att källan inte stöder påståendet. Det har då inte rört sig om bedrägligt beteende, snarare misstolkningar, eller att artiklar översatts utan att källan kollats. Översättningen kan vara semantiskt rätt, men glidningen i betydelse har blivit sådan att källan inte längre stöder påståendet. -- Innocent bystander (diskussion) 9 juni 2015 kl. 09.40 (CEST)

Jag skulle gärna se i noterna att man verkligen visar vad som beläggs, och där finns ett problem med ref.mallarna eftersom dessa i sammanhanget bara anger en artikeltitel eller namn på en webbplats. Det är i stort sett bara i de artiklar jag fått utvalda som jag använt mig av ref.mallar (innan det visste jag inte ens hur de formateras), men annars gör jag "enkla" noter där jag anger t.ex. "X om Y" eller "uppgift, utgivare". På så vis ser jag heller inte direkt några problem med en kort artikel som saknar noter, huvudsaken är att källan/källorna som angetts visar vad som beläggs. /Mvh Vostok (diskussion) 9 juni 2015 kl. 11.38 (CEST)

Att dessutom måsta belägga den ena självklarheten efter den andra i varenda artikel, som i flera fall också kan vara belagd i en större huvudartikel, blir bara överdrivet och fånigt. /Mvh Vostok (diskussion) 9 juni 2015 kl. 12.02 (CEST)

Nåt som kan ha tagits upp i diskussionen, men som jag i så fall missat och ber om ursäkt för, är när man har en källa som är bra i vissa delar men vag eller felaktig i andra och därför måste kompletteras med ett par meningar, eller rent av en bisats. Där tycker jag det är smidigt att markera med fotnoter vad som hör till vad. Det är ju praxis redan idag gällande enskilda ord. Vivo (diskussion) 9 juni 2015 kl. 12.49 (CEST)

Ni kan vara lugna, jag tänker inte väcka liv i debatten igen. Det var bara det att i den förda debatten kunde man i bland, från båda sidor, få uppfattningen att var man för radkällor så kunde man inte få lämna den minsta del av artikeln utan källor. Så är det inte riktigt. Om vi tar "mitt" område som exempel, zoologin, så förekommer det att man i en summarisk sammanställning, exempelvis över arter i en artikel om ett djursläkte, listar vissa fakta som redan är belagda i artartiklarna. Där tycker jag att det är helt ok att utelämna källor, nb om de redan finns i artartiklarna. Är man intresserad av detaljer om en art är artartikeln den naturliga källan att gå till. Jag kan tänka mig att denna modell går att överföra till andra områden, också. / Ternarius_D 11 juni 2015 kl. 12.58 (CEST)

Stig Carlsson (militär) - Dödsboken

Skulle någon kunna kolla vad som står i dödsboken för Stig Carlsson (militär), eftersom det i artikeln står att den källan säger död i Kristianstads län, men längre ner står det att han dog i en flygkrasch i Vättern. Denna artikeln länkas idag från Aftonbladet, så därför tror jag det kommer många läsare dit och blir konfunderade. MVH Adville (diskussion) 10 juni 2015 kl. 16.47 (CEST)

Dödboken bygger på folkbokföringen som går mekaniskt på man formellt var skriven vid dödstillfället, inte var det faktiska dödsfallet verkligen inträffade. Har Du en bra källa på det senare så kan Du ändra inledningen till något i stil med:

Stig Oskar Carlsson, född den 22 juni 1910 i Göteborgs Gamlestads församling, död den 23 juli 1937 vid en flygkrasch i Vättern (vid tiden folkbokförd i Riseberga församling i dåvarande Kristianstads län), var en svensk militär (furir) i Flygvapnet."

/FredrikT (diskussion) 10 juni 2015 kl. 17.33 (CEST)

Jag har klippt in @FredrikT:s förslag.Klementin (diskussion) 10 juni 2015 kl. 18.11 (CEST)

Det funkar bra så! Det är alltid bra när aktuella artiklar får en extra översyn. :) /Pontuz (diskussion) 10 juni 2015 kl. 19.02 (CEST)

Fast vilken artikel i AB är det? Jag hittar ingen.Klementin (diskussion) 10 juni 2015 kl. 19.09 (CEST)

Tack för hjälpen. Inte lätt att fixa med en iphone, dåligt internet i tyskland under utbildning... Artikeln var typ denna, men som du ser Klementin så har det blivit rättelser och därmed har länken med försvunnit. Inte lätt att hitta ursprungsartikeln längre. MVH Adville (diskussion) 10 juni 2015 kl. 22.50 (CEST)

Låg aktivitet i "Veckans tävling"

Som rubriken lyder tycker jag att det är låg aktivitet i "Veckans tävling". Det är inte bara få deltagare, utan det är även låg aktivitet bland deltagarna. Om man räknar lite bland de 10 senaste tävlingarna hade tävlingen med flest deltagare 8 stycken, vilket det borde vara under en tävlingvecka med låg aktivitet, men så är det inte. Det lägsta deltagarantalet är 1 (!) deltagare under vecka 20, men det är flera tävlingar som har haft tre eller färre deltagare.

