Användare:Knyȝt
Exempel på minimala par
[redigera]
Ord | IPA | Betydelse | Etymologi |
---|---|---|---|
vera | [ʋeːɾɐ] | vara | vera |
fera | [feːɾɐ] | fara | fara |
gefa | [ʨeːʋɐ] | giva | gefa |
kefa | [ʨʰeːʋɐ] | småspringa | |
veggj | [ʋɛʨː] | vägg | veggʀ |
vekj | [ʋɛʨʰː] | varse | vekj’ |
strif | [streːʋ] | sträv | *striba- |
stref | [strɛːʋ] | stöd | Strebe |
turn | [tʰuːɳ] | torn | turn, turris |
torn | [tʰɑːɳ] | sorts knut | ? |
Ordton
[redigera]För västerbottniskan är det viktigt att det finns något sätt att beteckna ordton. Apostrof kan helt naturligt stå för apokope.
- vætn /ʋǽtːn̩/ "vatten"
- vætn’ /ʋæ̀tːn̩/ "vattna"
Brevis används ofta för kort eller försvagat ljud, och är således tjänlig som beteckning för icke-tonbärande stavelse.
- mætĕnn /mǽːtn̩/ "maten"
- fæten /fæ̀ːtʰen/ "fatet" (dativ)
- vætnĕð /ʋǽtːnɛ/ "vattnet"
- vætneð /ʋæ̀tːnɛ/ "vattnat"
Fler exempel på hur tonen avgör betydelsen:
- járĕð "året"
- járeð "årets avkastning"
- rósę̆ "rosen"
- rósę "bilden"
Vokaler
[redigera]Vokalernas utveckling utifrån urgermanskan
[redigera]*bēgaz → bǽg
*ātula- → atoł
ǫxull → aksoł
skǫkull → skǫkoł
*stapulaz → stapoł
*hrugnaz → romm
*muniz → mon
*snuzą → snor
*stukkaz → stokk
*sturmaz → storm
*stuþs → stoð
*sundraz → sond, sondr
*trugą → trog
*budą → buð
*bukkaz → bukk
*husǭ (*husōnų) → husu
*kurną → kurn
*pundą → pund
*rugiz → rug
*skutą → skut
*skutiz → skut
*spurą → spur
*sundą → sund
*trudaną → truda
*wurkijaną → hvurk’
*wurmiz → urm
*hundaz → húnd
*sanþaz → sannʀ, saðʀ → sanð
*tanþs → tǫnn → tænn
*kunþaz → kunnʀ, kuðʀ → forkunð, ókunðug, einkunðes
*munþaz → munnʀ, muðʀ → munð
*sunþanē → sunnan → sunðę
*brunnaz ? snarare **brunþaz → brunnʀ, bruðʀ → brunð
*mannaz → mannʀ → mænn
*pannô → panna → pænn’
*þunnuz → þunnʀ → tunn
Lång vokal:
*brinnaną → brinn’
*rinnaną → rinn’
*spinnaną → spinn’
*tinnaną → tinn’
*vinnaną → vinn’
Kort vokal:
*finþaną → finð’
*hinþaną → hinð’
*kunþią → kynð’
*sanþōną → sanð’
*gaminþiją → minð’
*swinþaz → svinð
Teoretiskt:
*gunþaz → gunnʀ, guðʀ → *gunð
*hanþaz → *hannʀ, *haðʀ → *hanð
*hrinþaz → *hrinnʀ, *hriðʀ → *rinð
*kunþijaną → kynna → *kynð’
*linþaz → linnʀ, liðʀ → *linð, *linðurm
*linnaną → linna → *linn’
*sanþōniz → sannan, sǫnnun → *sanðę, *sanð’
