Användardiskussion:Knyȝt

Hej och varmt välkommen till svenskspråkiga Wiktionary! Jag hoppas att du kommer trivas och vill stanna. Här är några sidor du kan ha nytta av:

• Välkommen - om hur Wiktionary funkar och vad du kan göra
• Om Wiktionary - översiktligt om Wiktionary, lite historia och dess mål
• Stilguide: Definitionen - från stilguiden: tips på hur man skriver en bra definition

Kolla gärna in hur andra uppslag ser ut (som bil, harkrank, kanske, tävla och rot).

Jag hoppas att du kommer tycka att det är roligt att redigera på Wiktionary. Glöm inte att signera dina inlägg på diskussionssidor med fyra tilde (~~~~); detta kommer automatiskt infoga ditt användarnamn och datumet. Om du behöver hjälp eller undrar över något är det bara att fråga mig på min diskussionssida, i Bybrunnen eller på den här sidan. Som sagt, välkommen! //Skal 27 december 2013 kl. 18.35 (CET)

Definitioner inte hela meningar

Definitioner på svenskspråkiga Wiktionary är inte hela meningar och börjar alltså inte med stor bokstav och slutar inte med punkt. Se min ändring. //Skal 27 december 2013 kl. 18.35 (CET)

Mallar

Hej, angående [1], du kan inte använda norska mallar för svenska uppslag, för då kategoriseras uppslagen under fel språk. Fiskjuice (diskussion) 8 september 2014 kl. 20.52 (CEST)

Det var synd. Finns det något sätt att få in genus och kasus i en svensk mall? Går det att göra nya mallar? — Knyȝt (diskussion) 8 september 2014 kl. 21.04 (CEST)

Jag tror inte det går att ange annat än neutrum och utrum för de svenska mallarna. Det går säkert att skapa en mall för femininum eller kanske en generell mall som inte antar något speciellt böjningsmönster och där genus är en fri parameter. Hoppas att någon mer insatt än jag kan ge råd. Fiskjuice (diskussion) 8 september 2014 kl. 21.19 (CEST)

Det går bra att använda någon av mallarna {{f}}, {{m}}, {{n}} och {{u}} för att generera tecknen f, m, n respektive u och på så vis påvisa genus. Mallarna används främst för översättningar av uppslagsord (se exempelvis avdelningen för översättningar av uppslagsordet feber) men kan i princip även användas för huvuduppslagsord på svenska (vanligast för låneord, se exempelvis uppslagsordet stimulus).

–Mvh, Tommy Kronkvist (diskussion), 26 oktober 2014 kl. 15.26 (CET).

Källor till uppslag på umemål

Hej Knyȝt! Du har gjort ett väldigt fint jobb med att lägga in uppslag på umemål. Tack så mycket för det!

I många fall är det tyvärr inte möjligt att hitta någon källa på Internet för att orden (stavningarna) verkligen förekommer. Se Diskussion:näässsk. Om du kunde ange en källa (om inte en sida på Internet så åtminstone en referens till en sida i en bok eller annat dokument) så vore vi tacksamma. Om exempelmeningarna är hämtade från en bok så kan mallen {{citat}} användas. Det är viktigt att det finns belägg för att den information som står i ordboken verkligen är korrekt. "85" 30 december 2014 kl. 17.44 (CET)

Jag får ta och lära mig hur man refererar och citerar sånt där. Om just näässsk har jag nu skrivit (alldeles för mycket): Diskussion:näässsk. — Knyȝt (diskussion) 30 december 2014 kl. 21.00 (CET)

Nu har jag ett exempel här med källa: vyrt men hur får jag dit sidnumret? Det skall vara s. 152. — Knyȝt (diskussion) 31 december 2014 kl. 17.28 (CET)

I mallen {{källa-bok}} anger parametern "sid=" sidnumret. Tack för infon om näässsk! "85" 31 december 2014 kl. 19.20 (CET)

Jo, jag har lagt till "sid=152", men det syns inte i själva artikeln, oavsett var i mallen jag lägger det. — Knyȝt (diskussion) 31 december 2014 kl. 21.45 (CET)

I mallens kod saknades av någon anledning den parametern, men jag har lagt till den nu, så nu syns sidnumret. "85" 1 januari 2015 kl. 10.05 (CET)

Tack så mycket! — Knyȝt (diskussion) 1 januari 2015 kl. 15.01 (CET)

Diskussion på Wiktionary:Bybrunnen

Lämna gärna dina synpunkter på Wiktionary:Bybrunnen#Västerbottniska. --Andreas Rejbrand (diskussion) 3 mars 2015 kl. 15.59 (CET)

hähjänna

Hej! Du har föreslagit hähjänna för radering sedan du flyttat uppslaget till heþ hérna, men det finns fortfarande ett antal sidor som länkar till hähjänna ([2]). Ta gärna en titt på Wiktionary:Bybrunnen#Västerbottniska igen också. Jag har lagt till en kommentar där om att man kanske bör hantera umemål o.d. som egna språk. När den svenska språkrubriken används behövs ordklassmallen under ordklassrubriken för det språk som används i rubriken. ~ Dodde (diskussion) 8 april 2015 kl. 13.43 (CEST)

Tack! Och några till :) tółf túług Uma winster vǫttu- wädäs wīngskjäckehl yfer yferum åt mȯrnum óppniþá óppá ȯm ~ Dodde (diskussion) 8 april 2015 kl. 14.52 (CEST)

Jag förstår inte riktigt botniamål stavningar osv.

Till exempel på ordet ér, har du skrivit in "Heþ ér líkveł hvætt um deg, dín stakkar!" som ett exempel på ordets användning i botniamål.

