Stockholms universitet

Astronomi och kosmologi

På den här temasidan samlar vi material med koppling till astronomi och kosmologi.

Exoplanet

Nyheter

Forskning vid Institutionen för molekylär biovetenskap, MBW.

Drygt 123 miljoner till forskningsprojekt inom naturvetenskap och teknikvetenskap

Vetenskapsrådet har publicerat sitt beslut om projekt- och etableringsbidrag inom naturvetenskap och teknik. 25 forskare vid SU har beviljats projektbidrag, fem har fått etableringsbidrag. Det sammanlagda bidragsbeloppet till Stockholms universitet är drygt 123 miljoner.

DNA-forskning - Temasida Astronomi och kosmologi - Temasida Atmosfär och väder - Temasida Fysik - Temasida Kemi - Temasida Klimat och miljö - Temasida Matematik och statistik - Temasida Sjöar och hav - Temasida
Porträtt på sex forskare som fått forskningsmedel från KAW

Sex forskare delar på 175 miljoner från Wallenbergstiftelse

Betydelsen av Arktis metanutsläpp för klimatet, hur materia formas och bryts ner, evolutionära skiften i växtriket och nya effektiva metoder för att få fram bioaktiva substanser som löser framtidens behov av läkemedel och avancerad elektronik. Det är några exempel på grundforskning vid Stockholms universitet som beviljats medel av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Astronomi och kosmologi - Temasida DNA-forskning - Temasida Fysik - Temasida Geologi, geografi och landskap - Temasida Kemi - Temasida Livsvetenskaper - Temasida SciLifeLab - Temasida Växter, djur och natur - Temasida Klimat och miljö - Temasida Atmosfär och väder - Temasida Hållbar kemi - Temasida

Fler svarta hål än väntat i det tidiga universum

Med hjälp av Hubbleteleskopet har ett internationellt forskarlag, lett av astronomer vid Stockholms universitet, upptäckt fler svarta hål i det tidiga universum än vad som tidigare har rapporterats. Den nya upptäckten kan hjälpa oss att förstå hur supermassiva svarta hål skapades genom kollapsen av massiva stjärnor. Det visar en studie publicerad i tidskriften Astrophysical Journal Letters.

Astronomi och kosmologi - Temasida
Cosmic Gems arc, observerad med JWST.
Institutionen för astronomi

Stjärnhopar observerade i en galax i det tidiga universumet för första gången

Förståelsen av hur stjärnor och galaxer bildades och utvecklades är en av astrofysikens största utmaningar. En ny studie ledd av Dr. Angela Adamo vid Stockholms universitet erbjuder nya insikter. Med hjälp av James Webb-teleskopet (JWST) studerade forskarna galaxen Cosmic Gems arc (SPT0615-JD), vars ljus avges 460 miljoner år efter big bang. Denna galax, som förstorats genom gravitationslinsning, avslöjade fem unga massiva stjärnhopar. “Överraskningen och förvåningen var otrolig när vi öppnade JWST-bilderna för första gången” säger Adamo.

Astronomi och kosmologi - Temasida
Institutionen för astronomi

Den mest avlägsna kvasaren observerad med JWST

Med hjälp av rymdteleskopet JWST har astronomer undersökt ett av de mest avlägsna kända svarta hålen i universum. Deras observationer ger en inblick i tillväxten av svarta hål i det tidiga universum, mindre än en miljard år efter Big Bang. Förvånansvärt nog verkar detta tidiga svarta hål bete sig på samma sätt som sina nuvarande släktingar. Astronomer har kämpat ett tag nu för att förklara hur de tidigaste svarta hålen kan ha så stora massor. Det nya resultatet passar inte med teorier om att de första svarta hålen var små och växte ovanligt snabbt, snarare pekar de mot att de supermassiva svarta hålen föddes stora. Resultaten har publicerats i tidskriften Nature Astronomy.

Astronomi och kosmologi - Temasida
Light swirling disk around a young stasr
Institutionen för astronomi

Nya insikter om protoplanetära diskar runt stjärnor med låg massa

En ny studie gjord av en internationell grupp astronomer avslöjar nya insikter om hur planeter kan bildas runt stjärnor med låg massa. Gruppen studerade en gasskiva runt en ung, stjärna med låg massa med hjälp av James Webb Space Telescope. Deras resultat kan möjligen ge oss information om vilken typ av planeter som kan bildas runt den här typen av stjärnor. Göran Östlin och Göran Olofsson, professor respektive professor emeritus vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet, är två av de bidragande parterna.