U-omljudat a motför andra fonem
[redigera]
Ord | IPA Umeå | IPA Skellefteå | IPA Luleå | IPA Kalix |
---|---|---|---|---|
hatt/hætt | [hǽtʰː] | [hǽtʰː] | [hǽtʰː] | [hátʰː] |
hátt | [hótʰː] | |||
át | [óːtʰ] | [ɒ́ːtʰ] | [ɑ́ːtʰ] | [óːtʰ] |
nǫ́tt | [nɑ́tʰː] | [nɒ́tʰː] | [nótʰː] | [nótʰ] |
gǫ́rð | [kóːɽ] | [kɒ́ːɽ] | [kóːɽ] | [kóːɽ] |
kłǫ́kk’ | [kʰɽókʰː] | [kʰɽɒ́kʰː] | [kʰɽókʰː] | [kʰɽókʰː] |
mǫ́rð | [móːɽ] | |||
arð | [ɑ́ːɽ] | [ɑ́ːɽ] | [ǽːɽ] | |
svarð | [ʂʲwɑ́ːɽ] | [ʂʲwɑ́ːɽ] | [ʂʲwǽːɽ] | [swóːɽ] (jfr. [swóː] svag) |
hǫnð | [hɑ́nː] | [hɒ́nː] | [hónː] | [hón] |
hǫns | [hɑ́ɳʂ] | [hɒ́ɳʂ] | [hóɳʂ] | [hóns], [hóneʂ] |
hǫ́num | [hɞ̀ːɳɞm] | [hɒ̀ːɳom] | [hòːnʊ̃] | [hòːnʊ̃] |
trǫnu | [tʰrɞ̀ːɳʉ] | [tʰrɞ̀ːɳʊ] | [tʰrɞ̀ːnʊ] | [tʰrɞ̀ːnʊ] |
gott | [cɞ́tʰː] | [kótʰː] | ||
snor | [snɑ́ˑɾ] | [snɒ́ˑɾ] | [snóˑɾ] | [snóˑɾ] |
trog | [tʰrɑ́ˑɣ] | [tʰróˑɣ] | [tʰrúˑɣ] | [tʰróˑ] |
bort | [bóʈʰː] | [bóʈʰː] | [bóʈʰː] | [bóʈʰː] |
ǫ́g | [óˑɣ] | [ɒ́ˑɣ] | [óˑɣ], [u] | [óˑ] |
áf | [óˑ] | [ɒ́ˑ] | [ɑ́ˑ] | [óˑ] |
Förändring framför rð
[redigera]
Fornnordiska | Bottniska |
---|---|
garðr | gǫ́rð |
mǫrðr | mǫ́rð |
orð | órð |
borð | bórð |
sporðr | spórð |
Fornnordiska | Bottniska |
---|---|
harðr | harð |
svǫrðr | svarð |
varðr, vǫrðr | varð |
verðr | verð, varð |
Hur ał har utvecklats
[redigera]
Fornnordiska | Bottniska | IPA Umeå | IPA Luleå | IPA Kalix |
---|---|---|---|---|
ǫln, alin | ałn | [ɑ́ːɳ] | [ɔ́ːɳ] | [ɔ́ɳː] |
bǫlkʀ, balkʀ | bałk | [bɒ́ɽkʰ] | [bɔ́ɽkʰ] | [bɔ́ɽkʰ] |
hals | hałs | [hɑ́ʂː] | [hɔ́ʂː] | [hɔ́ʂː] |
halfʀ | hałf | [hɑ́ɽʋ] | [hɔ́ɽʋ] | [hɔ́ɽʋ] |
halmʀ | hałm | [hɑ́ɽm] | [hɔ́ɽm] | [hɔ́ɽm] |
tǫlg- | tałgj | [tʰɒ́ˑɽɪ] | [tʰɔ́ˑɽɪ] | [tʰɔ́ˑɽɪ] |
Fornnordiska | Bottniska | IPA Umeå | IPA Luleå | IPA Kalix |
---|---|---|---|---|
dalʀ | dał | [dɒ́ˑɽ] | [dǽˑɽ] | [dɒ́ˑɽ] |
mǫlʀ | mał | [mɒ́ˑɽ] | [mǽˑɽ] | [mɔ́ˑɽ] (från bfsg?) |
tal | tał | [tʰɒ́ˑɽ] | [tʰǽˑɽ] | [tʰɒ́ˑɽ] |
Fornnordiska | Bottniska | IPA Umeå | IPA Luleå | IPA Kalix |
---|---|---|---|---|
bjalki | bjałk | [bjɒ́ɽkʰ] | [bjǽɽkʰ] | [bjǽɽkʰ], [bjɞ́ɽkʰ] |
hjalpa | hjałp’ | [jɒ̀ɽpʰ] | [jɞ̀ɽpʰ] | [jɞ̀ɽpʰ] |
Tydlig är väl regeln att nordliga mål får å-ljud framför tjockt l i långstaviga ord men inte i kortstaviga eller efter j.