Vad kommer dessa stavningar och bokstäver ifrån? De som pratar botniamål skriver ju som andra svensktalare så vad kommer "þ", "é", "í", "ł" och "æ" ifrån? Och de annorlunda stavningar på orden till exempel "um" och dubbel k.

För hvætt hade jag missat att lägga till översättningen.
Stavningen är etymologisk. Till exempel skriver jag é där det helt enkelt handlar om att ljudet /je/ i vissa fall kommer av ett äldre långt e, och då stavas etymologiskt. Men varför inte skriva je? Jo, för att é motsvarar i-ljud hos vissa talare, som exempel i hérna, ég, kné. Så endast för att é används behövs här bara en stavning för t. ex. ég, i stället för fyra: jeg, jäg, jig och ig. Om stavningen vore helt ljudenlig, bokstav för bokstav, så skulle varje by i Norrland behöva sitt egna stavsätt. Jämför färöiska. — Knyȝt (diskussion) 10 maj 2015 kl. 20.48 (CEST)

Jag håller helt med dig om att en etymologisk stavning är nödvändig för att få med alla dialekter, men det känns som att vissa saker i ditt system är onödiskt arkaiska. T.ex skulle jag föreslå att man ändrar ord med rð till ł eftersom alla dialekter uttalar ord som t.ex gárð precis likadant som *gáł. Jag tror det skulle vara lättare att lära folk det här systemet, vars idé jag verkligen gillar, om man inte försökte göra det onödigt arkaiskt. Rubbedibubb (diskussion) 5 februari 2022 kl. 10.37 (CET)

Names of Wikimedia languages

Dear Knyȝt,

we are initiating a long needed action - we would like to translate names of all Wikimedia languages to all Wikimedia languages in the next two months. We have noticed that you are very active on Wiktionary and that is the reason why we are taking liberty to contact you.

We hope that you would be interesting to help us in our endeavor - To make this action easier we have already prepared the list of all Wikimedia languages, and for each language we have already prepared the page with existing and missing translations. So when you go to the page for your language you would have two tasks - to check whether existing translations are OK and to fill in the missing one. The more detailed instruction are on the language page.

What are the benefits of this work?

• We believe it is about time to have all Wikimedia languages translated to all Wikimedia languages :)
• Translated languages will be parsed into Wiktionary and the resulting number of Wiktionary entries will be significant for each language. That could significantly increase the number of entries for less developed Wiktionaries, and improve the quality of entries in general.
• Wikidata - this would be great contribution to Wikidata.
• All other projects could benefit from this list (Wiki Travel :)), as we believe that certain amount of terms has to be properly translated to all languages.

We are gathered around the project Wiktionary Meets Matica Srpska and we hope that you would be interesting in working with us! If you have any questions you can ask them on the Names of Wikimedia languages discussion page or via personal emails.

Important notice: The data are licensed under CC0, as they should be incorporated into Wikidata at the end of the process.

If you don’t want to receive future announcement about the project, please leave a note on discussion page.

Thank you and looking forward to hear from you!

Interglider.org team

• Senka Latinović
• Godzzzilica
• Millosh

Senka Latinović (diskussion) 15 maj 2015 kl. 16.53 (CEST)

Artikelstruktur

Hej! Jag såg i din artikel trollsnell’ att du använder H4-rubriken ====Synonymer==== vilket inte är lämpligt. Numera använder vi i stället speciella mallar intill definitionerna (detta gäller alla gamla H4-rubriker förutom den för översättningar). Du bör alltså använda

#{{tagg|botniamål|kat=botniamål/djur}} [[slända]] ''[[Libellula quadrimaculata]]''
#:{{synonymer|[[ausnorra]], [[stórskallesnell’]], [[eyrsnell’]], [[eyrsníp]], [[eyrsnurr’]]}}

--Andreas Rejbrand (diskussion) 22 juli 2015 kl. 16.07 (CEST)

Interessant. Det är alltså fel mallar i t. ex. -ögd, hoppa och se? — Knyȝt (diskussion) 22 juli 2015 kl. 17.26 (CEST)

Ja. Däremot kan man kanske tänka sig undantag i mycket stora listor, som t.ex. i ta. --Andreas Rejbrand (diskussion) 22 juli 2015 kl. 17.34 (CEST)

Finns det nån robot på gång som kommer ta tag i det här och få alla artiklar på wikin att samstämma, eller måste det göras för hand? — Knyȝt (diskussion) 22 juli 2015 kl. 17.44 (CEST)

Det görs nog enbart för hand för närvarande (men det är i teorin möjligt att i en del fall automatisera processen). Det är inget större problem om den gamla strukturen lever kvar ett tag, men man kan ju alltid passa på att "modernisera" när man ändå stöter på den gamla strukturen i en artikel. Självfallet bör man använda den nya strukturen när man skapar nya artiklar. --Andreas Rejbrand (diskussion) 22 juli 2015 kl. 18.06 (CEST)

Hur gör man när låt säga tre betydelser har samma etymologi, medan en fjärde har en helt annat etymologi? t. ex. ås där 1, 2 och 4 har samma etymologi, men ej 3. Ska man verkligen skriva den där långa etymologin tre (eller åtminstone två) gånger? — Knyȝt (diskussion) 18 oktober 2015 kl. 15.52 (CEST)

Du kan använda {{avgränsare}} (se länken för beskrivning). Under avgränsaren kan du använda {{etymologi}} och andra mallar som syftar till flera olika definitioner (obestämt vilka, eller med hänvisning till de definitioner det gäller).