Som jag redan nämnt är aktiviteten låg under vissa tävlingar. Vecka 17 skapades endast två artiklar med en sammanlagd storlek på drygt 3 000 bytes, men där finns det även vissa toppar. Vecka 18 fick 657 artiklar sin första eller ytterligare en källa. Sedan ska vi inte glömma vecka 10 (som dock är mer än 10 veckor sedan) som lockade till sig 18 deltagare, tack vare Paracel63:s trevliga upplägg. På tal om "Veckans tävling" och Paracel63 (samt Deryni) kan jag rekommendera alla om det senaste avsnittet av wikipediapodden som handlar om tävlingar på Wikipedia. Avsnittet finns i den sista länken samt på Itunes och kanske även på något annat ställe? Philip Folkesson (diskussion) 9 juni 2015 kl. 20.57 (CEST)

Det har varit relativt låg aktivitet rätt så länge. Samtidigt har det arrangerats VT så gott som varje vecka efter det tre veckor långa juluppehållet. Jag gissar att det "slitit" på den minoritet (?) som gillar tävlingar, vare sig det är för att tävla eller att få jobba tillsammans kring ett tema. Själv har jag deltagit i flertalet som jag inte varit tävlingsledare för och känner att det nu blir skönt med ett sommaruppehåll. Jag följer under tiden tävlingarna med stort intresse även när jag inte deltar - liksom Veckans Översättning! - och är glad för varje förbättring som tävlingsdeltagarna åstadkommer. Jag upprepar gärna den devis jag snappat upp på användarsidorna, jag tror det var Hangsnas:

”

Tänk vad resultatet skulle bli om alla - eller kanske hälften - kunde åtgärda bara en artikel i samarbeten som Veckans tävling, Månadens nyskrivna artiklar, Månadens uppdrag eller Månadens kvalitetsprojekt.

„

Eller med helt andra, men märkvärdigt likt klingande ord: Det är kul att tävla och hjälpas åt! Deryni (diskussion) 9 juni 2015 kl. 21.51 (CEST)

Ja, som du (eller Per?) uttryckte i podden, man behöver inte vara med i tävlingarna för att tävla, det räcker att man är med för att bidra, det är det viktigaste, en fin rosett är bara ett stort plus i kanten för att man har gjort ett bra jobb. Philip Folkesson (diskussion) 9 juni 2015 kl. 22.13 (CEST)

Det var nog jag som sa det där om att bidra (enligt Pierre de Coubertins devis). Tyvärr har jag på sistone haft för mycket jobb för att riktigt kunna engagera mig i tävlingar. Försomrar blir ofta så i mitt arbetsliv. Från och med juli kan ni räkna med lite mer aktivitet från min sida (både som tävlande och arrangör). Och apropå tävlingar… för dem som inte hört podden eller läst det här, så tror jag på några enkla hållpunkter när man ska arrangera en tävling: inte för smalt, inte för svårräknat, gärna en trevlig logg samt gärna marknadsföring på olika platser (i god tid om det går). Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 9 juni 2015 kl. 22.53 (CEST)

Och apropå låg aktivitet. Det kan noteras att Månadens uppdrag har hållit hög fart på sistone. Så många "tävlande" kanske befunnit sig där istället?--Paracel63 (diskussion) 9 juni 2015 kl. 22.56 (CEST)

Om man gillar att tävlingsledaren har arrangerat en tävling så kan man med fördel göra ett väldigt modest bidrag, för att helt enkelt uttrycka sin uppskattning utan att behöva spendera lång tid i tävlingen. Det ser fortfarande trevligt ut. Ens allra första bidrag i tävlingen är trots allt det mest värdefulla, även om det också blir skribentens sista. Utopiantos (diskussion) 9 juni 2015 kl. 23.09 (CEST)

 Gillar Deryni (diskussion) 10 juni 2015 kl. 06.02 (CEST)

Varför inte skapa en bot som lägger in alla nya bidrag som är större än XXXX byte och efter andra parametrar som källor/fotnotar/infobox (etc) automatiskt vid tävlingar där det går ut på att skapa artiklar? Då är alla med och deltagar automatiskt och då slipper man se tävlingar som bara har tre deltagare? DIEXEL (diskussion) 10 juni 2015 kl. 10.45 (CEST)

Norskspråkiga Wikipedia har ett liknande system (tror jag), men där måste en skriva upp sig på tävlingssidan som deltagare innan boten börjar räkna på ens bidrag. Om en liknande bot skall införas på svenskspråkiga Wikipedia bör en också skriva upp sig på en sådan lista innan – alla vill säkert inte delta i tävlingar. I övrigt tror jag att Wikipedia:Månadens uppdrag har "stulit" en del av aktiviteten från Wikipedia:Veckans tävling – exempelvis tilltalar oftast MUPP mig mer än VT. Definiendum (?) 10 juni 2015 kl. 12.29 (CEST)

Varför måste man skriva upp sig? Det borde bli en glad överraskning att man vunnit en tävling. Tostarpadius (diskussion) 12 juni 2015 kl. 05.38 (CEST)

10 juni gjorde vi annat än redigerade på Wikipedia

Endast 51 nya artiklar skapades, vilket är klart minimirekord för i år. Långt över de 21 som skapades 24 december 2014 dock. Skolavslutning?Yger (diskussion) 11 juni 2015 kl. 07.41 (CEST)