iald, eld, ild
[redigera]
Fornnordiska | Bottniska | IPA Umeå | IPA Luleå | IPA Kalix |
---|---|---|---|---|
gjalda | gjell’ | [ʤɛ̀lː] | [ʤɛ̀lː] | [ʤɛ̀lː] |
gelda | gjeld’ | [ʤɛ̀lː] | [ʤìːl] | [ʤìːɽ] |
kelda | kjeld’ | [ʨʰɛ̀lː] | [ʨʰìːl] | [ʨʰìːl] |
kveld | kveld | [kʰwɛlː] | [kʰwíːl] | [kʰwíːl] |
eldʀ | eld | [éːl] | [éːl] | [íːl] |
spjald | spjelð | [spjéːl] | [spíːl] | [spíːl] |
Eld kommer av fornnordiska eildʀ, (från PGmc ailidaz) det är isländskan som är konstig i detta fall. Sen är väll den bottniska formen från ackusativet alltså bara eild om man ska vara petig.
-r(r)
[redigera]
Fornnordiska | Bottniska | IPA Umeå | IPA Luleå | IPA Kalix |
---|---|---|---|---|
þurr | tyr | [tʰɞ́ːɾ] | [tʰɞ́rː] | [tʰɞ́rː] |
duriz, dyrr | dyr | [dɞ́ːɾ], [dʏ́ːɾ] | [dɞ́ːɾ] | [dɞ́ːɾ] |
fyrr | fyr | [fɞ́ːɾ], [fʏ́ːɾ] | [fɞ́ːɾ] | [fɞ́ːɾ] |
gerr, gjǫrr, gǫrr | gør, ger | [jøːɾ] | [djeːr] | [djeːr] |
tjǫrr | tjør | [ʨʰøːɾ] | [ʨʰøːɾ] | [ʨʰøːɾ] |
Bottniska vokaler
[redigera]
Uttal ordnas med norr åt höger. Isolerad = ej påverkad av vokalbalans.
|
É och ǽ
[redigera]Skillnaden mellan fornnordiskt é och ǽ är bevarad i bottniskan. Vissa ǽn har dock övergått till én genom vokalbalans.
Vokalbalans ǽ → é:
Annan förändring:
- snǽfʀ → snéf
- snǽʀ → sné
- Isländska mæltr "som talar" har annan vokal än bottniska lágmélt (möjligen föreligger här en förändring mǽla → *méla som påverkat mǽltʀ → mélt).
Ingen vokalförändring:
Den gamla nasalen ę
[redigera]Historiskt har långstaviga bottniska ord haft ett nasalt schwa /ə̃/, som för det mesta sedan utvecklades till något a-liknande ljud /ɐ/. Olika fornnordiska ljud som -in(n), -un(n), -an(n), m. m. har således blivit till a-ljud, varför ord som sunðę, innę och morgję alltid slutar på a i samtliga mål, och aldrig på -in, -un etc. I ord som syskęn, sviskęn etc. har n'et återinförts från den bestämda formen, syskęnĕð, sviskęnĕð, och de egentliga formerna *syskę, *sviskę har försvunnit. Dessa senare ord har således egenskapen att n'et (efter ę) uttalas tjockt i södra målen, precis som i útęni, innęni osv., till skillnad från ord som fjórtan och nittan.
Långstaviga maskuliners bestämda pluralform -ęn uttalas -a i söder, och -an i norr; t. ex. gubbęn, skógęn; jämför "-son", som uttalas -sa (i södra målen?); t. ex. Eirks son.
Framför -nd har ę utvecklats till lite olika varierande ljud, beroende på mål; se t. ex. tíęndt (tunnt n-ljud har här skyddats av d:et).