#definition 1
#:{{etymologi|...}
#definition 2
#definition 3
#definition 4
:{{avgränsare}}
:{{etymologi|2-4: ...}

~ Dodde (diskussion) 19 oktober 2015 kl. 00.52 (CEST)

Alltså såhär. Jag måste ha gjort något fel tidigare då jag försökte avända avgränsaren eftersom jag fick flera definitioner som hette nr. 1, men nu verkar det ju gå bra. — Knyȝt (diskussion) 19 oktober 2015 kl. 09.20 (CEST)

Nej :) {{avgränsare}} måste, om den används, alltid placeras nedanför den nedersta definitionen. Nu är den placerad efter den tredje. Det är i regel inte meningsfullt att placera {{sammansättningar}} under varje definition för sig. Har ändrat på sidan nu. Observera att {{avgränsare}} och därefter kommande mallar inte ska föregås av ett #-tecken. Om definition 1 och 2 har olika etymologi bör {{etymologi}}-mallen helst delas upp, så att den ena placeras direkt under definition 1 och den andra direkt under definition 2. När den står under avgränsaren så är syftningen till särskilda definitioner obestämd om inget annat anges. ~ Dodde (diskussion) 27 oktober 2015 kl. 04.15 (CET)

Hur tycker du att det ser ut under man? — Knyȝt (diskussion) 27 oktober 2015 kl. 10.43 (CET)

Västerbottniska / botniamål

Tänkte bara påpeka att jag svarat på Wiktionary:Bybrunnen#Västerbottniska. Enligt min åsikt vore det bra att påbörja flytten så snart vi känner oss tillräckligt säkra på hur. //Skal 9 augusti 2015 kl. 17.41 (CEST)

Tack för svar, jag återkommer. — Knyȝt (diskussion) 9 augusti 2015 kl. 22.18 (CEST)

mǫrutull

Hej! Vill bara påminna om att definitioner skall skrivas på så lättfattlig svenska som möjligt, även om själva uppslagsordet används i ett dialektalt, fackmässigt eller poetiskt sammanhang. --Andreas Rejbrand (diskussion) 10 augusti 2015 kl. 15.30 (CEST)

Bättre så? — Knyȝt (diskussion) 10 augusti 2015 kl. 15.36 (CEST)

Mycket bättre, tack. --Andreas Rejbrand (diskussion) 10 augusti 2015 kl. 15.40 (CEST)

Västerbottniska/Botniamål

Hej! Jag skulle vilja veta lite mer om det språk/den dialekt/det skriftspråk som du arbetar med. Är det så att man använder det här språket i dag på enskilda platser i Västerbotten, och skriver t.ex. ord som áþguda och austanórþa till vardags? Eller är det ett historiskt språk? Eller är dessa stavningar bara ett sätt att försöka dokumentera talspråket i skrift (eller ett gammalt talspråk)? I så fall, är det ett etablerat system du använder? Lite mer information vore trevligt, eftersom Wikipedia inte är till någon hjälp.

Vi måste ju som bekant försöka hitta ett sätt att kategorisera dessa artiklar i ordboken, och då är det förstås viktigt att vi vet vad det är för språk/dialekt/skriftsystem vi har att göra med. --Andreas Rejbrand (diskussion) 10 augusti 2015 kl. 20.27 (CEST)

Ett huvudsakligen historiskt språk som dokumenteras i skrift. Det står en del om språket här: och här. Det är ett språk som har utvecklats på ett ganska bestämt sätt i ett visst område, med viss variation i varje fonems exakta uttal. Stavningen är etymologisk; i stället för att skriva heus, heos, hus, häos m. m. skriver jag hús eftersom uttalet kommer av fornnordiska ordet hús där ú är ett gemensamt fonem i hela språket som uttalas lite olika på olika ställen, men som är ett gemensamt fonem i hela språket. Var som helst i hela området funkar formuleringar som inni húsen um Óll’ "i Olles hus" eller sí uppá hæranum "titta på haren", även om t. ex. ó och í uttalas ganska olika i Umeå respektive Kalix. Alla ord böjs i princip exakt likadant i maskulinum, femininum, och neutrum i hela gamla Västerbotten (bilden), såväl i nominativ som i dativ — i stort sett är det ett väldigt enhetligt språk. — Knyȝt (diskussion) 10 augusti 2015 kl. 23.44 (CEST)

Hallå! Jag försökte mig på en definition på bottniska. Du får gärna förbättra/utöka om du vill. //Skal 4 september 2015 kl. 21.35 (CEST)

Det ser bra ut. — Knyȝt (diskussion) 5 september 2015 kl. 11.42 (CEST)

Formatering

Du gör några minimala misstag i formateringen, som egentligen inte spelar någon roll, men uppslag formateras med fördel så här. //Skal 14 augusti 2015 kl. 22.45 (CEST)

[3] I den svenska översättningen ska ordet/orden som motsvarar det främmande markeras med fetstilt. //Skal 17 augusti 2015 kl. 15.05 (CEST)

Vilken del av översättningen i óhúld tycker du ska ha fetstil? Blir det ta upp för mycket eller bara för mycket? — Knyȝt (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 16.08 (CEST)

Jag skulle nog välja bara "för mycket", men i sådana här fall, där hela konstruktionen blir annorlunda kan man också välja att inte fetmarkera det svenska. När det i princip finns ett ett-till-ett-förhållande ska fetstilt alltid användas. //Skal 17 augusti 2015 kl. 16.17 (CEST)

Nattskatu är ett vanligt substantiv medan mörkrädde är en substantivering av adjektivet mörkrädd, så det var väl därför jag inte hade fetmarkerat ordet, men man kan väl säga att de motsvarar varandra. — Knyȝt (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 16.19 (CEST)

