kulka

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Verb

[redigera]

kulka

  1. (västgötska) halsa, dricka direkt ur flaska, dricka hastigt
    Varianter: kôlka[1]
    Etymologi: Jämför i dansk dialekt kulke, kvolke ("klunka, klucka")[2]

Källor

[redigera]

[3]

  1. Bengtsson, Sixten (1993) Västgöta-Bentssons "historiska" ordbok, s. 132. Cradle Publishing AB, KarlstedtsBokhandel, Skövde. ISBN 91-88158-07-1
  2. Ordbog over det danske sprog, kulke
  3. Hjalmarsson, Milton (1994) Bjärkedialekten vårt modersmål, s. 50. Bjärke Hembygdsförening, Rydins Tryckeri AB, Nossebro