| dbo:abstract
|
- Hincmar (vers 806 - Épernay, 21 de desembre de 882) fou arquebisbe de Reims, i autor de diversos tractats. Molt aviat, seguí l'abat Hilduí a Saint-Denis on rebé educació religiosa. El 822, l'abat el presentà a l'emperador Lluís I el Pietós. El 830, Hilduí donà suport a la causa de Lotari I, fill gran de Lluís el Pietós que s'havia revoltat contra el seu pare. Hincmar el seguí a Saxònia. Més tard, quan va tornar a Saint-Denis, Hilduí es va reconciliar amb l'emperador. A la mort de Lluís el Pietós, va sostenir a Carles II el Calb, el fill del segon matrimoni de l'emperador. (ca)
- Hincmaro de Reims (806 - 21 de diciembre de 882, en Épernay), arzobispo de Reims, consejero y propagandista de Carlos el Calvo, fue una de las más notables figuras de la historia eclesiástica del periodo carolingio. Pertenecía a una noble familia del norte o noroeste de Francia. (es)
- Hinkmar von Reims, lateinisch Hincmarus Remensis, auch Incmarus oder Ingmarus (* um 800/810; † 21. oder 23. Dezember 882 in Épernay), war Erzbischof von Reims, Kirchenpolitiker des westfränkischen Reiches, „Publizist“, Historiograph und Kirchenrechtler. (de)
- Hincmar (/ˈhɪŋkmɑːr/; French: [ɛ̃kmaʁ]; Latin: Hincmarus; 806 – 21 December 882), archbishop of Reims, was a Frankish jurist and theologian, as well as the friend, advisor and propagandist of Charles the Bald. He belonged to a noble family of northern Francia. (en)
- Hincmar (également Hincmarus Remensis, Incmarus, Ingmarus, Ingomarus) , né en 806 et mort le 21 décembre 882 à Épernay, est archevêque de Reims. Très grand juriste, il est également auteur de traités. Il est conseiller à la cour de Charles II le Chauve. (fr)
- Incmaro di Reims (806 – Épernay, 21 dicembre 882) è stato un teologo e filosofo francese, arcivescovo di Reims. Fu anche consigliere del re. (it)
- Hincmar van Reims (ongeveer 806 - Épernay, 21 (of 23) december 882) was een Frankisch rooms-katholiek geestelijke. Hij was vriend, adviseur en propagandist van keizer Karel de Kale, die hem in 845 tot aartsbisschop van Reims benoemde. Hincmar van Reims wordt als een van de opmerkelijkste figuren in de kerkelijke geschiedenis van het Karolingische periode gezien. (nl)
- Hincmaro (em latim: Hincmarus Rhemensis; em francês: Hincmar; 806—21 de dezembro de 882 (76 anos)) foi arcebispo de Reims, amigo, conselheiro e propagandista de Carlos, o Calvo, e uma das mais importantes figuras da história da Igreja durante o período carolíngio. (pt)
- Hinkmar av Reims (franska: Hincmar de Reims), född 806, död 21 december 882 i Epernay, var ärkebiskop av Reims. Hinkmar tillhörde en förnäm släkt. Han uppfostrades i klostret i Saint-Denis, där han sedermera ingick som munk. Då detta klosters abbot, , på grund av att han i striden mellan kejsar Ludvig den fromme och hans söner tagit parti för de senare, landsförvisades till hertigdömet Sachsen, följde Hinkmar honom i landsflykten, men blev snart återkallad och utverkade även att Hilduin återinsattes i abbotsvärdigheten. Hinkmar återvann fullständigt kejsarens ynnest och fick ännu större inflytande hos Ludvig den frommes yngste son, Karl den skallige. Av denne fick Hinkmar flera abbotsstift och valdes 845 till ärkebiskop