Alfabet

Om du vill får du gärna lägga till bottniskans alfabet på Appendix:Alfabet. För att botar ska kunna korrigera {STANDARDSORTERING} automatiskt vore det också bra om du kunde lägga till bottniska på Wiktionary:Användare/Robotar/Sorteringsinställningar. Fråga gärna om något är oklart. //Skal 19 augusti 2015 kl. 13.12 (CEST)

Och för att förtydliga ang. sorteringsinställningar: om du visar i vilken ordning alla tecken ska stå (inkl. tecken med diakriter), så kan jag hjälpa till att komma på vilka ersättningar som ska göras. //Skal 19 augusti 2015 kl. 13.19 (CEST)

Nu har jag försökt. — Knyȝt (diskussion) 19 augusti 2015 kl. 16.04 (CEST)

Flyttade ord

Ville bara göra dig uppmärksam på följande länkar:

• ferþmáł länkar till máł som flyttats till máhl.
• mænn länkar till Han ska int skuda húnd ett hára og mænn ett máłiþ. som flyttats till Han ska int’ skuda húndn ett’ hára og mænn ett’ máhliþ..

//Skal 5 oktober 2015 kl. 21.46 (CEST)

Fetstilsrader

På sv-wikt använder vi bara en fetstilsrad per ordklass, även när etymologi och grammatisk skiljer sig definitionerna emellan. Se t.ex. min ändring på hall. //Skal 11 oktober 2015 kl. 22.51 (CEST)

Det var ju dumt. Hur skriver man då ut genus vid namnet? Det måste ju alltid markeras på något sätt. Visa gärna på samma ord hur det ska se ut, om det inte får se ut som i lan. — Knyȝt (diskussion) 12 oktober 2015 kl. 13.28 (CEST)

Kanske såhär? — Knyȝt (diskussion) 12 oktober 2015 kl. 15.48 (CEST)

Japp, funkar! ~ Dodde (diskussion) 17 oktober 2015 kl. 01.15 (CEST)

Källor

Listan över referenser anges med <references />, inkl. tecknet /. Det fungerar utan också, men du kan tänka på det i framtiden. Dessutom ska det vara en extra radbrytning efter varje avsnitt.

Se min ändring på aggumt. //Skal 7 november 2015 kl. 13.16 (CET)

plums

Hej! Jag tog bort din artikel plums eftersom den var ordagrant kopierad från SAOB, vilket inte är okej. Även om man bortser från de etiska och juridiska aspekterna av plagiat så bör man också betänka att artikeln i SAOB skrevs för över 60 år sedan, och därmed kanske är lite föråldrad. I synnerhet tycker jag nog, som SAOL13, att substantivdefinitionen borde överväga i det här fallet. --Andreas Rejbrand (diskussion) 2 januari 2016 kl. 11.52 (CET)

Det förvånar mig att du hellre skriver det här meddelandet än skriver om den lilla artikeln. Finns det någon fördel i att ta bort belagda ords artiklar i stället för att skriva om dem? — Knyȝt (diskussion) 2 januari 2016 kl. 14.54 (CET)

Det finns en fördel med att ta bort plagierat material. --Andreas Rejbrand (diskussion) 2 januari 2016 kl. 15.29 (CET)

Fråga om jämtska

Hvordan skrives (verbum: at se): söj [4] med korrekt ortografi? Mvh --87.63.114.210 25 mars 2016 kl. 16.24 (CET)

Först står ordet, sedan orten. Den jämtska formen är där alltså sjå, och bör väl stavas sjá. — Knyȝt (diskussion) 25 mars 2016 kl. 18.59 (CET)

Tak for det. Jeg kan da ikke læse... --87.63.114.210 25 mars 2016 kl. 20.03 (CET)

Om sidflyttar

Hej,

när du flyttar uppslag, som t.ex. bukkʀ, så bör du använda flyttfunktionen. Detta är viktigt bl.a. för att sidhistoriken skall följa med till det nya uppslaget. /Diupwijk 4 maj 2016 kl. 12.14 (CEST)

Det tillåts inte i.o.m. bokstaven ʀ. Man får inte flytta till en titel innehållande IPA-symboler. — Knyȝt (diskussion) 4 maj 2016 kl. 13.19 (CEST)

Fremenǿga sí veł.

Jag undrar varför du vill att uppslagen Fremenǿga sí veł. och Fremenǿgą sí veł. raderas. Är bägge felaktiga? Tänk på att ange ett motivering varje gång du använder mallen {{raderas}}. "85" 22 juli 2016 kl. 23.40 (CEST)

De har inget syfte. De kan stå som omdirigeringar (onödigt) eller tas bort. — Knyȝt (diskussion) 23 juli 2016 kl. 18.33 (CEST)

Om de är ordspråk så bör de väl finnas som orspråksuppslag? "85" 25 juli 2016 kl. 22.13 (CEST)

De är identiska med det ordspråk de omdirigerar till. Bara ett uppslag är nödvändigt i det här fallet. — Knyȝt (diskussion) 25 juli 2016 kl. 22.20 (CEST)

När jag skrev mitt första inlägg ovan använde bägge uppslagen {{raderas}}. Som det är nu ser det bra ut. "85" 25 juli 2016 kl. 22.22 (CEST)

Älvdalska

Jag såg att du ändrade i mallen {{dlc}} och skapade en ny språkkodsmall {{ovd}} (den nya ISO 639-3-koden) för älvdalska. När du gör en sådan ändring följer det ofta att många uppslag, 762 stycken i detta fall, måste uppdateras. Även en hel del andra sidor där språknamnen listas måste uppdateras. Du måste även lägga in den nya språkkoden i listan över språk på Wiktionarydiskussion:Stilguide/Språknamn. Sedan bör vi även diskutera huruvida mallen {{dlc}} ska finnas kvar eller ej. "85" 26 juli 2016 kl. 18.40 (CEST)