Astronomi och kosmologi - Temasida
Schematiska illustrastioner av galaxen, supernovan och NOT spektrumet
Institutionen för astronomi

Exploderande stjärna fick Hubble-teleskopet att vända

I det senaste numret av tidskriften Nature deltar forskare från Stockholms universitet i en studie av en supernovaexplosion där astronomerna fick Hubble-teleskopet att byta riktning och kika åt ett annat håll än planerat. Det ultravioletta ljuset från explosionen visar att den röda jättestjärnan som exploderade låg inbäddad i gas som pyst ut under åren innan slutsmällen.

Astronomi och kosmologi - Temasida

Observationer av dramatisk galaktisk kollision ger ledtrådar om universums återjonisering

En internationell grupp, ledd av Dr. Alexandra Le Reste från Stockholms universitet och Oskar Klein Center, utnyttjade MeerKAT-radioteleskopet för att undersöka återjonisationens epok, en avgörande period som inträffade en miljard år efter Big Bang. Studien, möjliggjord genom MeerKAT:s ökade känslighet jämfört med äldre teleskop, utforskar hur sammanslagningar av galaxer kan ha påverkat hur universum förändrades under denna epok.

Astronomi och kosmologi - Temasida
Schematic illustration of the element cycle in stars

Astronomer knäcker koden för bildandet av mycket tunga element i universum.

Var kommer vi ifrån? Hur skapades alla våra atomer? Det är några av de fascinerande frågor som en grupp astronomer kallad R-Process Alliance försöker besvara. Idag publicerar de en ny banbrytande studie i den prestigefyllda vetenskapliga tidskriften Science, där de visar avtryck från den kosmiska skapelsen av mycket tunga element. Terese Hansen, som är forskare på Institutionen för astronomi, är en av medförfattarna av artikeln.

Astronomi och kosmologi - Temasida
Färgglad gas virvlar runt en protoplanetär skiva
Institutionen för astronomi

Observationer av planetära vaggor visar att stenplaneter kan bildas i extrema miljöer

Planeter som vår Jord, inklusive planeter med vatten, kan bildas även i de mest ogästvänliga kända stjärnbildningsmiljöerna, dränkta i hård UV-strålning från massiva stjärnor. Det är ett huvudresultat av analyser från nya observationer av en sådan miljö med James Webb Space Telescope (JWST). Observationerna är de första i sitt slag – innan JWST var denna typ av detaljerad observation inte möjlig. Detta är goda nyheter för jordliknande planeter och för möjligheterna för liv i universum: det finns en stor mångfald av miljöer där sådana planeter kan bildas. Resultaten publiceras nu i Astrophysical Journal Letters.

Astronomi och kosmologi - Temasida
Glödande fupppuffad planet som kretsar nära sin stjärna

James Webb teleskopet upptäcker vatten, svaveldioxid och sandmoln runt en närbelägen exoplanet

Ett team av europeiska astronomer, använde nyligen observationer gjorda med James Webb Space Telescope för att studera atmosfären på den närliggande exoplaneten WASP-107b. Genom att titta djupt in i WASP-107b:s fluffiga atmosfär upptäckte de inte bara vattenånga och svaveldioxid, utan till och med moln av silikater (dvs sand). Resultaten av studien publicerades idag i den prestigefyllda tidskriften Nature.

Astronomi och kosmologi - Temasida

Vill du bilda dig med superfart? Titta på Albano talks

Hållbart mode på modet, virtuell terapi, de första stjärnorna och galaxerna och folhälsovetenskapens triumfer. Det är några av de forskningsämnen som stod på dagens program från Albano talks. En serie föreläsningar i kortformat från campus Albano. Titta även på torsdagens Albano talks.

Psykologi och mänskligt beteende - Temasida Matematik och statistik - Temasida Astronomi och kosmologi - Temasida Digitalisering och AI - Temasida Hälsa och livsvillkor - Temasida Fysik - Temasida Ekonomi och samhälle - Temasida Hjärnforskning - Temasida

Astronomins dag och natt vid Institutionen för astronomi 23/9

Kom och delta i spännande aktiviteter i AlbaNova universitetscentrum lördagen den 23 september! Astronomins dag och natt (ADON) anordnas en lördag varje höst över stora delar av Sverige. Ett syfte är att uppmärksamma och sprida intresset för astronomi. Institutionen för astronomi medverkar även i år i samarbete med Vetenskapens hus. ADON koordineras av Svenska astronomiska sällskapet. 2023 genomförs även skolaktiviteter fredagen den 22 september.