Progressivt i-omljud
[redigera]Bottniskan har inte lika ofta progressivt i-omljud som svenskan. Det är främst ja som avviker från det svenska mönstret. Yngre mål kan uppvisa omljudda former där inget historiskt omljud funnits. I de äldre målen förekommer omljudet framför dessa konsonanter:
- f/p: kept’
- l: bjell’, fjell, gjell’; undantag: hjall’
- r: fjeðr
- rn: bjern, stjern’, tjern (efter flera konsonanter, av historiskt ja)
- t: jetu
Opåverkad står vokalen framför dessa:
- ł: bjałk, fjǫł, kjał, sjał, stjałk
- m: jamn
- n/ŋ (m): jank’
- rð: fjarð
- rt: stjart
- rn: jarn (efter enkel konsonant, av historiskt já)
Kort ö
[redigera]Ord som har gammalt kort ö:
Brott
[redigera]É ska ha brutits till ie sen gammalt i hela gamla Västerbotten, som sedan har utvecklats till je, (j)i och jö, beroende på mål. Rent allmänt kan fonemet stå för [e]; t. ex. där inget j kan inskjutas, som i rétt.
Konsonanter
[redigera]Velar nasal
[redigera]Av gammal nasal vokal:
KVKn(e) → KVnKn
[redigera]
Hårt k och g framför främre vokaler
[redigera]Ord som saknar förmjukning:
- gała (böjningsformer), ghikk, ghisk, ghýs, khega, khemb’, khink’, khiss’, khymið, skhefa, skheka, skhepes, skhytið
G-inskott efter diftong i södra målen
[redigera]- ǫu - ǫur, dǫufslig, dǫuðslern, frǫudug, frǫuðneð, gǫuð’, kǫur’, mǫur, mǫuł’, rǫuðt, snǫuðt, sǫur
- ovisst: nǫudug (g-inskott saknas i äldre mål, jfr. yngre målens frǫudug med g-inskott), ǫuł’, ǫuring, rǫun, sjaldǫugútt
- inget inskott i sammansatta ord: dǫufskall’
- inget inskott i ord som hǫus
- øy - køyddis, strøydd’
- ei - breidd, breidt, reideð, leidt, reidt m. m. - endast framför /d/.
- oy - oyddis
G-fonem blir j-fonem i böjningsformer
[redigera]Mjukt g /ʤ/ har utvecklats i böjningsformer som ełginn, som blivit ełgjĕnn, men då /ɽʤ/ och /ɾʤ/ av fonotaktiska skäl uttalas /ɽj/ och /ɾj/, har g-fonemet analogiskt omtolkats som ett j-fonem, och så har /ɛ́ɽɡ/ omtolkats till /ɛ́ɽj/, sedermera /ɛ́ɽɪ/, /ɛ́ˑɽe/.
Ord som i sin grundform inte hade följts av någon främre vokal eller j bevarar oftare hårt g:
- *bjarga → bjerg’
- byrgʀ → byrg
- dorga → dorg’
- fargalt → farg’
- gnurg’
- skjalgʀ → skjałg
- *jarga → jærg’
- *targa → tærg’
- margʀ, pl margiʀ → mærgi [!], mærgfǫllug
Pitemålet särskiljer sig med hårda g:n:
Så ock lövångersmålet:
Härledningar
[redigera]Vokalfonem
[redigera]Fn. fonem | Vb. fonem | Ord |
---|---|---|
á | á | nák, rjáł’ |
vá → (v)ó | vór, tół, kóð’ | |
á → ǫ | frǫginn | |
a | a | tall, tał, taga |
a → æ | fær | |
a → ǫ | vǫkinn | |
ǫ | ǫ | bǫll, vǫru |
ǫ → a | sak | |
ǫ → ø | øł | |
ǫ́ | nǫ́tt | |
é | tré, é | |
e, ę | e | veðr, nef |
e → i | ita, sig v. | |
e → i → y | fyrið v. | |
í | í | ís |
í → ý | svýn | |
i | i | vita, vili |
i → y | svyma | |
ó | rót | |
o | o | trot, bort |
orð → órð | spórð | |
ú | skúm | |
u | u | rug, rugu, vurd’ |
u → u~ø | brunð, sunðę | |
ý | ý | ýr’ |
ý → ú | úrð’, úrt | |
y | fyr, fyri, byrj’ | |
ǿ | fǿr’, tǿmn’ | |
ø | gøra, gør | |
ǽ | ǽ | nǽfr, nǽst |
ǽ → é | snéf, bés’ |
Ord med svagtonigt ursprung
[redigera]
Låneord
[redigera]Verb som slutar på -ǽr
[redigera]affektǽr, afinsjónǽr, ærgulǽr, duktórǽr, eksmentǽr, figulǽr, galantǽr, gæstrǽr, græsǽr, grágnǽr, refferǽr, reppetǽr, sidǽr, spæðsǽr, sjennǽr, stræffsǽr, trafalǽr, tunðrǽr, óbservǽr, ópparǽr
På kul
[redigera]
Teoretiska ord
[redigera]
Fornnordiska | *Bottniska | *Uttal |
---|---|---|
Ásló, Ósló | *Ósl’ | */ʊ̀ɬː/, /òɬː/ |
Ásbjǫrn, Ǽsbjǫrn | *Ásbjern, *Ǽsbjern | */òːspjenː/, /ɒ̀ːspjɛːɳ/, /òːspjɛɳː/, /èːspjenː/, /èːspjɛːɳ/, /èːspjɛɳː/ |
Ǫzurr | *Æðsor | */æ̀sːɑɾ/ |
Bolgaraland | *Bołgarlandĕð | */pɑ̀ɽkɑɾlɑːne̞/, /pòɽkɑɾlæ̃ːtʰe̞/ |
Eistland, Eistaland | *Eisðslandĕð | */èɬːɑːne̞/, /ɑ̀ɪ̯ɬːɒnːe̞/, /èɪ̯ɬːæ̃ːte̞/ |
Englar | *Engłęn | */ɛ̀ŋɽɐ/, /ɑ̀ɪ̯ŋɽɐ/, /èɪ̯ŋkɽɐn/, /ɛ̀ŋɽɐn/ |
enska | *ensk’ | */ɛ̀ɳʂk/ |
*Fala | *Fǫłun | */fɞ̀ːɽʉn/, /fɞ̀ɽʊn/ |
forverari | *forverar | */fɑ̀ːɾʋeːɾɑɾ/, /fòːɾʋeːɾɑɾ/ |
Ginnungagap | *Ginninggæpĕð | */jìːnɪŋcjæːpʰɛ/, /ʨìːnɪŋcjæːpʰɛ/ |
Gutland | *Guðslandĕð | */cɞ̀ɬːɑːne̞/, /kòɬːɒnːe̞/, /kʊ̀ɬːæ̃ːte̞/ |