Kanske var det skolavslutningar.. och det fina vädret som äntligen kommit :) Höstblomma (diskussion) 11 juni 2015 kl. 08.03 (CEST)

Fint väder? Här regnade det till och från. Själv jobbade jag långdag. -- Innocent bystander (diskussion) 11 juni 2015 kl. 08.15 (CEST)

I min lilla del av världen (?) var det i alla fall soligt och jag var ledig från jobbet i går ;) Jag ledig i dag också. Och i morgon! :D Höstblomma (diskussion) 11 juni 2015 kl. 08.21 (CEST)

I Ångermanland regnade det till och från, det vet jag, för jag jobbade utomhus den här gången. Det händer inte så ofta, men just igår! :) -- Innocent bystander (diskussion) 11 juni 2015 kl. 08.38 (CEST)

@Yger: Intressant statistik – varifrån har du fått tag på den? Definiendum (?) 11 juni 2015 kl. 08.52 (CEST)

Wikipedia:Statistik/Statistik. Också finns en summering per månad här som visar det skapade över 100/dag i jan, feb, mars och april, men bara 82/dag i maj vilket också gällt i juni. I år tror jag det före igår varit 68 som minst.Yger (diskussion) 11 juni 2015 kl. 09.00 (CEST)

Tack för länkarna! Jag hoppas att 51 nya artiklar på en dag blir minimirekordet för hela året. Definiendum (?) 11 juni 2015 kl. 09.14 (CEST)

Men Wikipedia blev bättre i alla fall :-) Jag såg häromdagen på skrivstugan att det var ca 2 redigeringar i minuten, vilket man också kan höra här är hyfsat normalt. Men som vi diskuterade där också: med allt fler vana wikipedianer, desto färre redigeringar, eftersom vana wikipedianer troligen tenderar att förhandsgranska istället för att spara gång på gång.//Hannibal (diskussion) 11 juni 2015 kl. 10.09 (CEST)

Körde iaf. heldag på WP igår jag, med uppdatering av reflänkar som en del hade dött... /Mvh Vostok (diskussion) 11 juni 2015 kl. 11.26 (CEST)

Här i Skåne var det fantastiskt väder i går. I dag har det varit lite mer molnigt än utlovat, men nu klarnar det upp rejält. Om en timme förväntar jag mig fullt solsken, något som ska fortgå hela morgondagen. Jag ska snart ut och springa en runda. Skönt att kunna göra det med endast skor, shorts och T-shirt. Utopiantos (diskussion) 11 juni 2015 kl. 16.28 (CEST)

Jag skrev en del på Wikipedia igår, men artikeln (Mobile Riverine Force) blev inte klar för publicering förrän idag. Trots det så tycker jag att 51 nya artiklar på en dålig dag faktiskt inte är så illa i alla fall. /ℇsquilo 11 juni 2015 kl. 18.06 (CEST)

Och den 11e blev det 70 nya artiklar vilket kan ses som tämligen normalt med tanke på att det är de första skollediga dagarna och första fina sommardagarna. Yger (diskussion) 12 juni 2015 kl. 07.16 (CEST)

Allt eftersom svwp växter är det väl rimligt att antaga att en generellt högre (och stigande) andel av våra redigeringar kommer att avse redan befintliga artiklar snarare än nyskapade? /FredrikT (diskussion) 12 juni 2015 kl. 16.22 (CEST)

Så kan det mycket väl vara. Men om denna minskning av nya artiklar kommer att överglänsas av ökningen av antalet skribenter står skrivet i stjärnorna. Utopiantos (diskussion) 12 juni 2015 kl. 17.09 (CEST)

Kategorisering av adelsmän

Hej! När jag jobbade med artikeln Fredrik Ridderbjelke igår så skapade jag samtidigt artikeln för adelsätten Ridderbjelke och lade till kategorin "Svensk Adel" till Fredrik. Gjorde jag rätt eller gör vi på något annat sätt? /Portunes (disk) 12 juni 2015 kl. 13.36 (CEST)

Hej! Kategoriseringen i båda artiklarna ser helt korrekt ut. /FredrikT (diskussion) 12 juni 2015 kl. 16.03 (CEST)

Vad bra! /Portunes (disk) 12 juni 2015 kl. 20.29 (CEST)

Listor över X per Y

Jag funderade på att göra lite kategorisering av listor som är uppdelade geografiskt, dvs Listor över X per Y, där Y är en geografisk indelning. Exempelvis skulle Listor över småorter i Sverige per län hamna i Kategori:Listor per län. Skälet till att göra denna kategorisering är att det blir lättare att hitta listor som ligger på samma "nivå". Man kan se lite hur jag har tänkt på denna undersida. Men innan jag sätter igång ville jag kolla om någon har några synpunkter eller idéer på hur det skulle kunna gå att göra ännu tydligare. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 12 juni 2015 kl. 21.42 (CEST)

Låter som en utmärkt idé. Något att fundera på samtidigt är standardisering av listnamn och kategorinamn. Lsj (diskussion) 13 juni 2015 kl. 14.50 (CEST)

