mögen

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska

[redigera]

Verb

[redigera]
Konjugation för mögen 

Hjälpverb: haben

Infinitiv mögen
Presensparticip mögend
Perfektparticip gemocht
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich mag  du magst  er, sie, es mag 
Plural wir mögen  ihr mögt  sie mögen 
Preteritum Singular ich mochte  du mochtest  er, sie, es mochte 
Plural wir mochten  ihr mochtet  sie mochten 
Imperativ
Singular - -- ! -
Plural - -- ! -- Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich möge  du mögest  er, sie, es möge 
Plural wir mögen  ihr möget  sie mögen 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich möchte  du möchtest  er, sie, es möchte 
Plural wir möchten  ihr möchtet  sie möchten 

mögen

  1. gilla, tycka om, vara fäst vid
    Ich mag schwedische Musik.
    Jag gillar svensk musik.
  2. hjälpverb som bildar konjunktiv
    Möge alles gut gehen!
    Måtte allt gå bra!