Wikipediadiskussion:Projekt matematik

Satser och teorem

Hej! Efter att ha läst diskussion:teorem raderade jag omdirigeringen sats (matematik) och började dessutom åtgärda länkar till grensidan sats så att de som verkade syfta på den matematiska betydelsen fick peka på sats (matematik). Just nu är det tydligen en omdirigering till matematiskt bevis. Är det lämpligt? Borde man hellre ha en separat artikel? Hur borde den i så fall formuleras? Hur skulle den avgränsas mot sats (logik). Kan någon hjälpa till? //Essin 23 juni 2011 kl. 21.29 (CEST)

Sats (logik) borde föras in i teorem och bli en omdirigering dit. Sats (matematik) borde få en egen artikel så småningom. För tillfället är omdirigeringen till matematiskt bevis OK. --Petter 23 juni 2011 kl. 22.27

Hm, det verkar behövas en del uppröjning. Apropå detta, kan någon hjälpa till med de återstående länkarna till "sats"? De som är kvar är de jag hade mest problem med att avgöra vart de skulle peka. //Essin 23 juni 2011 kl. 22.58 (CEST)

Matematisk sats är också en omdirigering till teorem just nu, som väl i konsekvensens namn borde peka på matematiskt bevis så länge. För övrigt antar jag att hela Special:Länkar hit/Teorem borde gås igenom och i många fall ändras till "sats". //Essin 24 juni 2011 kl. 11.14 (CEST)

Jag har nu gjort dessa ändringar. Det fanns ett antal artiklar som låg under "teorem", bland annat Bells teorem, Fishers separationsteorem och Reynolds transportteorem, där motsvarande former med "sats" var mycket sällsynta på Google. Är helt enkelt felöversättningar vanliga, eller finns det någon mer intelligent anledning? Borde artiklarna flyttas? //Essin 24 september 2011 kl. 19.06 (CEST)

Ne skriver: "teore_m (grek. thea_r\ma, av theare_a 'betrakta', 'begrunda'), (läro)sats, bevisat påstående, t.ex. inom logiken. I en matematisk teori är teorem en benämning på ett av teorins huvudresultat. I axiomatiska framställningar härleds alla teorem från ett antal grundsatser, ¤axiom, som anförs utan bevis."

Det finns inga skäl att göra en sådan här ersättning, och jag tänker återställa denna huvudlösa insats.

andejons 24 september 2011 kl. 21.41 (CEST)

Skjut inte budbäraren. Teorem har handlat om den snävare betydelsen (beskrivningar av formella system) sedan 2007, Kategori:Satser flyttades 2009. Om det är fel är det där man ska ändra först, inte länkarna dit. //Essin 25 september 2011 kl. 15.00 (CEST)

Problemet är inte att artikeln bytt namn. Problemet är tron att man måste ändra i alla artiklar, och till och med artikelnamn. Synonymer är bra, om inte annat så för att förhindra upprepning.

andejons 25 september 2011 kl. 21.33 (CEST)

På diskussion:teorem har flera, bland annat Jesper Carlström, hävdat att "teorem" och "sats" inte är synonymer på svenska. Åke Persson ville av denna anledning ha bort omdirigeringen av sats (matematik) till teorem, och mot bakgrund av den diskussionen ansåg jag det rimligt – Jesper Carlström hade ju skrivit om artikeln för att ta bort termen "sats" – och raderade därför omdirigeringen, för tre månader sedan. Fernbom2 skapade i stället den nuvarande omdirigeringen, till matematiskt bevis. Jag tyckte inte att det var klockrent, men inte fullständigt otänkbart heller, så jag tog upp diskussionen här om hur man skulle gå vidare. Det slog mig också att många länkar till teorem syftade på innehållet i en hypotetisk artikel sats (matematik) snarare än det nuvarande innehållet i teorem. Även om man förutsätter att "teorem" och "sats" inte är synonymer på svenska (vilket jag förstås gjorde) finns det flera tänkbara orsaker till det, bland annat påverkan från engelska, att man utgick från grensidan sats eller att länken lades in före 2007 utifrån vad som stod på teorem då. Det var inte ovanligt med länkar på formen [[teorem|sats]].