Massändringar i Ukraina- och Krim-relaterade artiklar

Det pågår redigeringskrig och massändringar i artiklar beträffande Ukraina och Krim. Det kan vara lämpligt att fler användare kontrollerar de redigeringar som görs av bland annat IP-numren 195.159.29.78 och 176.67.84.145. Disembodied Soul (diskussion) 12 juni 2015 kl. 14.47 (CEST)

IP-numrens redigeringar behöver inte med nödvändighet vara felaktiga då det i berörda artiklar förekommit mycket aktivitet från en ukraina-nationalistisk användare som inte vill kännas vid att Ukraina varit en del av Ryssland/Sovjetunionen. /Annika (diskussion) 12 juni 2015 kl. 16.43 (CEST)

...så kriget i/om Ukraina och Krim har spridit sig till svWp? --Allexim (diskussion) 12 juni 2015 kl. 17.36 (CEST)

Det gjorde den för länge sedan. Under förra våren hade vi minst en aktiv pro-ukrainsk skribent och en dito pro-rysk skribent som hade svårt att diskutera sig fram till gemensamma lösningar. De redigeringar som ovanstående IP-nummer gjort verkar så här långt faktiskt innehålla en del bra redigeringar. Vi får acceptera att bland annat Krim tills vidare hamnat i limbo med dubbla kategoriseringar (de facto/de jure) på en mängd håll. Detsamma gäller transkriptioner av ukrainska namn, som ofta kan vara mer än knivigt (En etnisk ryss bosatt i Ukraina bör kanske transkriberas från den ryska namnvarianten, trots att hen varit ledamot av Verchovna Rada där endast ukrainska är officiellt dokumentspråk?).--Paracel63 (diskussion) 12 juni 2015 kl. 22.59 (CEST)

Wikipedia torde vara en tämligen hög prioritet i propaganda och psykologisk krigsföring, rent bortsett från entusiastisk hobbynationalism från köksbordet. Vi bör inte inbilla oss att vi är befriade från detta. /Julle (diskussion) 13 juni 2015 kl. 07.27 (CEST)

Instämmer med Julle. // --Allexim (diskussion) 13 juni 2015 kl. 08.14 (CEST)

Bra! Då hoppas jag på hjälp i putsande och bevakning av ämnesområdet. Ju fler vi (seriösa) skribenter är, desto bättre borde resultatet bli. Här finns lite material som kan komma till nytta i uppdateringar. Och i min hylla finns nu äntligen Peter Johnssons Ukraïna i historien. Allt gott--Paracel63 (diskussion) 13 juni 2015 kl. 21.20 (CEST)

Regler vid artikelnomineringar

Är det okej att rösta på en artikel man varit huvudsaklig författare till i artikelnomineringarna? Samt vad gäller när man nominerat artikeln själv? Jag ser personligen ingen anledning till varför det inte skulle vara tillåtet, så dubbelkollar här med er bara för att vara säker. |-DaftClub-|(diskussion) 13 juni 2015 kl. 17.36 (CEST)

Båda delarna är tillåtna. Tostarpadius (diskussion) 13 juni 2015 kl. 17.42 (CEST)

Hade ingen aning om detta. Står visserligen inte på WP:AN att man inte får det, men det är något jag själv inte skulle göra om det inte uttryckligen står att det är tillåtet. Kanske borde läggas till bland "vanliga frågor" på AN?--IDV^disk. 13 juni 2015 kl. 17.53 (CEST)

Eftersom artiklarna är fria och inte ägs av någon får alla bekräftade användare både nominera en artikel och delta i omröstningen. Allt annat strider mot grundprinciperna. Nasko (diskussion) 13 juni 2015 kl. 20.20 (CEST)

Eftersom frågan dyker upp då och då skulle det inte skada med en explicit formulering. Jag hade för mig att en sådan stod någonstans. Tostarpadius (diskussion) 13 juni 2015 kl. 21.14 (CEST)

Frågan har stötts och blötts ett antal gånger på diskussionssidan. Bland annat blev det konsensus för att både kunna nominera och rösta genom diskussionen här. Målet var att få liv och konkret aktivitet i en tidvis alltför inaktiv nominerings-/röstningsprocess.--Paracel63 (diskussion) 13 juni 2015 kl. 21.54 (CEST)

Att det är OK delta i omröstningen är nu en praxis som inte är nedskriven, och det tycker jag kan vara bra behålla ytterligare en tid. (att nominera ser jag inte alls som kontroversiellt) Den senaste tiden har diskussionerna där varit bra och helt OK åsiktsbrytningar, och i ett sådant läge finns det inget problem med nuvarande praxis. Det är dock inte svårt tänka sig fall (som också så sent som för drygt ett år sedan var uppe), där skaparen vill forcera in en tveksam variant av artikelutformning, och där åsiktbrytningen blir hård och skarp. Jag är lite orolig att i ett sådant läge kan en hård nedskriven regel om "rätt" delta vara olämpligt (men kanske är jag för byråkratiskt orolig i detta).Yger (diskussion) 14 juni 2015 kl. 19.02 (CEST)

200000 artiklar på danskspråkiga Wikipedia

Nu har danskspråkiga Wikipedia fler än 200000 artiklar. Det är fint. /Julle (diskussion) 11 juni 2015 kl. 20.15 (CEST)

 Gillar--Paracel63 (diskussion) 11 juni 2015 kl. 22.50 (CEST)