djákn | *djankn, *djakn | */jɒ́ŋ̊kən/, /ʨǽkʰːən/, /ʨɒ́kʰːən/ |
lén | *lén | */jéːn/, /jǿːn/, /líːn/ |
Niðaʀós | *Niðásĕnn | */nèːoːsn̩/ |
norðrǿnn | *norǿn | */nɑrǿːn/, /nɑrǿːɳ/, /norǿːn/ |
Norðvegr, Nórvegr, Nóregr | *Nórig | */nùːɾe̞(ɣ)/, /nòʊ̯ːɾɪ(ɣ)/ |
Svíaríki | *Svíríkjeð | */ʂʲwìːriːʨʰe̞/, /ʂʲwø̀ʏ̯ːrøʏ̯ːʨʰe̞/, /ʂʲwɛ̀ɪ̯ːrɛɪ̯ːʨʰe̞/ |
Svíaland | *Svílandĕð | */ʂʲwìːlɑːne̞/, /ʂʲwø̀ʏ̯ːlæ̃ːtʰe̞/ |
sǿnskʀ | *sǿnsk | */sœ́ɳʂk/ |
til sǫlu | *dil sǫłu | */sɞ̀ːɽʉ/, /sɞ̀ɽʊ/ |
Þróndheimr, Þróndeimr | *Tróndheimĕnn | */tʰrʊ̀nː(h)eɪ̯ːme̞n/, /tʰrʊ̀nd(h)eɪ̯ːme̞n/, /tʰròʊ̯nd(h)eːme̞n/ |
þrœndr | *Trǿnd | */tʰrœ́nː/, /tʰrœ́nd/ |
Þrœndalǫg | *Trǿndlagĕð | */tʰrœ̀nːlɑːɣʲe̞/, /tʰrœ̀ndlæːɣʲe̞/ |
Uppsalir | *Ópsol | */ʊ̀fsɑːl/, /ʊ̀fsoːl/ |
valkyrja | *vałkuri (jfr. apuni) | */ʋɑ̀ːɽkʰʉːɾɪ/, /ʋæ̀ːɽkʰʉɾɪ/ |
vápn, vákn | *vónkn, *vókn | */ʋʊ́ŋcʰe̞n/, /ʋʊ́cʰːe̞n/, /ʋóʊ̯cʰːe̞n/ |
Vǫlsungr | *Vałsing | */ʋɑ̀ʂːɪŋ/, /ʋòʂːɪŋk/, /ʋòʂːɪŋ/ |
vél | *vél | */ʋéːl/, /ʋíːl/ |
Ýmiʀ | *Ým’ | */ỳːm/, /ìːm/, /ʊ̀ɪ̯ːm/, /ø̀ʏ̯ːm/ |
Aarland → Árlandĕð "Arlanda" ár- gen. till á f
Färiska andsøgn [ˈanˌsœkn] → andsygn [ɑ̀ːɳʂøŋ(ːə)n] "motsägelse"
Nahuatl āxōlōtl [aː.ˈʃóː.loːtɬ] → ásjólótil, ásjótil eller sjálátil "Ambystoma mexicanum"
Sarek → Sarik [sɑ́ːɾɪk] (jfr. nelik, kvuksik)
Njåtjosvagge → Nǫ́ttljúsvuggę
Sarvesvagge → Særfsvuggę
Alggavagge → Ałgvuggę
Kuopervagge → Kǫuparvuggę
Ruotesvagge → Róðsvuggę
Pastavagge → Fæstvuggę
Rapadalen → Repadałĕnn
Kukkesvagge → Kugsvuggę
Påhitt
[redigera]
Svenska | *Bottniska | *Uttal |
---|---|---|
omljud | *ljúðværp | */jʉ̀ːʋærp/, /lɪ̯ùːɾʋarp/ |
vetenskap | *vitskæp | */ʋètscæːp/, /ʋɪ̀tscaːp/ |
Europa | *Evrópę̆ | */e(ʋ)rúːpɐ/, /e(ʋ)róʊ̯ːpɐ/ |
Europa | *Øyrópę̆ | */ø̀ʏ̯ːruːpɐ/, /ʊ̀ɪ̯ːroʊ̯ːpɐ/, /ø̀ːroʊ̯ːpɐ |
Teoretiskt alfabet
[redigera]
Bókstafană | Næmn | IPA Umemål |
---|---|---|
A a | aĕð | [ɑ́ː] |
Á á | langaĕð | [lɑ̀ŋːɑː] |
Æ æ | stuttæskjĕnn | [stʉ̀tʰːæʂʲe̞n] |
Ǽ ǽ | langæskjĕnn | [lɑ̀ŋːæʂʲe̞n] |
Ǫ ǫ | krókaĕð | [kʰrùːkʰɑː] |
Ǫ ǫ | ljúðværpsaĕð | [jʉ́ːʋæʂɑː] |
B b | béð | [pjéː] |