Astronomi och kosmologi - Temasida

James Webb Space Telescope fångar kosmisk strömvirvel i nya bilder

James Webb Space Telescope (JWST) har tagit en fantastisk panoramabild av spiralgalaxen M51. Bilderna från Webb-teleskopet visar galaxens eleganta slingrande armar i full prakt. "Det här nya perspektivet på M51, även känd som Whirlpool Galaxy, kommer att ge oss ett unikt perspektiv på den komplicerade stjärnbildningsprocessen och hur den formar galaxer", säger Angela Adamo, universitetslektor vid Stockholms universitet och huvudforskare vid programmet bakom studien.

Astronomi och kosmologi - Temasida
Illustration av gravitationslins

Nyupptäckt kosmiskt förstoringsglas genombrott i utforskande av galaxer

Forskare har upptäckt en ovanlig typ av gravitationslins hos en supernova, döpt till SN Zwicky. Linsen kan dela upp ljuset från en supernova i fyra bilder och innebär ett genombrott i förmågan att utforska hur galaxer förvränger den omgivande rymden. Bakom upptäckten står en internationell forskargrupp ledd från Oskar Klein Centre vid Stockholms universitet.

Astronomi och kosmologi - Temasida Fysik - Temasida
konstnärsintryck av tcå stjärnor där den ena drar till sig material från sin större kompanjon

Radiosignaler avslöjar supernovas ursprung

I det senaste numret av tidskriften Nature avslöjar astronomer från Stockholms universitet ursprunget till en termonukleär supernovaexplosion. Starka spektrallinjer från helium och den första iakttagelsen från en sådan supernova i radiovågor visar att en exploderande vit dvärgstjärna hade en heliumrik kompanjonstjärna.

Astronomi och kosmologi - Temasida
En konstnärlig illustration av hur det kan se ut när en stjärna kommer för nära ett svart hål.

Ljuset synligt från avlägsen stjärna som slukats av supermassivt svart hål

För över 8 miljarder år sedan slets en stjärna sönder då den kom för nära ett supermassivt svart hål. Jetstrålar av gas riktade mot jorden gjorde nyligen stjärnans öde synligt för ett teleskop som letar nya ljuskällor på stjärnhimlen. Två forskarlag med forskare vid Stockholms universitet publicerar nu sina observationer i Nature och Nature Astronomy.

Astronomi och kosmologi - Temasida Fysik - Temasida
James Webb-teleskopet

Världens största rymdteleskop på plats i omloppsbanan

Äntligen. Efter 25 års planering har nu världens hittills största rymdteleskop, James Webb, nått sin omloppsbana i rymden. Teleskopet gör mätningar i infrarött ljus och kommer bland annat att kunna undersöka atmosfären på planeter i andra solsystem och se längre tillbaka i universums historia än någonsin tidigare. Instrumentet som fångar upp det allra svagaste infraröda ljuset är utvecklat i Sverige av forskare från bland annat Stockholms universitet.

Fysik - Temasida Astronomi och kosmologi - Temasida
Matthew Hayes

Vill förstå hur universum återjoniserades

Matthew Hayes studerar en viktig epok i universums historia, återjoniseringen. Han leder ett stort internationellt projekt där ultraviolett strålning och teleskopbilder på 350 tidiga galaxer analyseras. Målet är att förstå processen när universum gick från att vara neutralt till det joniserade universum vi har än i dag.

Astronomi och kosmologi - Temasida
Beatriz Villarroel är astrofysiker vid Nordita och IAC Tenerife. Foto: Karl Nordlund

Pris till lovande astrofysiker

Beatriz Villarroel vid Nordita är en av två forskare som får årets L’Oréal-Unesco For Women in Science-pris i Sverige. Hon har tagit initiativ till ett astronomiprojekt med medborgarforskning för att identifiera försvunna ljuskällor på natthimlen.

Astronomi och kosmologi - Temasida
Visa fler

Kalender

Visa fler

Video

Astronomi och kosmologi - Temasida
Astronomi och kosmologi - Temasida Fysik - Temasida
Växter, djur och natur - Temasida Astronomi och kosmologi - Temasida

Forskningsprojekt

Att upptäcka mörk materia: utvidga experimentell filosofi till mörk materia

Förekomsten av mörk materia är välgrundad: det finns bred empirisk evidens för en ny sorts materia, som har betydande gravitationseffekter på evolutionen av vårt universum. Men bortom förhållandet att den har gravitationseffekter, vet vi endast att mörk materia är helt olikt det som studerats inom partikelfysiken så långt.