Ja, det var på tiden att den milstolpen passerades. Under våren har jag undrat om de skulle hinna dit innan vi nådde två miljoner. Så blev det, med god marginal. Tostarpadius (diskussion) 11 juni 2015 kl. 22.53 (CEST)

No offence till danskarna men sv.Wiki:s mål bör vara att passera det engelska! På tiden att Nasko och de andra botägarna börjar massköra kommuner, tätorter, samhällen, byar etc i andra länder som de gjorde med de franska kommunerna! DIEXEL (diskussion) 12 juni 2015 kl. 13.20 (CEST)

 Gillar --Allexim (diskussion) 12 juni 2015 kl. 17.33 (CEST)

Jag instämmer med det första till fullo! Dock har inga användare plikter. Definiendum (?) 12 juni 2015 kl. 13.24 (CEST)

@DIEXEL:: Det är på gång. Jag kommer med ett konkret förslag här på Bybrunnen endera dagen, ska bara fila lite till på det. Exempel från mina provkörningar: Användare:Lsjbot/geotest/Thākurgaon. Lsj (diskussion) 12 juni 2015 kl. 17.40 (CEST)

Jag vet inte hur meningsfullt det är att jämföra artikelmängd mellan en språkversion som tillåter botskapade artiklar och en som inte gör det. Det är två väldigt olika saker man mäter, egentligen. /Julle (diskussion) 13 juni 2015 kl. 07.23 (CEST)

Det är mer än svenskspråkiga Wikipedia med tanke på att sv.wiki är till största delen baserad på Nordisk familjebok och andra svenska uppslagsverk. Dags för en rensning tycker jag! Är ni med? --Vannucci (diskussion) 14 juni 2015 kl. 19.57 (CEST)

Vadå rensa? Definiendum (?) 14 juni 2015 kl. 20.08 (CEST)

Många artiklar på svenskspråkiga Wikipedia är hämtade från andra svenska uppslagsverk som exempelvis Nordisk familjebok. Det är väl ett välkänt faktum här? Det gör att svenskspråkiga Wikipedia inte anses som särskilt nyskapande. Jag tycker inte att det är bra. --Vannucci (diskussion) 14 juni 2015 kl. 20.28 (CEST)

Jag förstår noll. Wikipedia skall hämta information från andra källor som olika uppslagverk. Men någon uppsättning kopior från Nordisk familjebok känner jag alls inte till. Jag har personligen kollat igenom cirka 150000 artiklar av de ej botskapde och egentligen inte hittat några kopio från NF. O¨ch vad avser du med nyskapande. I wp världen anses som mycket nyskapande, mycket pga de botskapande artiklarna. Jämfört med traditionelle anses vi också som mycket nyskapande, då vem som helst kan skapa artiklar och vi har mycket om nutida fenomen.Yger (diskussion) 14 juni 2015 kl. 20.38 (CEST)

@Vannucci: Så informationsvärdet är alltså svagare om man har använt ett uppslagsverk som källa när man beskriver ämnet? Ja, så kanske man också kan se på det, även om jag inte förstår logiken. Jag trodde att vi i första hand sammanställde uppslagsverket för att skapa nytta för alla dem som söker kunskap, inte för att vara "nyskapande". Lindansaren (diskussion) 14 juni 2015 kl. 20.50 (CEST)

Det får den ironiska effekten att folk inte känner sig manade att skriva en ny artikel i ett ämne som kopierats från någon annanstans. Varför behöver vi återförmedla artiklar från andra svenska uppslagsverk? Det tycker jag är poänglöst. Det är bra att vi har den här diskussionen. Det är på tiden! --Vannucci (diskussion) 14 juni 2015 kl. 21.10 (CEST)

men vi kopierar inga artiklar från annanstans? Varför upprepar du det felaktiga påståendet? Däremot använder vi uppslagsverk som källor när vi skriver artiklar, det är själva syftet med Wikipedia I sockenartiklar använde jag 5-15 olika uppslagsverk som källor till texten för en artikel, men texten är aldrig en kopia av en artikel från ett uppslagsverkYger (diskussion) 14 juni 2015 kl. 21.41 (CEST)

@Vannucci: Sammanställs uppslagsverket för att vi ska kunna informera dem som läser artiklarna, eller glädja dem som producerar artiklarna? Lindansaren (diskussion) 14 juni 2015 kl. 21.55 (CEST)

Av artiklarna på svwp är mindre än 1% baserade på Nordisk Familjebok -- se Kategori:Ugglan. Inte exakt noll, men mycket långt från "största delen". Lsj (diskussion) 14 juni 2015 kl. 21.50 (CEST)

och de är huvudsakligen skapade för mer än fem år sedan, dvs innan jag började patrullera.Yger (diskussion) 14 juni 2015 kl. 21.53 (CEST)

Nordisk familjebok är en bland många. 1 967 771 artiklar på svenskspråkiga Wikipedia, jag skulle vilja påstå att största delen är hämtade ur andra uppslagsverk. @Lindansaren: tack för din fråga! Det är både och. För läsaren hade det nog varit bra för en litteratur/källhänvisning istället. Varför återförmedla något som finns skrivet någon annanstans? Vi behöver genast ha en problemformulering kring det här och pröva ifall detta är något dåligt i det långa loppet. --Vannucci (diskussion) 14 juni 2015 kl. 22.10 (CEST)