Jag kan hjälpa till att uppdatera språkkodsmallarna på uppslagen. Gör jag rätt om jag antar att alla ord som hade {{dlc}} i stället ska få {{ovd}}? "85" 26 juli 2016 kl. 18.43 (CEST)

Jo så är det nog. Jag har redan uppdaterat några sidor, och kommer att fortsätta tills allt är gjort. — Knyȝt (diskussion) 26 juli 2016 kl. 19.25 (CEST)

Förresten borde ju en robot kunna göra det här, om någon har nån. — Knyȝt (diskussion) 26 juli 2016 kl. 21.07 (CEST)

Visst vore det enklast så, men de två robotägare vi har har inte varit så aktiva på sistone. Jag vill gärna att allt blir klart så fort som möjligt och uppdaterar därför gärna sidorna manuellt. "85" 26 juli 2016 kl. 21.25 (CEST)

Kopierande från SAOB

Hej!

Jag blev nyss uppmärksammad på att du skapat ett antal artiklar där du ordagrant kopierat SAOB eller NE.

Jag tog bort 28 av dessa.

Det finns fyra mycket starka skäl till varför man inte skall kopiera från SAOB:

1. Det bryter mot upphovsrättslagen (svensk lagstiftning).
2. Det är etiskt och akademiskt ohederligt.
3. Vi har andra normer för hur artiklar och definitioner skrivs på Wiktionary jämfört med SAOB. Definitioner från SAOB tenderar att vara väldigt svårlästa och ofta omoderna, och ofta också skrivna på ett sätt som bryter mot vår stilguide.
4. Exempelmeningarna (och definitionerna) i SAOB är ofta skrivna på mycket ålderdomlig svenska. Våra exempelmeningar skall vara skrivna på modern svenska. Ett exempel i en av artiklarna jag raderade (ordagrant från SAOB):

   Altså är intet mer än rätt och billigt, at . . the blifwa med wälfönient straf belagde, som .. släppa Elden lös, och ther igenom ofta store Skogz tracter beklageligen föröda

Vidare finns det två anledningar till att man inte skall kopiera från NE; det är de två första i listan ovan.

Du har tidigare fått en varning för SAOB-plagiering. Jag vill därför påminna dig om att plagiering trots varning är ett förhållandevis effektivt sätt att bli blockerad från att redigera på Wiktionary. --Andreas Rejbrand (diskussion) 4 augusti 2016 kl. 23.03 (CEST)

1. Jag trodde att SAOB på något sätt var för gammalt eller för gratis för att innefattas där, men visst, det kan nog stämma. Dock undrar jag hur svensk lag kommer in här. Är det så att svensk lag gäller på nätet när man skriver på svenska, eller vad är kopplingen? Gäller alla världens länders lagar samtidigt på Wiktionary om deras officiella språk beskrivs där? Kan jag fara till något land som saknar denna lagstiftning och kopiera vad jag vill till Wiktionary?
2. De brukar också beskriva orden i fråga några gånger bättre än de enfaldiga och otydliga definitioner som man ofta hittar här på Wiktionary. Om man har svårt för svenska kanske man har svårt att läsa SAOB, men då har man väl också svårt att läsa vanliga svenska böcker.
3. Det visste jag inte. Jag har sett många ålderdomliga exempel här på Wiktionary tidigare, och trodde att det var helt okej. Det är svårt att skriva artiklar här när hälften av de som redan finns bryter mot standarden, men det verkar vara standard här på Wiktionary!

Uppslagsverk i allmänhet är väl avsedda att vara så opersonliga (och därför eg. svårplagierade) verk som möjligt, men du har säkert rätt om NE.

Tyvärr har ingen sagt att jag skulle kunna bli blockerad för någonting, så det var ingen påminnelse utan en nyhet. Tack för nyheten!

Jag vill tillägga, att jag tycker att det är synd att det ska vara så svårt att skapa fler artiklar här på Wiktionary. Det känns som att det skulle vara mer okej att hitta på egna definitioner, helt efter eget tycke, än att kopiera det korrekta från någon gratis ordbok. — Knyȝt (diskussion) 5 augusti 2016 kl. 09.01 (CEST)

Tänk på att SAOB fortfarande är i produktion. Till exempel tror jag att t.ex. uppslaget tavla skrevs 2002 eller 2003. För övrigt är jag inte expert på juridik, men jag vet så mycket att upphovsrättsbrott inte är okej på Wiktionary över huvud taget. Att kopiera utan att ange källa är också etiskt och akademiskt ohederligt.

Angående stilen i SAOB: Jag tycker att vårt mål skall vara att skriva så enkelt och tydligt som möjligt. Angående innehållet i SAOB: tänk på att svenska språket utvecklas med tiden, så ordbeskrivningar som är kanske 70 år gamla kan vara föråldrade. Vi skall främst beskriva hur svenska språket ser ut och används i dag. Därför är det olämpligt att bara använda SAOB som källa (och naturligtvis helt oacceptabelt att plagiera SAOB ordagrant).

Du blandar förmodligen ihop exempelmeningar med citat. Citat kan undantagsvis tillåtas vara äldre, bland annat för att årtalet framgår explicit.

