Tärnor

	Tärnor
	Småtärna (Sternula albifrons)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Vadarfåglar; Charadriiformes
Familj	Måsfåglar; Laridae
Underfamilj	Tärnor; Sterninae
Vetenskapligt namn
	§ Sterninae
Auktor	(Linné, 1758)
Släkten
	Anous; Gygis; Onychoprion; Sternula; Phaetusa; Gelochelidon; Hydroprogne; Larosterna; Chlidonias; Thalasseus; Sterna;
Synonymer
	Sternidae

För andra betydelser, se tärna

Tärnor är en grupp med havs- och sjöfåglar som finns spridda över hela jorden, och vars taxonomiska status är under diskussion. Tidigare har de oftast kategoriseras som den egna familjen Sternidae, men sentida taxonomiska rekommendationer placerar dem istället som underfamiljen Sterninae i familjen måsfåglar (Laridae).

Systematik

I The Clements Checklist of the Birds of the World vilken fungerar som ett rättesnöre för många taxonomiska kommittéer i världen, har tärnorna förlorat sin familjestatus och slagits samman med familjen Laridae och Rynchopidae.^[1]

Idag delar man upp gruppen i 12 släkten. Under en period slog man samman flera av släktena och placerade än fler arter i släktet Sterna som fortfarande är det största släktet inom familjen. Fylogenetiska studier av Bridget et al. (2005) påvisade att den sammanslagningen inte gav monofyletiska släkten och man bestämde därför att dela upp familjen i fler släkten för att bättre spegla tärnornas utveckling och släktskap. Denna nuvarande uppdelningen av släkten placerar flera arter i helt egna släkten som exempelvis sandtärna (Gelochelidon nilotica) och skräntärna (Hydroprogne caspia).

Huruvida tärnor är en monofyletisk grupp är oklart. Studier^[2]^[3] visar att Gygis, Anous och Procelsterna tillsammans eller successivt kan vara systergrupp till resten av Laridae, alltså måsar, saxnäbbar och övriga tärnor.

Utseende

Tärnor är medelstora till stora fåglar. Jämfört med måsar har de lättare kroppsbyggnad och smalare och spetsigare vingar. Deras stjärt är mer eller mindre kluven. Oftast har de en grå eller vit fjäderdräkt och huvudet har i många fall svarta markeringar. Fötterna har simhud och näbben är tämligen stor och oftast spetsig.

Utbredning

Tärnor finns över hela världen, även i de Arktiska områdena. Många arter genomför långa flyttningar. Vissa populationer av silvertärna flyttar från Arktiska områden till Sydafrika eller till och med Antarktis tur och retur varje år.

Ekologi

Tärnor återfinns i anslutning till vatten, såsom hav, sjöar, floder och träskområden. De jagar i allmänhet fisk genom att spana medan de ryttlar för att sedan dyka ner på bytet. Ett fåtal arter snappar insekter på vattenytan. Sottärnan utgör ett undantag och seglar gärna på högre höjd än andra tärnor. Trots att tärnor har simhud på fötterna simmar de sällan. Tärnor är långlivade, ofta med en livslängd omkring 25–30 år.

Släkten i underfamiljen

Anous (inkl. Procelsterna) – 5 arter noddytärnor
Gygis – 1–2 arter fetärnor
Onychoprion – 4 arter, tidigare i Sterna
Sternula – 6 arter småtärnor, tidigare i Sterna
Phaetusa – 1 art, tjocknäbbad tärna
Gelochelidon – 1–2 arter sandtärnor
Hydroprogne – 1 art, skräntärna
Larosterna – 1 art, inkatärna
Chlidonias – 4 arter träsktärnor
Sterna – 13 arter
Thalasseus – 6–7 arter, tidigare i Sterna

Referenser

Noter

^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
^ Ödeen, A., O. Håstad, P. Alström (2010) Evolution of ultraviolet vision in shorebirds (Charadriiformes) Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Biol. Lett. 6, 370-374.
^ Baker, A.J., S.L. Pereira, and T.A. Paton (2007) Phylogenetic relationships and divergence times of Charadriiformes genera: multigene evidence for the Cretaceous origin of at least 14 clades of shorebirds Biol. Lett. 3, 205-209.

Källor

Björn Anderson, Erling Jirle & Lars Svensson. Förändringar i listan över Holarktis fåglar – Rapport Nr 2 från SOF:s taxonomikommitté, Vår Fågelvärld, #1, (2007), sid 16–17.

Externa länkar

Artportalen: Dagens fynd – senaste observationerna – bilder

[CC-1] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01

[2] Ödeen, A., O. Håstad, P. Alström (2010) Evolution of ultraviolet vision in shorebirds (Charadriiformes) Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Biol. Lett. 6, 370-374.

[3] Baker, A.J., S.L. Pereira, and T.A. Paton (2007) Phylogenetic relationships and divergence times of Charadriiformes genera: multigene evidence for the Cretaceous origin of at least 14 clades of shorebirds Biol. Lett. 3, 205-209.

[1]

[2]

[3]