Påstå får du gärna göra. Men du får hellre visa några som helst bevis för att det du skriver inte bara är din uppfattning. Annars kan jag komma med en motsatt uppfattning. De enda som kommit med bevis här är Yger och Lsj som pekat på sidor där det finns siffror att tolka eller läsa innantill. Har du något liknande? Annars är diskussionen över för min del.//Hannibal (diskussion) 14 juni 2015 kl. 22.16 (CEST)

@Vannucci: En av Wikipedias policys är verifierbarhet, vilket innebär att vi endast ska återförmedla saker som är skrivet någon annanstans. Föreslår du en ändring av detta? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 14 juni 2015 kl. 22.25 (CEST)

V, din mening jag skulle vilja påstå att största delen är hämtade ur andra uppslagsverk är helt fel. Varför återförmedla något som finns skrivet någon annanstans? svar:därför det är det Wikipedia går ut på, att återge vad som skrivits i andra trovärdiga källor.Yger (diskussion) 15 juni 2015 kl. 06.51 (CEST)

(utdrag) @Vannucci: Hur vill du att skapar och bygger ut våra artiklar? Finns det någon annan Wikipedia-version som skapat bättre artiklar genom att inte använda sig av redan publicerad information? Ge gärna exempel, så att jag/vi förstår vad du menar. Mvh/--Paracel63 (diskussion) 15 juni 2015 kl. 22.28 (CEST)

Vi kan börja med att lägga om pusslet. Från och med ett bestämt neka återpublicering av artiklar och texter som hämtats från andra uppslagsböcker och dylikt. Sedan gäller det att inleda det mödosamma arbetet att försöka skriva om artiklar som berörs av frågan. Även om detta skulle ta två dekader att slutföra under valspråket För Wikipedia – i tiden. Jag skulle vilja besvara Ainali med att vi behöver hitta en passande problemformulering kring denna fråga. Och jag återkommer snart igen om jag kommer på något smart att säga. I längden tror jag att detta skulle förebåda vägen till framgång för svenskspråkiga Wikipedia och att vi hittar rätt väg att bli mer unik som ett uppslagsverk och inte bli en imitation av tidigare uppslagsverk. --Vannucci (diskussion) 15 juni 2015 kl. 22.54 (CEST)

@Vannucci: Oj, nu låter det till och med som att du ifrågasätter den första grundprincipen. Om så är fallet kan jag redan nu anmäla avvikande åsikt. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 15 juni 2015 kl. 23.24 (CEST)

@Ainali: Vad innebär det? --Vannucci (diskussion) 15 juni 2015 kl. 23.32 (CEST)

@Vannucci: (kopierar in det som stod i länken jag gav): "Wikipedia är ett uppslagsverk Allt artikelinnehåll kräver verifierbarhet. Uppgifter som inte kan verifieras med trovärdiga källor kan ändras eller tas bort. Overifierbar originalforskning är olämplig. Wikipedias artiklar är inte rätt plats för att uttrycka enskilda användares personliga idéer, åsikter eller erfarenheter. Wikipedia är inte en tidning, en plattform för reklam, en talarstol eller en samling av webblänkar eller källdokument – vissa typer av sådant innehåll hanteras av Wikimedias systerprojekt." ♥Ainali ^diskussion_bidrag 15 juni 2015 kl. 23.50 (CEST)

Om inte mina idéer och tankar är välkommen kan jag väl låta bli att lägga in mig i en fruktlös diskussion. Jag bara framförde vad jag tyckte kändes rätt. --Vannucci (diskussion) 15 juni 2015 kl. 23.59 (CEST)

@Vannucci: Jag var explicit eftersom att jag inte var på det klara med vad du egentligen föreslog. Jag kan inte säga att jag med säkerhet är det nu heller, då du inte kommenterat om du vill ändra på den första grundprincipen eller inte. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 16 juni 2015 kl. 00.14 (CEST)

@Ainali: Jag är helt för att bibehålla och upprätthålla grundprinciperna. Vad jag föreslog var att inte kopiera direkt av texter från andra uppslagsböcker vare sig det är upphovsrättsskyddat eller inte. Jag har nu framfört vad jag tyckte om saken och låter bli att diskutera vidare. Min egentliga uppgift här på Wikipedia är att skapa artiklar av god kvalitet och korrekturläsa vad andra har skrivit. --Vannucci (diskussion) 16 juni 2015 kl. 00.24 (CEST)

Förslag på bot: Auktoritetsdata

Hej! Är rätt okunnig när det kommer till botar, så jag lägger frågan här i hopp om att någon kanske håller med mig. Men skulle det inte vara bra med en bot som lägger till mallen {{Auktoritetsdata}} till alla artiklar som har det? Det finns ju redan ett verktyg som känner av när artiklar har auktoritetsdata utan att mallen läggs till, så det känns som att det skulle krävas en rätt simpel bot för att uppfylla ändamålet. Har sett att det gjorts på både engelska och tyska Wikipedia. Eller är jag helt ute och cyklar? |-DaftClub-|(diskussion) 15 juni 2015 kl. 05.06 (CEST)