D d | dǽð | [téː] |
Ð ð | edĕð | [éːde̞] |
E e | eĕð | [éː] |
É é | langeĕð, éð | [lɑ̀ŋːeː], [jéː] |
Ę ę | krókeĕð | [kʰrùːcʰeː] |
Ę ę | ljúðværpseĕð | [jʉ́ːʋæʂeː] |
F f | effĕð | [ɛ́fːe̞] |
G g | géð | [ʨéː] |
H h | háð | [hóː] |
I i | stuttíð | [stʉ̀tʰːiː] |
Í í | langíð | [lɑ̀ŋːiːð] |
J j | jodĕð | [jɑ́ːte̞] |
K k | káð | [kʰóː] |
L l | ellĕð | [ɛ́lːe̞] |
M m | emmĕð | [ɛ́mːe̞] |
N n | ennĕð | [ɛ́nːe̞] |
O o | stuttóð | [stʉ̀tʰːuː] |
Ó ó | langóð | [lɑ̀ŋːuː] |
Ø ø | stuttǿð | [stʉ̀tʰːøː] |
Ǿ ǿ | langǿð | [lɑ̀ŋːøː] |
P p | péð | [pʰéː] |
(Q q) | kúð | [kʰʉ́ː] |
R r | errĕð | [ɛ́rːe̞] |
S s | essĕð | [ɛ́sːe̞] |
Z z | zetað | [sèːtʰa] |
T t | téð | [ʨʰéː] |
U u | stuttúð | [stʉ̀tʰːʉː] |
Ú ú | langúð | [lɑ̀ŋːʉː] |
V v | væffĕð | [ʋǽfːe̞] |
(W w) | tvývæffĕð | [ʨʰwỳːʋæfːe̞] |
(X x) | eksĕð | [ɛ́kse̞] |
Y y | stuttypsilę | [stʉ̀tʰːøfselɐ] |
Ý ý | langypsilę | [lɑ̀ŋːøfselɐ] |
Umemålet har förutom jag och gøra också de mer allmänna ég och gera:
"Tråmä ji hä gjer", det gör jag alldeles icke. Vb. (Ume).
http://runeberg.org/dialektl/0778.html
wikt:en:User:LokiClock/Most_common_Old_Norse_words
Det kanske finns något att göra här, eller här.
Gammal långstavighet föregår alltid apokope, och gamla långstaviga ord akopoperas alltid.
|- !Vokativ | |Knyȝtið | |
- Däu jäst fajg
- faigr (faigar, faigur)
- ákr (a:kar, a:kur)
- vakr (vak:ar, vak:ur)
Ord | Fonem |
---|---|
ager, blaða, dağ, faðer, hana, kaga, marğen, stað, vaben vara, | /ɑː/ |
hjarta, hvarv, maðk | /aː/ |
jærn, stært, stjærna, værlð | /ɛɐː/, /aː/ |
dværğ, kværn | /ɛ́ɐː/ |
áðra | /àʊː/, /àː/, /ɔ̀ː/, /ɛ̀ɑː/ |
aw | /aʊː/, /ɑː/, /ɔː// |
kass, manð, stabbe, plaz, vanð | /a/ |
æble | /aɪː/ |
blǽsa, nægen, pæra, sælv, trǽ | /aɪː/, /ɛː/ |
nævnd, sælla, svælla, væzka, vægg, ælling | /aɪ/, /ɛ/ |
balja | /aɪː/, /a/ |
nælða | /aɪ/ |
væva | /ɛː/ |
hæst, tænka | /ɛ/ |
áğsel | /ɑ́ɪː/ |
stræde | /àɪː/, /æ̀ː/ |
krævs | /aɪ/, /æ/ |
fjæðer | /aɪː/, /ɛæː/ |
á, fá | /aʊː/, /oː/, /ɛɑː/ |
mála, ná, tága, tráð, tvá | /aʊː/, /oː/ |