Slutligen: att plagiera är alltså inte under några omständigheter okej. Men man kan använda SAOB och NE och SO och SAOL som källor när man skriver sin egen definition, med egna ord. När jag själv skapar ett nytt uppslag tänker jag först ut hur min egen mentala bild av ordet ser ut. Sedan går jag till Korp och tittar på faktiskt bruk (kanske bortåt en timme). Slutligen går jag till SAOL, SO och SAOB och tittar hur de vinklar ordet. Sedan skriver jag min artikel, med en så detaljerad, precis och lättläst definition som möjligt, och konstruerar (ofta många) exempelmeningar som visar hur ordet i praktiken oftast används, och ger exempel på olika nyanser och vanliga konstruktioner. Jag brukar också ta med några citat från t.ex. SvD eller DN. Ibland kan våra mallar (användning, grammatik, konstr, hyperonymer, synonymer, seäven o.s.v.) vara bra att ha för att ge mer information, och en bild är aldrig fel. Så skapas en bra artikel! --Andreas Rejbrand (diskussion) 5 augusti 2016 kl. 12.41 (CEST)

Om du säger det så.

Anklagelser om ohederlighet tar jag inte seriöst utan riktiga argument. I allmänhet kan man kopiera massvis med saker utan att någon tycker att man är ohederlig.

SAOB har många definitioner som är mycket bättre än artiklarna här på Wiktionary. Ja, vissa är väldigt gamla, men det ser man ju på markeringarna. Sen är det väl inte så att alla ord som inte är jättepopulära idag aldrig bör skrivas ned någonsin igen. Vi har ju betydelser markerade med korset, och vi har betydelser markerade som ålderdomliga. Det är väl bara att lägga in mallen om man vill ha den där. En annan sak kan ju va att någon stadsbo kanske vill radera en definition som han tycker är ålderdomlig, för att man inte säger så i storstaden, fast det kanske är ett helt vanligt ord inom t. ex. skogsindustrin. Det är lätt att utesluta det man personligen inte tycker är vanlig svenska.

Då vet jag det. Jag har förut försökt använda citatmallen, men fick den inte riktigt att fungera.

Om du säger det så.

Tja, så kan man ju skapa artiklar, visst. Det låter bra. Då ska man ju också vara skapt för att arbeta just så. Jag trodde dock att Wiktionary gick så till, att folk gemensamt bearbetar artiklarna tills alla är nöjda, snarare än att en enda människa skapar en perfekt artikel från början, och som sedan raderas om den inte är perfekt. Jag tänker mig, att man lägger till det i artikeln som man tycker saknas, eller skriver om det man vill ha annorlunda, osv. Men tydligen ska allt helt enkelt bort (om uppslaget inte är gammalt och således immunt mot radering). Varför skulle jag våga mig på att skapa nya artiklar, när de så lätt raderas? Varför säger du inte "skriv om de, annars måste vi ta bort dem"? — Knyȝt (diskussion) 5 augusti 2016 kl. 15.32 (CEST)

Artiklarna jag tog bort var ordagrant kopierade från SAOB (så när som på att förkortningar skrivits ut). Då blir det snabbradering. Det är inte så att vi snabbraderar artiklar bara för att de inte är "perfekta" för övrigt. Rimligtvis kan dessa plagierade artiklar heller inte ha tagit så mycket tid att "skapa". (Ctrl+C, Ctrl+V, lite piltangenter, backspace/delete och bokstäver.) --Andreas Rejbrand (diskussion) 5 augusti 2016 kl. 18.01 (CEST)

Du beskrev ju hur man ska skapa en bra artikel enligt något slags perfektionistiskt tänkt. Då antar jag ju att det framställs i kontrast till mina dåliga artiklar, som raderades. Jag fattar att man inte får kopiera. Om hela det där långa stycket "så skapas en bra artikel" bara var överflödigt bloggmaterial och inte något jag behöver följa för att artiklarna ska stå kvar, så finns det inget mer att tala om. — Knyȝt (diskussion) 5 augusti 2016 kl. 19.38 (CEST)

Jag tror att vi har sagt att det är ok att hämta information från andra ordböcker där upphovsrätten gått ut. Det är väl i så fall alltid rimligt att ange detta i redigeringskommentaren. Vi skapade exempelvis ett projekt att hämta in ord och definitioner från folkets uppslagsbok Wiktionary:Projekt/Folkets_uppslagsbok (som ganska snart kom av sig), men trots detta så behöver informationen alltid anpassas till den struktur som används för sidorna på Wiktionary. Syftet med det är att det någon lägger till inte får orsaka andra en massa extra tid för att gå igenom och snygga till, rätta till osv. Då skapar man med sina redigeringar mer jobb för andra än man själv lagt ned. Det hade varit bättre om man hade lagt ner lite extra energi på att göra det snyggt och enligt gängse stilguider direkt istället. För definitioner med icke-modern svenska från gamla ordböcker kan det på grund av det eventuellt vara aktuellt att markera texten med en mall som förklarar varför texten är skriven med det språket (typ, automatiskt hämtad från "Folkets uppslagsbok" - men det är förmodligen något som hade kunnat diskuteras för att utformas på ett ändamålsenligt sätt. Mig veterligt har vi inte kommit fram till någon bra lösning på det ännu.) Andreas beskrivning av sitt tillvägagångssätt är väldigt ambitiöst och det finns inget som helst krav på att det ska vara så ambitiöst, så länge den informationen som faktiskt läggs till håller en viss standard och är tillagt med viss eftertanke och i enlighet med de normer som diskuterats fram vad gäller innehåll och stil. Jag tror att Andreas gav det exemplet som motpol till Ctrl+C och Ctrl+V, som kräver minimal tid och eftertanke men i kontrast kräver desto mer tid och eftertanke från andra skribenter. Uppenbarligen har Andreas behövt lägga en hel del tid på att granska dina redigeringar som innehåller kopierat material, vilket ju inte riktigt är ok. Det kan dock hända att formuleringen här på användardiskussionssidan blev lite väl brysk, men man kanske får förstå lite av frustrationen.