Jag menar inte att "teorem" och "sats" omöjligtvis kan vara synonymer. Men, återigen, om de är synonymer är det först och främst artikeln teorem, dess diskussionssida och omdirigeringar från olika varianter på "sats" som ska åtgärdas, att bara återställa ett antal artiklar som nämner respektive term löser inte grundproblemet. //Essin 29 september 2011 kl. 20.10 (CEST)

Artikeln teorem beskriver månne språkbruket i vissa sammanhang, men är på tok för kategorisk. Och jo, återställningar löser visst problem; nämligen om språket blivit klumpigare eller felaktigt.

andejons 29 september 2011 kl. 21.14 (CEST)

Polynomfaktorisering

Polynomfaktorisering är märkt för att vara förvirrande. Jag har lagt fram ett åtgärdsförslag på diskussionssidan, och skulle nog behöva kommentarer från användare som kan både mer och mindre matte än jag. //Essin 11 juli 2011 kl. 20.37 (CEST)

Inte längre märkt som förvirrande. Calle 4 augusti 2011 kl. 17.48 (CEST)

Styrkefunktion

Skulle någon med kunskaper inom statistik kunna ge sig på att rusta upp den ganska dåliga artikeln styrkefunktion? Några uppslag och idéer finns på diskussionssidan. //Essin 11 augusti 2011 kl. 02.05 (CEST)

Kvalitetskontrollartiklar

Följande artiklar behöver kvalitetskontroll: Fusk, Metamatematik, Stora kardinaltal. Hoppas att det finns någon här som kan och har lust att åtgärda dem! / Elinnea 23 augusti 2011 kl. 15.46 (CEST)

Svår infogning

Infogningen av värderum är i princip omöjlig att genomföra om man inte har rätt förkunskaper. Skulle någon av er vilja ta en titt på infogningen? :) hejkompis 12 november 2011 kl. 13.13 (CET)

Vågelement eller wavelets?

Jag skulle vilja ha lite synpunkter på vad man egentligen säger på svenska på diskussion:vågelement. //Essin (disk) 9 april 2012 kl. 15.02 (CEST)

Projektet avsomnat?

Har läst ett antal artiklar, varit inne och rättat här och var och hittade nu denna sida. Som ny på Wikipedia, i alla fall för att skriva artiklar, är jag förvånad över den ojämna och ibland låga kvaliteten på vissa grundläggande artiklar, medan andra artiklar är väl så avancerade. Nu skriver jag här i hopp om att komma i kontakt med personer som kan vara intresserad av att upprätthålla svenska Wiki på en god nivå, och att kunna stöta och blöta idéer. Walle68 (disk) 21 juni 2012 kl. 15.28 (CEST)

Om du vill stöta och blöta idéer om matematikartiklarna har du kommit till rätt plats. Calle (disk) 21 juni 2012 kl. 20.14 (CEST)

Okej :) Bra. En första fråga. Bland artiklarna som handlar om multiplikation/aritmetik, återupprepas det att multiplikation är upprepad addition och potens är upprepad multiplikation. Då det stämmer för heltal och eventuellt rationella tal, så är det fel generellt (det förklarar inte pi * e eller allmän ringalgebra). Går det bra att bara förändra de texterna så att de formellt blir mer korrekt, eller finns det några här som vill invända?