Jag utgår ifrån att Du syftar på de artiklar som inte har det. Jag har egentligen inga invändningar, men ser samtidigt inget överhängande behov av åtgärden. Tostarpadius (diskussion) 15 juni 2015 kl. 06.28 (CEST)

Tanken är rätt, frågan är bara om det är rätt tid just nu. Ett bot inlägg gör att det blir "regel" och inte bara "att rekommendera". Frågan som "regel" är om vi då borde göra något med nyskapade artiklar som borde få mallen men inte getts den, också om det är OK den tas bort. Idag är det förvånansvärt ofta som kategorier försvinner av "misstag" vid redigeringar. Då ges en varning av ett missbruksfilter, borde samma ske vid borttag av auktirtesdatamallen? Eller borde vi strunta i dessa saker och bara köra om boten efter någon månad för att fylla på?Yger (diskussion) 15 juni 2015 kl. 07.00 (CEST)

I många fall går det inte att lägga till auktoritetsdata då artikelämnet inte existerar i de aktuella databaserna. Vad är det för mening med att lägga till mallen auktoritetsdata i dessa artiklar? Förvisso syns den inte, men artikeln hamnar i kategorin "Sidor med mallen Auktoritetsdata utan referenser i Wikidata" vilket känns meningslöst. Om mallen skall läggas till med bot, så borde det väl vara i de artiklar som har dylika referenser inlagda på Wikidata? /Annika (diskussion) 15 juni 2015 kl. 09.24 (CEST)

Alternativet "Visa Mall:Auktoritetsdata i alla artiklar som har katalogreferenser i Wikidata" finns att välja under inställningar. Det bästa är i så fall att göra det till standardinställning. Thoasp (diskussion) 15 juni 2015 kl. 09.41 (CEST)

Ja – det bör vara standardinställning (även för oinloggade)! Definiendum (?) 15 juni 2015 kl. 10.14 (CEST)

Artiklarna hamnar ju ändå i nämnda kategori, något som jag uppfattar som överflödigt. /Annika (diskussion) 15 juni 2015 kl. 10.26 (CEST)

Nej, om mallen inte finns i artikeln så kommer den inte med i någon av kategorierna med katalogreferenser. Thoasp (diskussion) 15 juni 2015 kl. 10.46 (CEST)

Jag menar i de fall där mallen har lagts till i artikeln trots att katalogreferenser saknas i Wikidata (och det inte heller är möjligt att lägga till dylika eftersom artikelämnet saknas i databaserna). Då hamnar artikeln i kategorin "Sidor med mallen Auktoritetsdata utan referenser i Wikidata". /Annika (diskussion) 15 juni 2015 kl. 10.55 (CEST)

Att de hamnar i den kategorin gör det ju möjligt att lägga in informationen i Wikidata och i förlängningen i relevanta databaser. Självklart bör denna mall finnas med som standard i alla artiklar. Tostarpadius (diskussion) 15 juni 2015 kl. 15.29 (CEST)

Om det inte existerar några referenser att lägga in i Wikidata, vad har mallen då för funktion? /Annika (diskussion) 15 juni 2015 kl. 15.52 (CEST)

Det kan väl inte vara omöjligt att lägga in informationen i databaser? Jag ser ingen anledning att först kontrollera om den finns där innan jag lägger in mallen. Tostarpadius (diskussion) 15 juni 2015 kl. 15.57 (CEST)

Det är långt i från alla artikelämnen som finns i databaserna och då är det inte möjligt att lägga in några referenser i Wikidata för dessa artiklar. /Annika (diskussion) 15 juni 2015 kl. 16.04 (CEST)

Mja, vissa databaser är till stora delar baserade på Wikipedia, så "inte möjligt" är att ta i... -- Innocent bystander (diskussion) 15 juni 2015 kl. 16.20 (CEST)

Är det exempelvis möjligt att lägga till auktoritetsdata för Anders Willman? Det är möjligt att det jag som är okunnig, men jag kan inte hitta den personen i de aktuella databaserna. /Annika (diskussion) 15 juni 2015 kl. 17.23 (CEST)

@Annika64: Hittade Anders Willman i VIAF. --Larske (diskussion) 15 juni 2015 kl. 19.54 (CEST)

Hade artikeln funnits på enwp, är det sannolikt att det snart hade skapats en post i någon av dessa databaser för Anders Willman. En del av dessa databaser ser ut som de har en stor del av sina data hämtad just ur de större wikiprojekten. -- Innocent bystander (diskussion) 15 juni 2015 kl. 17.33 (CEST)

Finns det källor finns det ju material att lägga in i databaser, tillgängligt tack vare artiklarna här. Det ser jag som kategorins stora poäng. Tostarpadius (diskussion) 15 juni 2015 kl. 17.44 (CEST)

Jag kan inte se vad det är för mening med att lägga till mallen i denna typ av artiklar. Det vore betydligt bättre med en bot som lägger till mallen när auktoritetsdata tillkommit på Wikidata. /Annika (diskussion) 15 juni 2015 kl. 17.52 (CEST)

Just att en artikel hamnar i kategorin torde öka sannolikheten för att materialet läggs in i databaserna. Tostarpadius (diskussion) 15 juni 2015 kl. 18.10 (CEST)