i Reims. Som ärkebiskop utvecklade Hinkmar en stor både kyrklig och politisk verksamhet. Han var ett kraftigt stöd åt Karl den skallige och bidrog väsentligen genom sitt inflytande att omintetgöra Ludvig den tyskes försök att inkräkta dennes rike. Samma trohet visade han Karl den skalliges son och efterträdare, Ludvig den stammande, och dennes båda söner Ludvig III och Karloman II. Men å andra sidan tvekade han icke att mot den världsliga makten föra ett frimodigt språk och hävda kyrkans anseende, ty ehuru konungskt sinnad, var han dock på samma gång hierark. Framförallt sökte han upprätthålla sin ärkebiskopliga myndighet och drog i fejd till och med mot en sådan påve som Nicolaus I. I striden mot denne drog han dock det kortare strået. Biskopar som avsattes av Hinkmar blev av påven återinsatta i sina ämbeten. Obehagligast för honom var hans långvariga tvist med munken Gottschalk, som i en skrift ensidigt hyllat läran om den gudomliga predestinationen samt därför blivit på Hinkmars befallning fängslad och offentligen gisslad. Den allmänna meningen åtog sig Gottschalks sak, och flera lärde teologer uppträdde till försvar för hans åsikter. Även denna sak drogs inför påve Nikolaus I, som också i denna fråga uttalade sitt ogillande mot Hinkmar, utan att dock fälla något bestämt utslag i själva lärotvisten, som föranlett Hinkmar att i denna fråga själv uppträda såsom teologisk författare. Även på annat sätt gjorde Hinkmar sig känd som skriftställare, och man har ännu i behåll en mängd kyrkliga stadgar, brev och avhandlingar, som flutit ur hans penna. Av dessa förtjäna särskilt omnämnas skriften De regis persona et de regio ministerio, ett slags "konungaspegel", framställande en konungs kall och plikter, samt en lång skrivelse till de franska stormännen, som rådfrågat honom rörande inrättandet av Karlomans styrelse. Sistnämnda skrift innehåller ett utdrag ur Adalhards avhandling De ordine palatii, en upplysande redogörelse för ordningen vid Karl den stores hov och herredagar. Hinkmar dog 21 december 882 i Epernay, dit han flytt undan nordmännen, som belägrade Reims. (sv)
- Ги́нкмар (лат. Hincmarus, фр. Hincmar, нем. Hinkmar; около 806—21 декабря 882, Эперне) — архиепископ Реймса (845—882), наиболее влиятельный церковный и государственный деятель эпохи Каролингского возрождения. (ru)
- Гінкмар (лат. Hinkmar, близько 806, Північна Галлія — 21 грудня 882, Еперне) — Реймський архієпископ (з 845 року), політик, історик і керівник Франкської церкви. (uk)
- 辛克馬爾，9世纪天主教兰斯大主教，法兰克贵族家庭出身，法学家、神学家，加洛林帝国皇帝秃头查理的朋友、顾问，曾与拉特兰努发生争论，他主持修建了兰斯城内的第二个主教座堂。 (zh)
|
| rdfs:comment
|
- Hincmar (vers 806 - Épernay, 21 de desembre de 882) fou arquebisbe de Reims, i autor de diversos tractats. Molt aviat, seguí l'abat Hilduí a Saint-Denis on rebé educació religiosa. El 822, l'abat el presentà a l'emperador Lluís I el Pietós. El 830, Hilduí donà suport a la causa de Lotari I, fill gran de Lluís el Pietós que s'havia revoltat contra el seu pare. Hincmar el seguí a Saxònia. Més tard, quan va tornar a Saint-Denis, Hilduí es va reconciliar amb l'emperador. A la mort de Lluís el Pietós, va sostenir a Carles II el Calb, el fill del segon matrimoni de l'emperador. (ca)