Den typ av artiklar jag är intresserad att ändra på är främst de som mina gymnasie-elever kanske ramlar över när de läser om det i sina kurser Walle68 (disk) 21 juni 2012 kl. 20.41 (CEST)

Idealet är att början av en Wikipedia-artikel ska vara skriven så att grundskoleleverna hänger med, följande bit så att gymnasisterna har utbyte och slutet för mer avancerade läsare. Nu är detta lättare sagt än gjort - i synnerhet i ett ämne som matematik. Här får man acceptera att olika artiklar kan vara skrivna för olika målgrupper. Av gammalt finns det en hel del välskrivna avancerade artiklar. Där får man i stort sett vara nöjd om grundskoleleverna kan få ut att det är ett begrepp inom ett matematikområde som heter komplex analys eller något sådant, och att det verkar vara svårt att förstå. I stället får vi bjuda ett rikt urval av artiklar som förklarar allt det som ingår i grundskolkursen och gör det på ett lätt sätt redan i början av artikeln. Därför menar jag att det ska finnas sådant som upprepad addition där, och utan allt för skrymmande teoretiska brasklappar. För att få det lätta att stå först kan man disponera stoffet historiskt. Lite senare kommer gymnasienivån och slutligen en översikt över resten med många hänvisningar till specialartiklar. Oshifima (disk) 12 juli 2012 kl. 00.05 (CEST)

Jag förstår din invändning om "upprepad addition", och kan delvis köpa den, framförallt om man kan slippa teoretiska skygglappar - tror inte längre det är vad som saknas i de artiklar där de står. Att Komplex Analys ska förstås av en (normal) högstadie-elev förstår jag mindre av, det får du gärna förklara bättre om du vill (menar du som allmän Wiki-policy?). Tvärtom borde väl artiklarna vara skrivna på en lämplig lägsta nivå. Sedan har jag en personlig åsikt att artiklar bör vara skrivna FÖR högstadie/gymnasieelever men inte AV dem (som jag tror att det är nu).Walle68 (disk) 14 juli 2012 kl. 12.08 (CEST)

Fint att ni väcker projektet till liv! Många matematikartiklar har alldeles för formaliserad och akademisk ingress. Ingressen för en artikel om ett begrepp som dyker upp på grundskolenivå bör vara begriplig för grundskoleelever, och likna definitioner i grundskolans läroböcker. Komnplex analys dyker upp i matematik E på gymnasiet, och främst i analyskursen på universitet, och ingressen bör därför likna de läroböckerna. Sannolikhetskalkyl tas upp på gymnasiet (matte B?), men ingressen till sannolikhet är väldigt akademisk just nu - hjälp gärna till där. Disciplin bör framgå av försa meningen ("Inom matematisk statistik är...") och tillämpningsområden nämnas redan i ingressen. Begrepp som också har en alldaglig betydelse skulle man också kunna definiera utifrån SAOB eller SAOL.

Borde man systematiskt gå igenom artiklarna och markera vilka ingresser som bör vara på grundskole-, gymnasie resp universitetsnivå? T.ex. genom att ange nivån i dold text i ingressen, så att ingen går in och formaliserar ingressen på för hög nivå? Och genom att lägga in källhänvisningar från ingressen till nybörjarkurslitteratur? Mange01 (disk) 14 juli 2012 kl. 12.39 (CEST)

Ja, jösses... Där tror jag det behövs kortas och strykas. Jag har försökt sätta mig in i systemet på Wikipedia, och det tar nog ett litet tag till innan jag får kläm på det viktigaste. Kanske skulle man kunna kategorisera, i Grundläggande Matematik för sådant som borde kunna förstås av grundskole-elev, och eventuellt andra kategorier för andra nivåer.Walle68 (disk) 14 juli 2012 kl. 13.51 (CEST)

Jag tycker idén med kategori Grundläggande matematik vore mycket bra. Jag anser den matematik som åtminstone ingår tom matematik A (+B?) på gymnasiet borde ingå där (den läser (läste) ju alla på gymnasiet), och att man nästan kunde ha enkelvarianter för begrepp för resten av basmatte (tom basåret på tekniska högskolan) där annars mer avancerade skrivningar också kan behövas. Att dela upp på grundskola och gymnasium tror jag inte på.Yger (disk) 14 juli 2012 kl. 14.36 (CEST)