Exempelvis, om man vill lägga till ett citat och vet att det finns en {{citat}}-mall, men inte vet hur den fungerar, bör man skippa mallen och lägga till informationen ändå, så att "nån annan" får fixa till det med mallen sen nån gång, eller bör man sätta sig in i hur mallen fungerar (och eventuellt fråga om hjälp om någon kan förklara eller ge exempel) så att man inte orsakar merjobb för andra skribenter?. Ett annat sätt är att hitta en balans mellan att lägga till ny information (kvantitet) och att höja kvaliteten på den informationen som finns tillgänglig i Wiktionary. Det kan göras antingen genom att skapa ett "perfekt uppslag" eller att bitvis förbättra befintliga uppslag, eller åtminstone inte lägga till information med låg kvalitet. Men jag vet att du lagt till väldigt mycket information på Wiktionary och det mesta har varit mycket bra, så jag förstår att det känns orättvist med den hårda kritiken och att direkt prata om blockering var nog inte riktigt lämpligt.

Frågan är hur vi nu kommer vidare och löser problemet med det inkopierade materialet. Finns det någon möjlighet att du själv går igenom dessa sidor och "fixar till" innehållet, eller själv {{raderas}}-markerar de sidor som du känner inte är värt att lägga tiden på att fixa i ordning tillräckligt? Så att någon annan inte behöver göra det, utan istället kan lägga tid på de delar av Wiktionary som just de vill lägga tid på? ~ Dodde (diskussion) 19 september 2016 kl. 03.55 (CEST)

Jag vet inte om det finns kvar något som tycks vara för kopierat för att passa. I nuläget skriver jag bara nya artiklar om jag verkligen känner att jag vill ha med det ordet, och försöker skriva så förenklat och kort så möjligt. Knyȝt (diskussion) 22 september 2016 kl. 09.37 (CEST) —

Innehåll på okänt språk

Hej! Du har skapat artikeln -eð som dock inte innehåller någon språkrubrik. Grammatikmallen kategoriserar artikeln som ett svenskt uppslagsord, vilket inte stämmer (det är inte en svensk ändelse). Lägg gärna till korrekt språkinformation. --Andreas Rejbrand (diskussion) 6 november 2016 kl. 20.10 (CET)

Ibland gör man visst märkliga saker! Nu är det fixat. — Knyȝt (diskussion) 7 november 2016 kl. 19.04 (CET)

Share your experience and feedback as a Wikimedian in this global survey

Hello! The Wikimedia Foundation is asking for your feedback in a survey. We want to know how well we are supporting your work on and off wiki, and how we can change or improve things in the future. The opinions you share will directly affect the current and future work of the Wikimedia Foundation. You have been randomly selected to take this survey as we would like to hear from your Wikimedia community. To say thank you for your time, we are giving away 20 Wikimedia T-shirts to randomly selected people who take the survey. The survey is available in various languages and will take between 20 and 40 minutes.

Take the survey now!

You can find more information about this project. This survey is hosted by a third-party service and governed by this privacy statement. Please visit our frequently asked questions page to find more information about this survey. If you need additional help, or if you wish to opt-out of future communications about this survey, send an email to surveys@wikimedia.org.

Thank you! --EGalvez (WMF) (talk) 13 januari 2017 kl. 23.25 (CET)

Skånska som språk

Det verkar saknas konsensus för att inkludera "skånska" som ett språk på svenska Wiktionary, vilket framgår av diskussionen i Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv21#Skånska som språk.

Detta innebär att uppslagen kommer att raderas. Jag har gjort en backup, och om vi i framtiden skulle komma fram till att vi vill ha skånska som språk, så kan man någorlunda lätt skapa upp uppslagen utifrån listan. //Skal 3 juni 2017 kl. 23.40 (CEST)

Förste/furste

Diskussion flyttad till Wiktionarydiskussion:Stilguide/Uttal.

ʀ/r

På en.wikt. används r för alla gånger sv.wikt. använder vanligt r. Vilka gör fel? Eller är båda rätt?Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 13 september 2017 kl. 13.41 (CEST)

@Jonteemil Vad talar du om? Uttal? Stavning? Vilket språk? — Knyȝt (diskussion) 13 september 2017 kl. 14.40 (CEST)

Kan vara bra att nämna 😁. Jag talar om fornnordiska och stavningen. See Kategori:Fornnordiska/Alla uppslag.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 13 september 2017 kl. 15.19 (CEST)

Ja du, jag tycker ju att det är rätt att skilja på ʀ och r eftersom det faktiskt är olika ljud som man inte automatiskt kan urskilja om man inte utmärker dem som olika. Å andra sidan är det väl allmän praxis att striva vargr och veðr utan att berätta för gemene man att det är olika ljud, och då är det bara de som redan kan fornnordiska som vet om skillnaden (vargʀ, veðr). Utifrån det perspektivet tycker jag att båda stavningar är rätt på sitt sätt.

På engelska Wiktionary tror jag att de har bestämt att de uteslutande skriver r, men vi behöver ju inte göra som de. De är ju likväl lite motsägelsefulla när de vägrar att skilja på ʀ och r trots att det är olika ljud, samtidigt som de tillåter både ƿ och w i fornengelska uppslag, trots att de tecknen står för exakt samma ljud och skillnaden är rent ortografisk (ƿeard, weard); – där hade man ju kunnat tro att en stavningsnorm hade varit lämplig om någonstans.