- Hincmaro de Reims (806 - 21 de diciembre de 882, en Épernay), arzobispo de Reims, consejero y propagandista de Carlos el Calvo, fue una de las más notables figuras de la historia eclesiástica del periodo carolingio. Pertenecía a una noble familia del norte o noroeste de Francia. (es)
- Hinkmar von Reims, lateinisch Hincmarus Remensis, auch Incmarus oder Ingmarus (* um 800/810; † 21. oder 23. Dezember 882 in Épernay), war Erzbischof von Reims, Kirchenpolitiker des westfränkischen Reiches, „Publizist“, Historiograph und Kirchenrechtler. (de)
- Hincmar (/ˈhɪŋkmɑːr/; French: [ɛ̃kmaʁ]; Latin: Hincmarus; 806 – 21 December 882), archbishop of Reims, was a Frankish jurist and theologian, as well as the friend, advisor and propagandist of Charles the Bald. He belonged to a noble family of northern Francia. (en)
- Hincmar (également Hincmarus Remensis, Incmarus, Ingmarus, Ingomarus) , né en 806 et mort le 21 décembre 882 à Épernay, est archevêque de Reims. Très grand juriste, il est également auteur de traités. Il est conseiller à la cour de Charles II le Chauve. (fr)
- Incmaro di Reims (806 – Épernay, 21 dicembre 882) è stato un teologo e filosofo francese, arcivescovo di Reims. Fu anche consigliere del re. (it)
- Hincmar van Reims (ongeveer 806 - Épernay, 21 (of 23) december 882) was een Frankisch rooms-katholiek geestelijke. Hij was vriend, adviseur en propagandist van keizer Karel de Kale, die hem in 845 tot aartsbisschop van Reims benoemde. Hincmar van Reims wordt als een van de opmerkelijkste figuren in de kerkelijke geschiedenis van het Karolingische periode gezien. (nl)
- Hincmaro (em latim: Hincmarus Rhemensis; em francês: Hincmar; 806—21 de dezembro de 882 (76 anos)) foi arcebispo de Reims, amigo, conselheiro e propagandista de Carlos, o Calvo, e uma das mais importantes figuras da história da Igreja durante o período carolíngio. (pt)
- Ги́нкмар (лат. Hincmarus, фр. Hincmar, нем. Hinkmar; около 806—21 декабря 882, Эперне) — архиепископ Реймса (845—882), наиболее влиятельный церковный и государственный деятель эпохи Каролингского возрождения. (ru)
- Гінкмар (лат. Hinkmar, близько 806, Північна Галлія — 21 грудня 882, Еперне) — Реймський архієпископ (з 845 року), політик, історик і керівник Франкської церкви. (uk)
- 辛克馬爾，9世纪天主教兰斯大主教，法兰克贵族家庭出身，法学家、神学家，加洛林帝国皇帝秃头查理的朋友、顾问，曾与拉特兰努发生争论，他主持修建了兰斯城内的第二个主教座堂。 (zh)
- Hinkmar av Reims (franska: Hincmar de Reims), född 806, död 21 december 882 i Epernay, var ärkebiskop av Reims. Hinkmar tillhörde en förnäm släkt. Han uppfostrades i klostret i Saint-Denis, där han sedermera ingick som munk. Då detta klosters abbot, , på grund av att han i striden mellan kejsar Ludvig den fromme och hans söner tagit parti för de senare, landsförvisades till hertigdömet Sachsen, följde Hinkmar honom i landsflykten, men blev snart återkallad och utverkade även att Hilduin återinsattes i abbotsvärdigheten. Hinkmar återvann fullständigt kejsarens ynnest och fick ännu större inflytande hos Ludvig den frommes yngste son, Karl den skallige. Av denne fick Hinkmar flera abbotsstift och valdes 845 till ärkebiskop i Reims. (sv)
|
_Saint-R%C3%A9mi_Baie_208-2.jpg?width=300)
_Saint-Rémi_Baie_208-2.jpg?width=300){kind=link}
_Saint-Rémi_Baie_208-2.jpg){kind=link}