Bortsett från att det numera heter Matematik 1 och 2, tycker jag definitivt att den uppdelningen borde fungera. Lite som Mange01 är inne på borde det i första hand vara inledningen som ska kunna läsas på den nivån.Walle68 (disk) 15 juli 2012 kl. 14.12 (CEST)

Mange01: Jösses, det ser ut som ett bålverk att gå in och ändra där. Precis som ett par artiklar som jag läst, verkar det som man har nöjt sig med att artikeln handlar om någonting i närheten av dess rubrik. Sannolikhet är för mig som inte är specialist, ett mått på hur ofta, givet en händelse, att ett visst utfall inträffar, enligt en specifik teoretisk modell. Definiera sedan händelse, utfall och modell, och det är tillräckligt för ett första stycke på ingressen. Så skulle jag vilja att det ser ut, men jag avstår nog att ändra. Sannolikhet borde definitivt vara av Grundläggande matematik-karaktär.Walle68 (disk) 14 juli 2012 kl. 16.32 (CEST)

Jag tycker att Mange01s förslag om dold text i ingresse n är bra. Det behöver inte bli så mycket arbete för de projektaktiva. (Vill man ta en mindre munsbit skulle man kunna inrikta sig på att bara markera Grundläggande matematik-artiklarna till en början. Det kanske visar sig att det inte är lika stort problem med gränsen mellan gymnasium-universitet, men i annat fall går man vidare på samma sätt med gymnasie-artiklarna.) Vilka artiklar som ska vara i vilken kategori är nog ganska klart. Yger har definierat det i ord. Får vi bara en mall så kan vi lite till mans gå in och sätta den där den behövs. Sen är det bara att avvakta att den börjar verka, det vill säga att fler och fler av våra tillfällighetsredigerare blir medvetna om hur det är meningen att det ska vara, och agerar därefter. Oshifima (disk) 15 juli 2012 kl. 12.53 (CEST)

Kategori: Grundläggande matematik

Har skapat en sådan kategori, och börjat lägga in artiklar, enligt ovan. Hjälp mig gärna att hitta en bättre beskrivning av kategorin Walle68 (disk) 15 juli 2012 kl. 14.29 (CEST)

Bra! Jag såg det redan finns Kategori:Grundläggande algebra. Är det en lämplig underkategori? och bör samma göras inom andra matematikgrenar, dvs skapa kategori:grundläggande artitmetik etcYger (disk) 15 juli 2012 kl. 14.36 (CEST)

Fint. (Grundläggande Matematik bör stavas med litet m.) Men jag föreslår att man som ett första steg skiljer åtminstone på universitetsmatte och ungdomsskolan. T.ex. kan man skapa kategori:Gymnasiematematik och kategori:Grundskolematematik? Om någon orkar kategorisera artiklarna mer i detalj efter kurs så vore det verkligen användbart i många olika sammanhang. Ett problem är att gymnasiets kursnamn och omfattning ändras lite då och då. Exempelvis utökas just nu matematik B och blir matematik 2a, 2b och 2c. Ett första steg kan vara att markera nivå eller kurs i begreppslistan på Wp:Projekt matematik. Mange01 (disk) 15 juli 2012 kl. 14.38 (CEST)

Yger: Nu är jag inne på mycket okänt vatten, så jag surfar lite försiktigt fram. Det går väl bra med Grundläggande algebra som en underkategori. Aritmetik bör läggas som den är (det blir inte svårare än så), geometri kan man dela upp på det viset, statistik eventuellt - sedan vet jag inte om det finns så mycket mer som man lär ut på de lägre nivåerna.