En ny epok för applicerad stjärnspektroskopi

Stjärnljus innehåller en stor mängd information, inte bara om stjärnornas natur, utan också om de exoplaneter som är bundna till dem. Den mikroskopiska signalen från planeten kan avslöja många hemligheter, till exempel beståndsdelarna i dess atmosfär.

Analysis of starlight through the atmosphere. Image credit ESO/M. Kornmesser.
Mörk materia och vetenskaplig metod

Enligt vår bästa kosmologiska modell så utgör “mörk materia” runt 80% av den totala massan i universum. Men vad är mörk materia, och i vilken mening är vi berättigade att tro på dess existens?

Sikte mot nya jordar

Planeter kring andra stjärnor än solen kallas för “exoplaneter”. De första exoplaneterna upptäcktes under 1990-talet, och sedan dess har forskningsfältet snabbt utvecklats, med i dagsläget tusentals upptäckta exoplaneter.

Skapandet av de tyngsta grundämnen i universum

För cirka 14 miljarder år sedan skapades universum i ett Big Bang, den stora smällen. Några minuter senare bildades väte, helium och liten del litium under Big Bang-nukleosyntesen. Den fortsatta expansionen kylde materien, vilket efter 20 minuter ledde till denna process slut. Var, när och hur producerades de återstående elementen i det periodiska systemet?

High-resolution spectrum of the highly r-process enhanced star HD 222529
Svarta hål från kärnkollaps-supernovor

Svarta hål bildas djupt inuti döende massiva stjärnor och utgör en speciell utveckling bort från den gängse bilden där stjärnan exploderar och efterlämnar en neutronstjärna. Att undersöka och beskriva dessa speciella processer och bildningsvägarna för svarta hål är en avgörande länk mellan vår förståelse av stjärnutveckling och gravitationsvågastrofysiken.

Numerical simulation of a supernova
Sällsynta explosioner från de mest massiva stjärnorna

Massiva stjärnor (minst 8 gånger solens) slutar sina liv i spektakulära explosioner som kallas supernovor. Moderna storskaliga supernovaundersökningar harr hittat nya, sällsynta typer av kosmiska explosioner, vilket har utökat vår uppfattning om både stjärnors möjliga slut samt fysiken vid supernovaexplosioner.

R136 observed with WFC3
Visa fler

Forskargrupper

Dynamisk meteorologi

Hur och varför atmosfären rör sig studeras inom dynamisk meteorologi. Atmosfären är aldrig stilla och dess rörelse kan beskrivas av partiella differentialekvationer som beskriver hur förändringar av hastighet, densitet, tryck och temperatur sker. Vi studerar dessa rörelser från de minsta skalorna av turbulens till planetära vågor.

Figur över atmosfäriska processer. Från Albert A.M. Holtslag,2003: Atmospheric turbulence
Läs mer om
Mellanatmosfären och övre atmosfären

Forskning om mellanatmosfären på MISU handlar om höjder mellan ca 10 och 130 km. Vi använder satelliter, raketer och markbaserade instrument for att studera denna fascinerande del av vår planet. En aktuell höjdpunkt är Sveriges nya forskningssatellit som vi sköt upp i november 2022: MATS.

Satelliten MATS. Foto: Linda Megner/Stockholms universitet
Läs mer om
Moln, luftens partiklar och gaser

En fortsatt förändring av atmosfärens innehåll av växthusgaser och partiklar beräknas ge en framtida och för människan farlig uppvärmning långt över 1,5°C jämfört med förindustriell nivå. Dock är det osäkert hur stor del av uppvärmningen som maskeras av partiklarnas avkylande effekt och särskilt partiklarnas påverkan på molnens utbredning och egenskaper.

Moln. Foto: Marianne Lagerklint/MISU/Stockholm
Läs mer om
Polarområdenas Meteorologi och Oceanografi

Den globala uppvärmningen är inte jämnt fördelad över jorden. Polarområdena är särskilt känsliga för klimatförändringar och uppvärmningen i Arktis sker mer än dubbelt så snabbt som för resten av jorden i medeltal. Effekterna av uppvärmningen är tydliga, exempelvis sker en dramatisk minskning av ytan och tjockleken av havsisen.

Isbrytaren Oden på expedition i Arktis. Foto: Michael Tjernström/MISU/Stockholms universitet
Läs mer om
Visa fler