káng, sánka, svámp, váss | /aʊ/, /ɔ/ |
fağn, vağn | /ɔɪː/, /ɑʊː/ |
hém, mél | /ʊɪː/, /ɛʊː/, /eː/, /jɛː/ |
réða | /ʊ̀ɪː/, /ɛ̀ʊː/, /ɞ̀ɪː/, /ø̀ː/ |
éð, sé | /ʊɪː/, /ɛʊː/, /eː/ |
kéðer | /ʊɪː/, /ɞɪː/ |
bléja | /ʊ̀ɪː/, /èɪː/ |
snés, stéğers | /ʊ́ɪː/ |
uga | /ø̀ʉː/, /ø̀ː/ |
bǫrd, tǫrv | /œ́ɐː/, /ɔ́ː/ |
mørker, ǫrn, tørstuğer | /œ́ɐ/, /ɔ́ː/ |
syrk | /øɐː/ eller /ʏ́ː/ |
hjørna | /œ̀ɐː/ |
nørðe, spøra | /œ̀ː/, /ɔ̀ː/ |
bónð, dǫm, drónning, fólk, kǫm, kǫpp, lǫm, mǫl, nǫtt, sǫmmar, trǫlð, rǫtta | /ø/, /ɞ/, /ɔ/ |
brønð, tørrer | /œ/ |
glimma, lim, nimma, timmer | /eɪ/, /øʏ/ |
flød, gønom, kød, møg, rǿðe, sølver, søn | /øː/ |
tjúv | /øʉː/, /iʊː/ |
dótter | /ɵ̀/ |
héz | /ʊɪ/ |
fédt | /ʊɪ/, /ɛʊ/, /e/ |
rénsa | /ʊ̀ɪ/, /ɛ̀ʊ/, /ɞ̀ɪ/, /ø̀/ |
hýben, strýbe | /ø̀ʏː/, /ìː/ |
ýva | /ìː/, /ø̀ʏː/, /ø̀ː/, /ỳː/ |
flýğa | /ø̀ʏː/, /ɔ̀ɪː/ |
dýr | /jøʏː/, /yː/ |
blý, yğsa | /øʏː/, /yː/ |
lýn, týkker | /ǿʏː/ |
snýfnóg | /ø̀ʏ/ + /ʊː/ |
pylsa | /ø̀ʏ/, /ʏ̀/ |
hylðe | /ø̀ʏ/, /ỳ/ |
hydda, hvýsla, mylla | /ø̀ʏ/ |
dygg | /ʏ/ |
bíða, híðe, miğe, sniğel | /eɪː/, /iː/ |
skib | /eɪː/, /eː/ |
drikka | /è/, /èɪ/ |
tvinga, villa | /èɪ/, /ì/ |
milk, milte, tizle | /eɪ/ |
slya | /ø̀ʏː/ |
oğse, skoğ | /eʊː/, /ɑʊː/ |
rávt | /áʊ/ |
rá | /áʊː/, /óː/, /ɛ́ɑː/ |
hawe, hawre, nawn, rawn | /ɑ́ː/, /áʊː/ |
bónðe, bóð, gólv, hól, póda | /ʊː/ |
pást | /aʊ/ |
hvede, kleðra, negel, peber, veda | /eː/ |
birk, fer | /eɐː/ |
oğse | /èʊː/, /ɑ̀ʊː/ |
norðan | /èʊː/, /ʊ̀ː/ |
ost | /eʊ/, /ʊ/ |
hvo, komma, sjonga, svolten | /ʊ/ |
bose, jorð, nabo, orð | /eʊː/ |
nælða | /àɪ/ |
málebánð | /àʊː/ + /aʊ/, /òː/ + /ɔ/ |
monð | /ʊ/, /ʉ/ |
lug, tú | /ǿʉː/ |
ljá | /óː/ |
ljordağ | /éʊː/ + /ɑ/, /ɔ́ː/ + /ɑ/ |
kvélð | /ʊː/, /eʊː/, /ɞɪː/, /eː/ |
blóð, nóğen | /ʊ̀ː/, /ø̀ː/ - /ǿː/, /ʊ́ː/ |
prǿva | /ø̀ː/, /ɛ̀ʊː/ |
glowa, lowa | /èʊː/, /ɑ̀ʊː/, /ø̀ː/ - /ɑ̀ʊː/, /èʊː/, /ø̀ː/ |
gárð | /áʊː/, /gɔ́ː/, /áː/ |
huweð | /ø̀ʉː/, /ɑ̀ʊː/, /ʊ̀ː/ + /ə/ |
dúwa | /ø̀ʉː/, /ɑ̀ʊː/, /ʊ̀ː/ | + /a/ |
buğe, fuğl | /øʉː/, /ɑʊː/ |
føğle | /øɪː/, /ø/ |
sóğn | /øɪː/, /ɵɪː/ |
fryst, tólvt | /ø/ |