Mange01: Det är tydligen redan fixat med liten och stor bokstav - det händer mycket och snabbt när man gör något fel :) Walle68 (disk) 15 juli 2012 kl. 14.51 (CEST)

Jag önskar att ni tar "gymnasiematematik" och "grundskolematematik" under övervägande. Kategori:Grundläggande matematik har ingen känd definition - läsaren ska inte behöva leta reda på Wikipedias hemmabyggda definition.Mange01 (disk) 15 juli 2012 kl. 15.00 (CEST)

Men blir inte detta Sverigecentrerat? Jag ser ju också problem när vi kommer till klassisk gymnasiematte, derivata och integration etc är begrepp som jag inte utan vidare ser som passande i denna kategori, de kräver en terminologi etc som kanske kan omöjliggöra för en 13 åring att ta till sig vad som står i artikeln ändå.Yger (disk) 15 juli 2012 kl. 15.07 (CEST)

Mange01: Motiveringen till kategorin såg jag som en Wikipedia-kvalitet, nämligen att garantera nivån för den som läser den, samtidigt som man inte behöver be om ursäkt för en mer formell inledning på de avancerade artiklarna.Walle68 (disk) 15 juli 2012 kl. 15.16 (CEST)

Indelning i matte A-E är svensk, men vad gör det? Artikeln kan ha globalt perspektiv ändå. Gränsen mellan gymnasie- och universitetsnivå är ganska lika i många länder, jag har granskat många internationella studenters betyg. Gränsen mellan grundskola och gymnasiet vet jag inget om.

Derivata är matte C och integraler matte D, så det ska inte rikta sig till 13-åringar. Jag tycker att artikeln om integraler är skriven som i en analysbok på lite högre nivå, den borde introduceras som man gör i en gymnasielärobok, och kategori:gymnasiematematik skulle kunna hjälpa där.Mange01 (disk) 15 juli 2012 kl. 15.26 (CEST)

Jag lutar i dessa fall åt att de nya kategorin skall fokusera på grundskolematte, där jag tycker kraven på lättförståelig ingress skall vara ett måste. Jag tycker själv det inte är någon fara om Calculusbgreppen beskrivs i en mer stringent terminologi.Yger (disk) 15 juli 2012 kl. 15.34 (CEST)

Sannolikhet passar inte in där, eftersom det introduceras under matte B. Varför inte två kategorier, en för grundskolenivån och en för gymnasienivån? Mange01 (disk) 15 juli 2012 kl. 15.41 (CEST)

Jag gillar Walle68s utgångspunkt att det skall vara kännetecknande för artiklar i denna kategorin att ingressen kan förstås av 13-14 åringarför, och det går ju inte för infitisemalaklkylen, men för artikeln sannolikhet.Yger (disk) 15 juli 2012 kl. 16.54 (CEST)

Jag tycker också att sannolikhet borde passa där, och det gör den som den står idag (vi ska ha liite förtroende för de unga nyfikna läsarna). Jag lade in den där eftersom det var en artikel som vi diskuterat och som fått sig en bra puts. Jag lade in de fyra räknesätten i kategorin nyss, för att få några fler artiklar. Alla kanske inte riktigt uppfyller kvalitetskraven, men det är mer av en ambition för att visa vad jag tycker ska finnas där: de fyra räknesätten, lite geometri, lite statistik och enkel ekvationslösning. Nu lägger jag av för ikväll.

Tittade för övrigt på Kategori: Grundläggande algebra, men den tillhör knappast grundläggande matematik. Jag tror helt enkelt att man tänkt sig högre gymnasiekurser. Jag tycker inte man ska dela in i andra kategorier. Det finns väl en kritisk massa på mellan 30-50 artiklar för en kategori och dit har vi inte kommit ännu.