Egentligen är det väl inget fel på att använda både ʀ och r, men andra kanske har ytterligare synpunkter. — Knyȝt (diskussion) 13 september 2017 kl. 15.39 (CEST)

Jag anser att ipa som bygger på att endast de som redan kan uttalet innan ska kunna utläsa hur uttalet ska vara är problematiskt, så jag köper Knyȝts resonemang. Håller dock också med om att det är svårt att prata om absolut rätt och fel, det finns olika perspektiv. ~ Dodde (diskussion) 13 september 2017 kl. 15.50 (CEST)

@Knyȝt, @Dodde: Okej, tack för svar!Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 14 september 2017 kl. 02.02 (CEST)

röras

Du la till betydelsen "förflytta sig". Har du något/några citat som styrker existensen? (då ordet varken finns i SAOB eller SAOL) //Skal 23 januari 2018 kl. 20.28 (CET)

Är det inte vanlig svenska? Hönsen rörs därborta i buskarna. Säger inte alla så? Det är väl identiskt med den reflexiva motsvarigheten? — Knyȝt (diskussion) 23 januari 2018 kl. 20.43 (CET)

Jag känner inte alls igen konstruktionen, bara "hönsen rör sig därborta". Jag är från Mälardalen/Mellansverige, och jag antar att SAOB:s/SAOL:s också är det, eftersom ordet saknas där. Om du använder ordet så räcker väl det som verifiering, men ett citat skulle ändå vara bra!

Och ang. betydelsen: I mitt språkbruk är "röra sig" = "göra rörelser utan att förflytta sig i rummet". Är "röras" enligt dig detsamma som "röra sig" eller snarare som det står nu "förflytta sig"? //Skal 23 januari 2018 kl. 21.04 (CET)

Tja, det kanske betyder röra sig på stället, snarare än förflytta sig. Jag minns faktiskt inte hur jag tänkte när jag la till det. Men poängen var väl att det finns som deponensverb. Om det nu gör det, det kanske bara är mitt mål. — Knyȝt (diskussion) 23 januari 2018 kl. 21.38 (CET)

"Att röras" (till tårar) kan man väl säga, och det är väl exempel på deponens, men det betyder ju inte riktigt "förflytta sig". ~ Dodde (diskussion) 2 februari 2018 kl. 01.08 (CET)

@Skalman (glömde ping) ~ Dodde (diskussion) 2 februari 2018 kl. 01.08 (CET)

@Dodde: Att röras till tårar är väl bara passivum av att röra till tårar. Han rördes till tårar är ju samma sak som han blev rörd till tårar. Ett deponens är aldrig samma sak som bli + perfektparticipet av deponenset - s. Brottas betyder inte bli brottad.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 2 februari 2018 kl. 02.10 (CET)

@Jonteemil: Det finns olika sorters deponens, så för att röras inte följer mönstret för brottas betyder egentligen ingenting. Men du kanske har rätt i din iakttagna regel, jag har svårt att just nu med säkerhet påstå varken det ena eller det andra. Jag kan dock konstatera att svwikt f.n. redovisar en perfektparticipform i tabellen för vissa deponensverb, t.ex. knoppas/knoppad, lyckas/lyckad, misslyckas/misslyckad, låtsas/låtsad, vederfaras/vederfaren, skiljas/skild, knoppas/knoppad, föråldras/föråldrad, förfäras/förfärad, nödgas/nödgad, återförenas/återförenad, avmattas/avmattad, försonas/försonad ~ Dodde (diskussion) 3 februari 2018 kl. 01.35 (CET)

@Dodde: Om det jag vet stämmer så är skiljas och återförenas inte deponentiella utan reciproka då de verben är lika med verben utan s + varandra: skiljas=skilja sig med varandra och återförenas=återförena sig med varandra. Angående min iaktagelse kan vi ju fastslå att knoppas≠bli knoppad, (miss)lyckas≠bli (miss)lyckad, låtsas≠bli låtsad, vederfaras≠bli vederfaren o.s.v. Angående olika sorter av deponens förstår jag inte riktigt vad du menar. Vad jag vet finns det bara en. Verb som slutar på -s antingen deponentiella, reciproka eller passiva men jag kan ha fel.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 3 februari 2018 kl. 01.42 (CET)

@Jonteemil: Det finns lite information i tidigare diskussioner, t.ex. Malldiskussion:sv-verb. Deponens är enligt enwikt att ha en passiv form men en aktiv betydelse. Aktiv tror jag här tolkas brett som allt som inte är passivt, dvs. inkluderar såväl reciproka (kivas, brottas, kramas) och absoluta/vanemässiga former (glädjas, förundras). Även icke-deponenta verb kan ha dessa former. ~ Dodde (diskussion) 3 februari 2018 kl. 03.45 (CET)

arrvuoð

Hej! Vill du bara förtydliga hur du menar när du skrev att "mig veterligen finns inget arrvuoð i svenskan"? Det jag främst undrar är, har vi belägg från att ordet kommit från fornsvenska, och inte direkt från fornnordiskan, parallellt med att det ärvdes till fornsvenskan? Sekundärt undrar jag också varför du betvivlar att ordet "arvode" finns på svenska? Svenji (diskussion) 18 augusti 2021 kl. 13.57 (CEST)

Vad är Bottniska?

Hejsan! Jag skrev ett inlägg till bland annat dig på Kategoridiskussion:Bottniska.Tomastvivlaren (diskussion) 15 mars 2022 kl. 14.55 (CET)

Radera alla bottniska ord?

Hej! Det finns ett förslag om att radera alla bottniska ord. Du kanske vill komma med input? Skalman (diskussion) 2 november 2023 kl. 22.13 (CET)