Georg Vilhelm av Brandenburg
| Georg Vilhelm av Brandenburg | |
|---|---|
| |
| Georg Vilhelm, kurfurste av Brandenburg | |
| Regeringstid | 23 december 1619 (g.s.) – 1 december 1640 |
| Företrädare | Johan Sigismund av Brandenburg |
| Efterträdare | Fredrik Vilhelm I av Brandenburg |
| Gemåler | Elisabeth Charlotta av Pfalz |
| Barn | Louise Charlotte (1617–1676), hertiginna av Kurland Fredrik Vilhelm I (1620–1688), kurfurste av Brandenburg Hedvig Sofia (1623–1683), lantgrevinna av Hessen-Kassel Johan Sigismund (född och död 1624) |
| Ätt | Huset Hohenzollern |
| Far | Johan Sigismund av Brandenburg |
| Mor | Anna av Preussen |
| Född | 3 november 1595 (g.s.) Cölln, Brandenburg |
| Religion | Kalvinism |
| Död | 1 december 1640 Königsberg, Preussen |
| Begravd | Königsberger Dom, Königsberg (nuv. Kaliningrad) |
| |
Georg Vilhelm (ty. Georg Wilhelm), född 13 november 1595, död 1 december 1640, var kurfurste av Brandenburg och hertig av Preussen från 1619 till sin död.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Georg Vilhelm var son till kurfursten Johan Sigismund av Brandenburg och dennes hustru Anna av Preussen, bror till den svenske kungens Gustav II Adolfs gemål Maria Eleonora och far till sin efterträdare, den "store kurfursten" Fredrik Vilhelm av Brandenburg.
I ungdomsåren studerade han vid Viadrinauniversitetet i Frankfurt an der Oder. Han gifte sig 24 juli 1616 i Heidelberg med Elisabeth Charlotta av Pfalz, dotter till kurfursten Fredrik IV av Pfalz.
Georg Vilhelm regerade hertigdömet Kleve som ståthållare i fadern Johan Sigismunds namn i fem år från år 1614 efter att Kleve tillfallit Brandenburg i det jülichska tronföljdskriget. Han efterträdde 1619 sin far som kurfurste efter dennes död. 1620 ådrog Georg Vilhelm sig en benskada som aldrig läkte och ledde till att han under sin regering blev gradvis mer invalidiserad och periodvis fick bäras i bärstol. Svag och föga intresserad av regeringsbestyren, lät Georg Vilhelm växelvis påverka sig av sin gunstling, katoliken greve Adam zu Schwarzenberg , som ivrade för en nära anslutning till kejsaren, och av sin mor, sin gemål och sina protestantiska geheimeråd, vilka rådde till ett samgående med det protestantiska partiet i 30-åriga kriget.
I det hela hade dock zu Schwarzenberg övertaget, framför allt sedan Georg Vilhelms svåger, Gustav II Adolf, både i Preussen och ännu mer i Pommern allvarligt hotade Brandenburgs intressen. Nödtvungen ställde sig Georg Vilhelm på svågerns sida. 1635 slöt han åter fred med kejsaren, och 1636 började han krig med svenskarna. Då Brandenburgs krafter var alldeles otillräckliga, förde kriget bara elände över landet, och befolkningstalen i Brandenburg sjönk drastiskt under denna period så att avfolkningens konsekvenser fortfarande var märkbara i delar av regionen hundra år senare. Ständernas missnöje med styrelsen var också stort, och det var ett tungt arv, Georg Vilhelm lämnade åt sonen Fredrik Vilhelm.
Georg Vilhelm drog sig 1638 tillbaka med hovet till Königsberg (nuv. Kaliningrad), i det från trettioåriga kriget huvudsakligen förskonade Preussen, och lämnade styret över Brandenburg till Adam zu Schwarzenberg. Kurfursten avled 1640 av slaganfall och begravdes i Königsbergs domkyrka. Yttersarkofagen förstördes i striderna om Königsberg under andra världskriget och innersarkofagen med kvarlevorna är sedan dess försvunnen.
Georg Vilhelm var medlem av Palmorden, under pseudonymen Der Aufrichtende.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Georg Vilhelm var gift från 1616 till sin död med Elisabeth Charlotta av Pfalz, med vilken han fick fyra barn.
Barn
[redigera | redigera wikitext]- Lovisa Charlotta (född 1617, död 1676), gift 1645 med hertig Jakob Kettler av Kurland.
- Fredrik Vilhelm (född 1620, död 1688), Georg Vilhelms efterträdare som kurfurste av Brandenburg.
- Hedvig Sofia (född 1623, död 1683), gift 1649 med lantgreve Vilhelm VI av Hessen-Kassel.
- Johann Sigismund (född och död 1624).
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Huset Hohenzollern
Wikimedia Commons har media som rör Georg Vilhelm av Brandenburg.
|