Nivå-gruppering är ju en ny idé, och jag tycker vi ska se det här som ett initialt test. Det kommer säkert fungera på lite annat sätt än vi alla föreställer oss. En annan tänkbar indelning skulle kunna vara att dra strecket på bachelor-nivå, dvs som aptitretare för dem som vill fördjupa sig i matematik.Walle68 (disk) 15 juli 2012 kl. 17.12 (CEST)

Jag har nu skrivit en lista i form av att jag har samlat ihop de artiklar som jag tycker ska finnas i kategorien. Uppskattningsvis uppfyller hälften av artiklarna kraven på tillräckligt enkel ingress. 1/3 av artiklarna är bara stubbar. Jag önskar synpunkter.Walle68 (disk) 16 juli 2012 kl. 01.01 (CEST)

Jag förstår inte riktigt vad poängen med kategorier som "grundläggande matematik" är: finns det verkligen någon som vill läsa om allmän grundläggande matematik (och vem bestämmer vad som är det? Och grundläggande för vadå? - Peanos axiom är ju i viss mening grundläggande för aritmetik, men de kommer knappast hamna i kategorin)? Om syftet är att identifiera artiklar man behöver se till är lättförståeliga är det mycket bättre med en lista på en projektsida än en konstig kategori.

andejons (disk) 16 juli 2012 kl. 08.40 (CEST)

Ojojoj vad saker händer snabbt nu på denna diskussionssida. Det är redan många som är inblandade i att kategorisera samtliga matematikartiklar. I går tänkte jag mig bara att man skulle sätta in en mall i en del av ingresserna för att skydda dem mot tyngande generaliseringar. När det nu är diskussion om vilka artiklar som ska vara var får inte glömma vad syftet var med denna kategorisering - att garantera enkla ingresser. Enkla ingresser och monoton stegring av djupet ska vi försöka ha i alla artiklar, men av nödvändighet blir den enkla delen mycket kort i en del artiklar. I andra artiklar kan den bli mycket lång. Det gäller både sådant som introduceras i grundskolan och sådant som popularisatorer är förtjusta i - fibonaccital, möbiusband, koniska sektioner, platonska kroppar... Att få den rätta fördelningen mellan lätttillgängligt och faktatung framställning kräver övervägande av alla skribenter. För dem som varit med i diskussionen är det inget problem, men för alla tillfällighetsredigerare är det viktigt att de blir upplysta om hur det är menat att det ska vara så att de inte av missriktat nit satsar på stringens i ett avsnitt som är avsett som första introduktion eller tvärtom.

I grundskolan används Wikipedia slentrianmässigt som första instans för att skaffa information, och eleverna får verkligen god hjälp av Wikipedia när de kör fast i läxläsningen - i alla ämnen utom matematik. Vi kan enkelt rätta till den obalansen om vi ger akt på början av en del artiklar. Kategoriseringen ska hjälpa till med det, inte vara ett självändamål. Jag ser inget problem om en massa artiklar förblir okategoriserade. Det är framförallt de där det är en ständig dragkamp om nivån som behöver en markering, som Multiplikation på grundskolnivå, Skalär produkt på gymnasienivå. Oshifima (disk) 16 juli 2012 kl. 10.45 (CEST)

Jag observerade att kvaliteten på den mest grundläggande matematiken är väldigt ojämn, och tycker att man borde göra något åt det. Det är inte svårt att förstå varför det blivit så. Man kan ganska lätt identifiera tre typer av personer som skrivit. Dels de med djupa kunskaper om matematik, som skapat provisoriska artiklar till underliggande begrepp, dels gymnasie-elever, som sett att just det som de nyss har läst har de betydligt mer kunskap om än den lilla artikeln som fanns eller inte fanns på svenska Wp, en tredje kategori av förbättrare som hittat sakfel i sin egen jakt på information, och putsat. Läser man genom det här projektet ser man att krut lagts på artiklar för master-nivå eller högre, dvs de som normalt är tänkta att skriva alla artiklar om ett akademiskt ämne. Jag har full förståelse för att de saknar vilja att befatta sig med lägre nivån.

Oshifima skrev: "eleverna får verkligen god hjälp av Wikipedia när de kör fast i läxläsningen - i alla ämnen utom matematik". Det är verkligen det som jag också upplever hur det är. Utifrån mitt perspektiv är det just det som jag tycker är tråkigt. Det som är allra allvarligast: allmänheten och eleverna känner inte till de grundläggande begreppen. Det var utifrån det perspektivet jag själv ramlade in här.