Personligen ser jag inte de här databaserna som jätteviktiga för oss här. De har stor betydelse för att bevara integriteten i databaserna. De minskar starkt risken för att finna två olänkade artiklar om Anders Willman på Wikipedia och systerprojekten. Men för min del gör det inget om man tvingas gå via Wikidata för att komma till själva länkarna. -- Innocent bystander (diskussion) 15 juni 2015 kl. 20.06 (CEST)

Det är tekniskt möjligt för en robot att "känna efter" om det finns några lämpliga properties på Wikidata, och aktivt välja att lägga till mallen eller inte efter det. Det finns en api-fråga som talar om vilket objekt på Wikidata en artikel är kopplad till och sedan kan man ställa en ny fråga för att ta reda på om relevanta properties finns. -- Innocent bystander (diskussion) 15 juni 2015 kl. 11.02 (CEST)

Ett alternativ är att göra inställningen till standardinställning och skrota mallen auktoritetsdata. En bot får i så fall radera artiklar där mallen finns med. Thoasp (diskussion) 15 juni 2015 kl. 11.26 (CEST)

Det låter drastiskt! Räcker det inte att den raderar mallen i dessa artiklar? Tostarpadius (diskussion) 16 juni 2015 kl. 15.01 (CEST)

Det var nog just det Thoasp syftade på, inte radera själva artiklarna! - Efter vad jag förstår så bygger denna lösning på javascript-koder som inte fungerar i alla datorer med vilka inställningar som helst. Det är därför enligt min mening inte en optimal lösning. -- Innocent bystander (diskussion) 16 juni 2015 kl. 15.57 (CEST)

Käll- och references-mallar

Det borde också finnas en bot som lägger in "==Källor==" och "< references/ >" i alla artiklar som inte har det! Det är rätt irriterande, när man ska bidra till artiklar, men sen har de inte såna där väsentliga saker som references-mallen! DIEXEL (diskussion) 15 juni 2015 kl. 12.07 (CEST)

Fast vi vill ju inte ha rubriken "Källor" i massa artiklar som saknar sådana? /Julle (diskussion) 15 juni 2015 kl. 12.55 (CEST)

Att lösa det är väl bara använda sig av "<! --" och "-- >", Julle? DIEXEL (diskussion) 15 juni 2015 kl. 13.00 (CEST)

Det skall absolut inte finnas sådan kod när den inte behövs. Det är bättre att lägga in den på rätt ställe när det är dags. Tostarpadius (diskussion) 15 juni 2015 kl. 15.27 (CEST)

Tostarpadius: Varför? Det är väl bara bra att underlätta vid redigeringar och när den har en sån vital funktion i artiklar? DIEXEL (diskussion) 15 juni 2015 kl. 15.50 (CEST)

Visst har Du en poäng, men som det nu är kommer noterna fram ändå. Då är det bättre att koden placeras rätt när det väl är dags. Att ha rubriker som inte syns är tämligen poänglöst. Tostarpadius (diskussion) 15 juni 2015 kl. 15.54 (CEST)

Jag tycker att det finns en poäng med att lägga den där automatiskt (nu när MediaWiki inte verkar kunna göra det automatiskt...): det blir lättare för nykomlingar att få till det. Det där är en av de sakerna som nybörjare frågar mycket om de senaste åtta åren ungefär sedan vi började begära källor allt oftare. Jag tycker att det där med att ha den där även när källor saknas kan vara ett gyllene tillfälle att uppmana folk att lägga till källor. D.v.s. när det inte finns någon källa kommer det istället en uppmaning att lägga till källor, med en länk till hur man gör.//Hannibal (diskussion) 15 juni 2015 kl. 22.30 (CEST)

Att lägga till källor är en grannlaga uppgift. Det är viktigt att man inte bara lägger in en hänvisning utan att man, om den anges som källa, anpassar artikeln efter den. I annat fall bör den stå som extern länk. Det är bättre att en artikel har sådana än inget alls. Tostarpadius (diskussion) 16 juni 2015 kl. 09.30 (CEST)

Nja, det är väl lite irriterande (men långt ifrån lika irriterande som när man vill fylla på en mall/faktaruta och måste klistra in del mallkod först). Jag tycker det vore bättre med en knapp än med en bot. Vi har ju en knapp/funktion/vad man vill kalla det som ger just "<references/>", så varför inte en knapp som ger "==Referenser==" och "<references/>"? Dieselmotorvagnar (till stationen) 16 juni 2015 kl. 09.42 (CEST)

Dieselmotorvagnar, jag kan fixa en knapp så att man kan bläddra bland faktamallar och sedan klickar man på den man vill ha, och så klistras koden in. Nirmos (diskussion) 16 juni 2015 kl. 09.45 (CEST)

Det låter bra, jag beställer gärna en sån knapp! Går det att fixa det så att det lägger in bara de parametrar som saknas i artikeln? Dieselmotorvagnar (till stationen) 16 juni 2015 kl. 11.31 (CEST)

Dieselmotorvagnar, det skulle vara betydligt mer komplicerat. Nirmos (diskussion) 16 juni 2015 kl. 11.43 (CEST)

Nirmos, jag tror det går fint (och jag blir väldigt tacksam) med den enklare knappen då. :) Dieselmotorvagnar (till stationen) 16 juni 2015 kl. 12.08 (CEST)