Jag tycker kategori är bra, användbart just som ett kvalitetsmärke. Det är också en portal in i Wp för den som söker på det viset. Jag har funderat på definition av kategori och skulle vilja omformulera i stil med att det är artiklar om ämnen som ALLA förväntas kunna (när de lämnar dagens gymnasie-skola). Egentligen skulle en artikel också kunna göra jobbet förutsatt att någon hittar den. Walle68 (disk) 17 juli 2012 kl. 09.44 (CEST)

(Avindenterar) Jag föreslår att alla artiklar vars inledning borde vara begriplig för en stor grupp bör förses med kategorin, men att de av dessa artiklar som ändå inte ger en lättillgänglig inledning kan föreses t.ex. med följande mall:

{{inledning|Inledningen bör omarbetas så att den är förståelig för en bred krets, eftersom ämnet ingår i gymnasieskolans matematikundervisning. Teori på universitetsnivå bör placeras i slutet av artikeln.}} .

Koden resulterar i följande:

Ok? Mange01 (disk) 17 juli 2012 kl. 11.59 (CEST)

För att undvika definitionsproblematik av de slag som Andejons framför ovan borde inte kategorierna för "svårighetsgrad" (med avseende på på vilken nivå respektive artikel introduceras i utbildningen (i Sverige eller globalt?), borde inte kategorinanamnen återspegla den utbildningsnivån? Och hur kategorisera ett ämne som introduceras enkelt i på "låg utbildningsnivå" men som egentligen är så avancerat att det fortsätter ända upp på högskolenivå? PS: Jag "substade" anropet av mallen ovan, dels för att återspegla utseendet just nu (kan mycket väl förändras över tiden) och dels för att få bort kategoriseringen av den här diskussionssidan. --MagnusA 17 juli 2012 kl. 12.16 (CEST)

Jag förstår inte riktigt vad du menar. Anser du att kategorinamnen ska återspegla utbildningsnivån eller inte? Anser du att kategoriseringen är bra eller fel? Däremot tycker jag mallen är bra. Det innebär en bredare mängd artiklar än vad vi kom överens om. Å andra sidan sätter det fingret på det väsentliga. Jag tolkar den som att inledningen ska alltså vara skriven på den nivå som den introduceras på när den studeras på gymnasiet.Walle68 (disk) 17 juli 2012 kl. 13.03 (CEST)

Kanske skulle man skiva "gymnasieskolans allmänna matematikundervisning", för att markera att det är ämnen som alla gymnasie-elever läser? Walle68 (disk) 17 juli 2012 kl. 15.08 (CEST)

Ja, grundläggande matematik har ingen tydlig definition så jag skulle också vilja se ett tydligare namn. "Grundskolans allmänna matematikundervisning" förstår jag inte innebörden av - hur skiljer det sig från annan grundskolematte? Kategori:grundskolematematik och kategori:gymnasiematematik har uppenbar definition. Kategori:Gymnasiekursen Matematik 1 är också tydlig. Gör det något att den har ett väldigt svenskt perspektiv? Mange01 (disk) 19 juli 2012 kl. 18.31 (CEST)

Alltså, huvudpoängen med mitt inlägg var att ifrågasätta varför det skall behövas en kategori. Vem är den tänkta användaren?

andejons (disk) 21 juli 2012 kl. 02.22 (CEST)

Mallen är utmärkt. Man skulle dock kunna tänka sig att få fram att det inte bara är det som explicit är nämnt i läroplanerna som kan förtjäna påminnelse om lättillgängliga ingresser.

Alla läroplaner förutsätter att eleverna ska göra vissa utblickar och få viss orientering i ämnets historia och roll i dag. Det finns mycket som lärare, läroböcker och populariseringar brukar använda för att sporra ett intresse: kleinflaskor, Fermats sats, gyllene snittet. Där är det stor sannolikhet att elever går till Wikipedia för att lära sig mer. Man kanske skulle formulera mallen som att stoffet "...kan behandlas på gymnasienivå". Då är det klart att den inte kräver att varje lärare ska behandla allt detta. Då bortfaller också problemet med de utländska läroplanerna. Då kan vem som helst välja att lägga in denna mall - och gärna skriva en förklaring på diskussionssidan om det inte är uppenbart för alla hur man kan popularisera ämnet i en ingress.

Det är precis denna mall som behövs. Kategorin är jag osäker på om den är viktig, men det behövas i varje fall en markering - som kanske bara kan ses av den som ska till att editera, om det går - att det är helt i sin ordning att teoretiskt intressanta utvidgningar av definitioner etc inte tas upp i ingressen. Oshifima (disk) 21 juli 2012 kl. 15.20 (CEST)

Vad är problemet ?

Kan någon tänka dig att kasta lite ljus över ett problem jag kommit att störa mig på? Bör vi utgå ifrån att det är givet att ett matematiskt påstående som ingen vet om det är sant är ett problem? Jag tycker inte det, men märker att väldigt många matematiska artiklar gör det. Som exempel sägs mycket tidigt i Legendres förmodan att: Förmodan är ett av Landaus problem (1912) och är än så länge olöst. Jag kan förstå att matematiker tycker att detta är ett självklart sätt att uttrycka sig bland matematiker. Men det är ganska mycket som inte är explicit utsagt: (a) Det finns inget känt bevis för att denna förmodan är sann. (b) Det finns inget bevis för att det är falskt. (c) Vi önskar finna endera. (d) Problemet är att finna detta bevis. Håller ni med om att detta bör skrivas ut explicit? Kanske görs det bäst genom att skapa artikeln Matematiskt problem och hänvisa till den. Då skulle vi kunna skriva Legendres förmodan är ett av de mest uppmärksammade matematiska problemen. --Ettrig (diskussion) 27 augusti 2015 kl. 20.46 (CEST)

Nivå/svårighetsgrad

Jag har noterat att väldigt många matematikartiklar på svenskspråkiga Wikipedia har en "extremt" avancerad nivå. Till och med ingresserna har jag i många fall svårt att hänga med i och då har jag ändå en femårig universitetsexamen. Exemplet jag stötte på idag är e (tal) och naturliga logaritmen. Visserligen inte helt enkla ämnen, men de känns ändå som ämnen där svårighetsgraden åtminstone i inledningen bör kunna göras "begriplig". I fallet med e lyckas engelska Wikipedia (E_(mathematical_constant)) många gånger bättre och det finns även en artikel på "simple english"(antagligen det mest underskattade "språket). --Amphioxi (diskussion) 28 juni 2020 kl. 11.45 (CEST)

Instämmer. Ytterligare två förslag:

• Om ett matematikområde introduceras i en läroplan för högstadiet eller gymnasiet så bör ingressen vara skriven med språk från en lärobok för den kursen. En mer formalistisk definition kan flyttas ned till slutet av artikeln.
• Enkla räkneexempel bör tas så tidigt som möjligt.Tomastvivlaren (diskussion) 28 juni 2020 kl. 22.26 (CEST)

Ban inom nöjesmatematik

I mallen {{Naturliga tal}} är Ban länkat till förgreningssidan Bantal där inget stämmer in på det matematiska. Någon här som har koll på vad det egentligen är och kan skriva artikeln om det? En halvhjärtad sökning på EnWP ger att Hartley (unit) kanske är vad det handlar om och att den kan användas som utgångspunkt. /Haxpett (diskussion) 14 juni 2023 kl. 21.48 (CEST)

en:Ban number. Om en svensk term finns borde nog båda orden vara översätta. 90.227.175.218 14 juni 2023 kl. 22.18 (CEST)